Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uleåborgs län - Uleåsalo - Uleå träsk - Uleå älf - Ule älf (Uleå älf)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arrendejord 17,359 har. Torpens antal uppgick (1912) till
3,331 och landbolägenheternas till 63; dessutom
innehades 9,737 backstuguområden på arrende,
hvaraf 1,252 (12,9 proc.) voro belägna inom täta
bosättningsgrupper. Af torpen hade 30,7 proc. en areal
understigande 3 har, 61,2 proc. en areal om 3–10 har,
7,5 proc. en areal om 10–25 har och 0,6 proc. en
areal öfverstigande 25 har; af backstuguområdena
hade 42,2 proc. en areal under 0,5 har. Till torpen
och landbolägenheterna hörde 6,207,1 har åker och
10,075,6 har äng, d. v. s. inalles 16,282,7 har
odlad jord; i medeltal per torp och landboiägenhet
kommo 5,6 har odlad jord. Legoafgifterna stego
till 113,910 mark om året eller 34 mark per torp och
landbolägenhet. – Af jordbruksprodukter skördades
(1916) 102 hl. hvete, 160,776 hl. råg, 415,301
hl. korn, 173,894 hl. hafre, 12,091 hl. blandsäd,
483,409 hl. potatis samt 53,027 hl. rotfrukter af
andra slag. Härutöfver skördades 270 deciton lin
och hampa samt 3,392,970 deciton hö. Antalet hästar
öfver 3 år utgjorde (sept. 1916) 26,274 och antalet
nötkreatur öfver 2 år 139,743. I länet funnos (1916)
71 mejerier, af hvilka 57 andels- (kooperativa)
mejerier, som tillverkade 1,614,000 kg. smör. Inom
länet arbeta 4 landtbrukssällskap, och där finnas
5 landtmannaskolor, 3 trädgårds- och hushållsskolor
och 4 kreatursskötarskolor. – Kronoskogarna upptaga en
areal af nära 11 mill. har med omkr. 140 mill. stammar
stockskog. – De industriella arbetsställenas
antal var (1916) 326 med 4,773 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 43,7 mill. mark. Häraf
kommo på läderindustrien nära 20 mill. mark och på
trävaruindustrien något mindre. – I länet äro norra
delen af österbottniska kustbanan Seinäjoki–Torneå
samt järnvägen Kemi–Rovaniemi belägna, staden Kajana
utgör dessutom ändpunkt för Savolaks-banan. Under
byggnad äro två sammanbindningsbanor, den ena
från Ylivieska station å kustbanan till Iisalmi
vid Savolaksbanan, den andra från Uleåborg öfver
Vaala n. om Ule träsk till Nurmes, Karelska banans
ändpunkt, med en förbindelsebana från Kajana norrut. –
Antalet postanstalter var (1917) 311. I 6 sparbanker
i städerna och 58 på landsbygden voro (1916) insatta
40,2 mill. mark på 33,595 motböcker. – I städerna
funnos (1917) 98 folkskoleklasser (4 svenska) med
3,053 elever (78 svenska); undervisningen meddelades
af 30 lärare och 71 lärarinnor, och utgifterna stego
till 0,3 mill. mark. På landsbygden åter arbetade
287 folkskolor (alla finska) med 11,337 elever;
antalet lärare var 289 och antalet lärarinnor 296;
utgifterna stego till 1,0 mill. mark. 5 folkhögskolor
verkade på landsbygden. Elementarläroverken äro
10, nämligen 1 8-klassigt gosslyceum, 3 8-klassiga
samskolor, 5 5-klassiga samskolor (1 svensk) och 1
5-klassig flickskola. – Antalet personer understödda
och underhållna af den kommunala fattigvården
uppgick (1916) till 18,079 (5,6 proc. af länets
hela folkmängd); kostnaderna för fattigvården
stego till 1,3 mill. mark (3 mark 60 penni per
invånare). – Residensstad är Uleåborg; dessutom
ligga inom länet städerna Brahestad, Kemi, Torneå
och Kajana; af öfriga handels- och industricentra
märkes främst Rovaniemi kyrkoby, vidare Ijo kyrkby
och Pohja by i Kalajoki. – Administrativt är länet
deladt i 6 härad, tills. utgörande
43 länsmansdistrikt. I judiciellt hänseende
lyder länet under Vasa hofrätt och är deladt i
7 domsagor med 30 tingslag; i städerna finnas 5
rådstufvurätter. I ecklesiastikt hänseende hör länet
till Kuopio stift och är deladt i 5 stads- och 73
landsförsamlingar. För val af riksdagsmän är länet
deladt i 3 valkretsar; vid 1919 års val funnos 310
röstningsområden med 136,365 röstberättigade personer
(67,241 män och 69,124 kvinnor). Se äfven Lappland
och Österbotten.
O. B–n.
Uleåsalo (fi. Oulunsalo), socken i Uleåborgs län,
Finland, Uleå domsaga och härad, pastorat af 3:e kl.,
lydande under domprosteriet (i Uleåborg) och Kuopio
stift. 79 kvkm. 2,050 inv. (1918), finsktalande.
O. B–n.
Uleå träsk. Se Ule träsk.
Uleå älf. Se Ule älf.
Ule älf (Uleå älf), fi. Oulujoki, bildar utlopp för
vattenmassan i Ule träsk (se d. o.) i Uleåborgs
län, Finland, samt utrinner, efter ett lopp af 101
km., i Bottniska viken invid Uleåborgs stad. Med
inberäkning af Ule träsks vattenbassäng och dess
tillflöden utgör älfvens flodområde omkr. 23,000
kvkm. Älfvens medelbredd är 180–350 m. (i Madetkoski,
resp. Merikoski), djup 1,5–5 m. Största uppmätta djup,
i Muhos nedanför Montankoski, är 23,2 m. Vattnet
är klart, utom efter snösmältningen. Vattenledning
till Uleåborg. Vårfloden är 1,5–2,4 m. öfver medel
vattenstånd. Isbeläggningen börjar i november,
islossningen i början af maj. Därvid bildas ofta
svår isstockning i forsarna, som skadar broar och
industriella anläggningar. Vid mynningen bildar
U. ett haffartadt delta. Älfven framrinner mellan
höga, väl odlade stränder under ett mycket stridt
lopp – sammanlagda fallhöjden utgör 123 m. –,
som ställvis får utseendet af en oafbruten fors;
medellutning 1:82,1. Tack vare sin vattenmängd
och de tid efter annan företagna strömrensningarna
(betydliga sådana egde rum redan under 1700-talet)
kan älfven befaras med båt utmed hela sin längd samt
med l,5 m. djupgående ångslupar den 37 km. långa
sträckan från Merikoski fors, strax invid Uleåborg,
till Muhos kyrkby. Medelståndets vattenmassa beräknas
vara 400 kbm. i sekunden, högflodsvattenmassan
1,200 kbm. i sekunden; vid lågvatten 215 kbm. De
största forsarna äro: Niskakoski (rätteligen 7
särskilda forsar), hvilken älfven bildar strax vid
utloppet ur Ule träsk (fallhöjden 31,2 m.; beräknad
naturkraft omkr. 100,000 hkr vid medelvatten),
den 20 km. långa och 56,7 m. höga Pyhäkoski,
den mäktigaste af Finlands forsar (naturkraften
uppskattad till omkr. 200,000 hkr vid medelvatten),
samt den invid Uleåborg belägna, steniga och farliga
Merikoski (höjd 6,5 m.). Tillflödena från sidorna äro
jämförelsevis få och tämligen vattenfattiga. U. utgör
den egentliga kommunikationsleden mellan kusten
och det inre landet för befolkningen äfven utom
dess flodområde samt anlitas synnerligen mycket af
resande och turister för färden från Kajana och
Ule träsk till Uleåborg. Allmänheten betjänas därvid
af edsvurna styrmän, hvilkas erfarenhet och mod ofta
sättas på hårdt prof vid den ställvis svindlande
farten nedför älfven. Stora mängder tjära forslas af
inlandets bönder i långa tjärbåtar efter älfven ned
till Uleåborg. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
