Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 819-820 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uddeholmsverken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogar, men måste dock till ej ringa kvantitet
köpas. Vid Hagfors, i Norra Råda socken, vid Ufån, en
biflod till Klarälfven, finnas 5 elektriska masugnar
(jfr fig. 1), byggda 1911–18 (de äldre
blästermasugnarna ha under de senare åren ej
tagits i bruk).

Fig. 1. En af de elektriska masugnarna vid Hagfors.

Kraften till dessa masugnar
tages från bolagets egna kraftverk, hvarom mera
nedan. Tillverkningen uppgick 1918 till 26,771 ton,
hvarvid dock endast fyra masugnar voro i gång. Vid
Hagfors finnas vidare bessemerverk, 4 15-tons
martinugnar, 2 ferromanganugnar, göt-, medium-,
strips- och finvalsverk, det senaste helt elektriskt
drifvet, mekanisk verkstad och gjuteri samt en fabrik
för tillverkning af träskruf utaf järn och metall,
hvaruti 1918 tillverkades 2,4 mill. gross skrufvar,
en kvantitet, som ej endast fyllde Sveriges behof,
utan till en del exporterades. – Vid Munkfors (se
d. o. med fig.), i Ransäters socken, vid
Klarälfven förädlas ytterligare en del af de vid
Hagors framställda råvarorna i 2 st. 8-tons
martinugnar samt 4 st. varmvalsverk. Vidare finnas
där en fabrik för tillverkning af alla slags
fjädrar, såsom åkdons- och järnvägsfjädrar, harf-
och räfspinnar m. m., tråddrageri, trådspiksfabrik
samt ett storartadt kallvalsverk för tillverkning
af kallvalsadt stål för olika ändamål, såsom
till bandsågar, måttband, stålpennor, pendyl- och
urfjädrar, rakknifstål m. m. från bredder af 400
mm. med några mm. tjocklek ned till de tunnaste
fjädrar, endast några hundradelar af 1 mm. – Nykroppa
järnverk och Storfors rörverk, bägge i Kroppa socken,
tillhörde förut Storfors bruks a.-b., hvaruti
Uddeholms a.-b 1909 förvärfvade aktiemajoriteten,
hvarefter 1918 en fullständig sammanslagning
genomfördes och Storforsbolaget upplöstes. Vid
Nykroppa finnas 2 st. masugnar, 3 st. martinugnar,
grof-, medium- och finvalsverk, ånghammarsmedja samt
mekanisk verkstad och vid Storfors en högt utvidgad
industri för tillverkning af helvalsade och kalldragna
rör utan väll, såsom för ångpannor, öfverhettare, gas-
och ångledningar, velocipeder, kondensatorer och ett
flertal andra ändamål (se vidare Storfors). – Vid
Brattfors (se d. o. 2), i Brattfors socken, finnes
en äldre blästermasugn, som tidtals är i gång för
att vid behof öka bolagets tillgång af tackjärn. 1918
tillverkades vid bolagets verk tillsammans 43,932 ton
tackjärn, däraf 26,770 ton elektriskt, 57,488 ton göt,
omkr. 40,000 ton valsadt järn för försäljning och
diverse manufaktur. Värdet af bolagets försålda järn-
och stålprodukter s. å. öfversteg 52,5 mill. kr.

Trävaror och cellulosa. Redan tidigt hade Uddeholm en
såg vid Munkfors, hvarest eget och i någon mån köpt
timmer försågades till husbehof och försäljning. Detta
timmer flottades på Klarälfven och dess bifloder från
bolagets skogar och upptogs ur älfven vid Munkfors,
men med de ofullständiga flottningsanordningar,
som då funnos, gick en massa timmer förbi Munkfors
och måste sedan säljas. Detta gjorde, att bolaget
såg sig nödsakadt att bygga ytterligare en såg vid
Klarälfvens utlopp i Vänern för att taga vara på och
försåga det timmer, som ej kunde upptas och försågas vid Munkfors;
för detta ändamål inköptes egendomen Lunden vid
Klarälfvens Skoghallsgrens utlopp i Vänern, och
där anlades Skoghalls såg.

Fig. 2. Skoghallsverken.

Såväl Munkfors som
i synnerhet Skoghalls såg voro på sin tid mycket
moderna sågverk, men med teknikens utveckling blefvo
de snart gammalmodiga och dyra i driften. Äfven inom
cellulosa-industrien var Uddeholms a.-b ett af dem,
som tidigast började tillverkning, i det att redan
1888 Stjärnsfors sulfatfabrik, i Norra Råda
socken, byggdes för en tillverkning af 3,000–4,000
ton sulfatmassa, som dock småningom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>