- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
777-778

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tärningbenet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärkas ofta för mycket stor konstfärdighet. Denna
ordning är den största inom fåglarnas klass,
omfattande omkr. hälften (närmare 6,000) af alla
kända nu lefvande fågelarter. Ordningen uppdelas i
två hufvudgrupper: 1) Oscines: tarsalsulan betäckt
af två baktill förenade, odelade och längsgående
plåtar; sångmuskelapparat å nedre struphufvudet. 2)
Clamatores: tarsalsulan betäckt af flera mindre plåtar
eller stundom af en plåt på den yttre sidan och ingen
på den inre; sakna vanligtvis sångapparat. Fångst
och dödande äro förbjudna om de flesta arterna 1 mars-15 sept.
(Domänstyrelsens cirkulär 25 april 1916).

L-e.

Tätyta, artill. Se Tätmedel.

Tätört, bot. Se Pinguicula.

Täyssinä. Se Teusina.

Töck (Thöck), densamme som Tock. Se Balder,
sp. 758.

Töcken, meteor. Se Norrsken, sp. 6.

Töcken, sjö. Se Tocken.

Töckenstjärna, astron., en (fix-)stjärna, som
är omgifven af ett nebulosahölje (se Nebulosa,
sp. 666). Utom det från nebulosamaterien härrörande
linjespektret ger en dylik stjärna äfven ett svagt
kontinuerligt spektrum, härrörande af stjärnan själf.

K. B. (B-d.)

Töckniga fältmätaren, zool. Se Mätarfjärilar,
sp. 295.

Töcksfors, fabriksegendom 64 km. s. v. om Åmotfors
järnvägsstation, å linjen Laxå–Charlottenberg, vid
norra ändpunkten af Dalslands kanal, i Töcksmarks
socken, Nordmarks härad, Värmlands län, omfattar
med underlydande i Blomskogs, östervallskogs,
Holmedals, Silbodals och Töcksmarks socknar 2 3/8
mtl. Arealen är omkr. 1,600 har och tax.-v. 359,000
kr., hvaraf 122,000 kr. för jordbruksfastighet. Vid
T. finnas trämassefabrik, ångsåg med tre ramar,
med kant-, klyf- och stafverk, hyfleri och
pappersfabrik (vid Hånsfors) samt kvarn. T. var
till 1872 järnbruk. Det eges f. n. (1920) af Sannes
söners a.-b. Vid T. finnes post-, telegraf- och
telefonstation. 1911–15 fullbordades Dalslands
kanals framdragning genom Stora Le till T.,
hvarigenom de norska gränstrakterna i Akershus och
Östfold fylke fått sjöfartsförbindelse med Vänern.

E. A-t.

Töcksmark, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. 13,337 har. 1,503 inv. (1918). T. bildar sedan
l maj 1918 med Östervallskog och Västra Fågelvik ett
pastorat i Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.

Tödi (Dödi), högsta berget (3,623
m.) i de schweiziska Glarner- l. Östra
Vierwaldstätter-alpernas högsta del, Die Tödi
kette
, som utgör gräns mellan kant. Glarus
och Graubünden och vattendelare mellan
Linth och Ruseinbäcken m. fl. tillflöden till
Vorderrhein. T:s vackra, af firn ständigt täckta
hjässa, synlig vida omkring i norra och östra
Schweiz, består af tre toppar, af hvilka den högsta
är Piz Rusein. T. bestegs första gången 1837.

(H. W-k.)

Tödi kette. Se Tödi och Alperna, sp. 698.

Töfsala (fi. Taivassalo), kustsocken
i Åbo och Björneborgs län, Finland, Vehmo
domsaga och härad, pastorat af 1:a kl., Åbo
ärkestift, Vehmo kontrakt. 129 kvkm. 3,333
inv. (1918), de flesta finsktalande.

O. B-n.

Töftedal, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 14,581
har. 953 inv. (1918). Annex till Dals-Ed, Karlstads
stift, Västra Dals kontrakt,

Töftedalsån. Se Kvistrumsälfven.

Töfve, f. d. socken, nu förenad med Södra Ving.

Töien, urspr. adlig sätesgård i Aker, Norge, ligger
nu inom Kristiania stads gräns. Den köptes 1812
af konung Fredrik VI och skänktes till Kristiania
universitet, som ännu där har botanisk trädgård och
nybyggda zoologiska, botaniska och geologiska museer.

K. G. G.

Töjningskoefficient, tekn. Se Hållfasthet, sp. 52-53.

Tökölyi [tökölj], ungersk magnatsläkt, som
härstammade från Sebestyen T. (d. 1607), hvilken från
hästhandlare svingade sig upp till baron. Hans sonsons
son Imre (Emerich) T., grefve, f. 1656, d. 1703,
flydde efter faderns död som rebell till Siebenbürgen
och valdes 1678 af de landsflyktige ungerske herrarna
("kuruczerna") till anförare i deras resning emot
kejsar Leopold. Understödd af franska subsidier,
lade han inom årets slut hela norra och nordvästra
Ungern under sig.

illustration placeholder
Imre Tökölyi.


1682 slöt han förbund med turkarna,
hvilka erkände honom för tributskyldig "furste af öfre
Ungern", och sedan han s. å., genom gifte med Frans
I Rákóczis änka, kommit i besittning af familjen
Rákóczis ofantliga förmögenhet, upptog han kampen
med kejsaren på nytt. Vid turkarnas tåg mot Wien
blef T. af Karl af Lothringen slagen vid Pressburg,
sökte sedan förgäfves försoning med kejsaren och
blef dessutom öfvergifven af en mängd anhängare. Af
turkarna misstänkt för förräderi, hölls han en tid
i fängsligt förvar, men utnämndes 1689 af sultanen
till furste af (det af österrikarna ockuperade)
Siebenbürgen. Han segrade vid Zernest, men måste för
prinsen af Baden draga sig tillbaka till Valakiet,
återkom 1691, men kunde ej häfda sin ställning. Efter
krigets slut (1699) lefde han som "grefve af Viddin"
på en turkisk pension.

Töllesjö, socken. Se Töllsjö.

Töllsjö, socken
i Älfsborgs län, Bollebygds härad. 10,894 har.
1,378 inv. (1918). Annex till Bollebygd, Göteborgs
stift, Marks och Bollebygds kontrakt.

Tölpos-is, bergstopp. Se Uralbergen.

Tölz [tölts],
eg. Bad Tölz, stad samt bad- och luftkurort
(660 m. ö. h.) i Ober-Bayern, bezirksamt T., vid
Isar, 40 km. s. om München, dit järnvägsförbindelse
finnes. 5,495 inv. (1910). I närheten ligger på 830
m. höjd badorten Krankenheil, med för medikamentösa
bad användt vatten ur jod-, svafvel- och natronhaltiga
källor.

H. W-k.

Tölö, socken i Hallands län, Fjäre härad. 7,236 har.
1,407 inv. (1917). T. bildar med Lindome

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free