Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 927-928 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ullrich, Frits Leopold - Ullråttan - Ullstoft - Ullstorp - Ullswater l. Ulles water - Ullsvett - Ullsäcken - Ulltistel - Ullträd - Ulltuna - Ulluco - Ullucus tuberosus, Ulluco - Ullvide - Ullånger - Ullångerfjärden - Ullört - Ulm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ullrättan-Ulm

923

mars 1860 i Göteborg, d. 23 sept. 1917, studerade
vid Chalmersska slöjdskolan i Göteborg 1876-81
och vid konstakademien i Stockholm 1883-86
j och var sedan verksam som privatarkitekt
där, j från 1889 tills, med Eduard Konstantin
Hallquisth j (f. 1862). Bland utförda arbeten
märkas i Stockholm byggnaderna Hamngatan
n:o 2, Birger-jarlsgatan l, 6 och 13,
Folkets hus, "Svenska dagbladets" äldre hus,
ombyggnad af "Dagens nyheters" hus, utanför
Stockholm apoteket i Visby, stadshotell i Härnösand,
sjukhusbyggnader, bankhus och privathus flerstädes.
G~£ ^

Ullrättan, zool. Se Har mössen, sp. 1488.

Ullstoft, mycket korta delar af ullhår, förekommande
i olika färger. Ullstoft används i tapetfabrikationen
vid framställning af s. k. velur-eller stofttapeter
och till "stoftning" af svarta likkistor.
G- L-m.

Ullstorp, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. 1,252 har. 911 inv. (1918). U. bildar
med Bollerup ett till egaren af Bollerups gård
alternerande patronellt pastorat i Lunds stift,
Ingelstads kontrakt.

Ullswater [Vlswåto] 1. U lies water, sjö i Cumbriska
bergen, mellan de engelska grefsk. Cumberland och
Westmorland. Den är 13 km. lång, största djupet
är 64 m. och höjden ö. h. 145 m. U. afbördar
genom Eamont sitt vatten till Eden.
E. A-t.

Ullsvett. Se Ull, sp. 917.

Ullsäcken (eng. the woolsack), en med ull stoppad,
med rödt kläde öfverdragen divan L soffa utan rygg-
eller armstöd, som är den engelske lordkanslerens
ämbetsplats i öfverhuset. En tradition uppger,
att den placerats i öfverhusets samlingssal redan
under Edvard III:s regeringstid (1327-77) såsom
en erinran om ullhandelns betydelse för Englands
ekonomiska lif. I offentliga handlingar omtalas
den först i början af 1500-talet, då den namnes
som plats för lordkansleren och de ämbetsmän, som
ej äro peerer. Enligt öfverhusets traditionella
arbetsordning betraktas den såsom ej varande inom
öfverhusets lokaler, hvarför lordkansleren, om han
önskar deltaga i en debatt (men ej, då han blott
tar till orda såsom ledare af förhandlingarna),
måste lämna ullsäcken och tala från den plats
i huset, hvilken tillkommer honom såsom peer.
V. S-g.

Ulltistel, bot., namn på Onopordon acanthium.

Ullträd, bot., namn på Bombax- och Oz&a-arter
(fam. Bombacacece), som lämna kapok.

Ulltuna. Se Ultuna.

UNuco [oljokå], bot. Se Ullucus tuberosus.

Ullucus tuberosus, Ulluco, bot. Se B a-sellaceae,
Ecuador, sp. 1319, och Peru, sp. 598.

Ullvide, bot. Se U 11 h å r i g.

Ullånger, socken i Västernorrlands län, Nor-dingrå
tingslag. 16,464 har. 1,848 inv. (1918). U. utgör
ett pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands östra
kontrakt.

Ullångerfjärden. Se Ulf ön.

Ullört, bot. farm. Se F i l a g o, sp. 191.

Ulm [o’lm], hufvudstad i württembergska Donaukretsen
och tysk riksfästning, på vänstra stranden af Donau,
som där upptar Iller fr. h. och Blau fr. v., på en
bördig slätt vid foten
af Schwäbische alp, 476 m. ö. h. 56,109 inv. (1910),
hvaraf mer än 1/3 katoliker. Staden bevarar ännu
till stor del en tysk riksstads gammalmodiga utseende
och innehåller många medeltidshus af historiskt och
konstnärligt intresse. Bland dessa märkas, förutom
många vackra privathus, rådhuset från 1400- och början
af 1500-talet, restaureradt i början af 1900-talet,
i öfvergångsstil från sengotiken till renässansen,
Ehinger- l. Neubronnerhuset, nu industri- och
fornminnesmuseum, ett Tyska ordens komturhus, byggdt
1712–18, på samma plats, där det gamla ordenshuset
från 1200-talet låg, samt framför allt den

Münstern i Ulm. (Tornet ensamt finns
afbildadt å pl. XII till art. Byggnadskonsten.)

storartade münstern (se fig.), ett af den tyska
gotikens förnämsta verk och en af Tysklands
största kyrkobyggnader. Påbörjadt 1377, fortgick
byggnadsarbetet med flera afbrott till 1500-talet,
men hvilade sedan 3 1/2 årh., tills det 1844–90
fullbordades. Kyrkan är femskeppig utan tvärskepp samt
invändigt 124 m. lång och 49 m. bred; midtskeppet
är 42 m. högt. Tornet midt på västra fasaden har en
oktogonal öfverbyggnad och hög spira (tillkommen under
1800-talets lopp), som ger det hela en höjd af 151,6
m. (näst Eiffeltornet och domen i Köln den högsta i
Europa). Det inre smyckas af vackra glasmålningar samt
målningar af Schaffner, Zeitblom, Syrlin m. fl. Utom
münstern, som tillhör protestanterna, har U. 3
protestantiska och 4 katolska kyrkor samt en i morisk
stil 1873 byggd synagoga. Af bildningsanstalter
märkas gymnasium, realgymnasium, högre realskola
och landtbruksskola samt stadsbibliotek. – U. är
knutpunkt för 5 järnvägs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>