- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
957-958

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ultuna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de gröna algerna med många arter i
salt cch ! bräckt vatten. Tallus är bladlik
eller rörformig, enkel eller grenig, sammansatt
af l eller 2 cell-lager. Förökningen sker genom
zoosporer och gameter som hos Ulothrix. De mest
bekanta hithörande arterna äro Ulva lactuca,
hafssallat, sjö-sallat, med en 10 cm. eller
mera lång och bred bål, som växer i eller strax
nedom vattenmärket, vidfäst stenar eller
lösliggande, vid västra och södra kusten,
och Enteromorpha intestinalis med tarmlik tallus,
allmän vid kusterna, ofta flytande lös, uppblåst
af innesluten luft. Ulva lactuca ätes som sallat
vid Englands kuster; andra ulvacéer användas
allmänt som näringsmedel af den fattigare befolkningen
i Japan. G. L-m.

Ulwar, detsamma som Alwar (se d. o.).

Ulvedalene. Se Dyrehaven.

Ulven, exercisplats. Se Os, härad.

Ulverston, stad i engelska
grefsk. Lancaster, förenad genom en kanal med
Morecambeviken. 9,552 inv. (1911). Staden är
mycket gammal och hade förr betydande handel med
linne- och bomullsväfnader, men är nu väsentligen
fabriksstad med stora järn- och stålverk, kemiska
fabriker, pappersbruk, bultfabrik, bryggerier m. m.

Ulvik, härad och socken i Hardanger, Hordaland
fylke (före 1919 S. Bergenhus amt), Norge.
841,42 kvkm. 1,996 inv.(1918). Vacker och växlande
natur. K. G. G.

Ulvila. Se Ulfsby.

Ulvingen, en 8 kvkm. stor, långsträckt ö
i Vega härad, Nordland fylke, Norge. 162 inv. (1910).
K. G. G.

Ulvsund, norsk kustfyr af 2:a ordningen
vid Moldön, Sogn og Fjordane fylke (före
1919 N. Bergenhus amt). Hvitt och rödt
sken med ljusstyrkor om 1,800 och 450
normalljus och ljusvidder på 12,5 och 11,5
kvartmil. K. G. G.

Ulvundeidet (nu Aalvundeid), härad och socken s. ö.
om Kristiansund, Möre fylke (före 1919 Romsdals
amt), Norge. 182,39 kvkm. 377 inv. (1918).
K. G. G.

Ulvöya l. Hullöya, en 15,3o kvkm. stor
bergig ö i Tysfjordens inre del, Nordland
fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge.
Vid kusten ligger handelsplatsen Ulvöyhamn.
K. G. G

Ulysses. Se Odysseus.

Ulöya, en bergig ö, 76,87 kvkm., vid mynningen af Lyngsfjorden,
Troms fylke (före 1919 Tromsö amt), Norge. I öns
sydliga del ligger berget Ulstind, 1,110 m. högt.
K. G. G.

Umajjader, detsamma som omajjader.
Se Kalifat, sp. 616.

Uman, stad i ryska guv. Kiev. 48,394 inv. (1912),
hvaraf ett stort antal judar, som drifva liflig
exporthandel med spannmål, brännvin m. m. I närheten
ligger den praktfulla Tsaritsyn- l. Sofiaträdgården,
anlagd 1796 af grefve Potocki, med trädgårdsskola,
park, drifhus och märkliga hydrotekniska byggnader.
(E. A-t.)

Umanak (Omenak), distrikt i Nord-Grönland på
70° 40’ n. br., ligger i den isfyllda Umanak-fjorden
södra sidan af en milslång ö, som till
större delen upptas af ett 1,200 m. högt fjäll 1,400
inv. (1911). Genom den rika fångsten af sälar och
narhvalar är distriktet ett af de mest inbringande
i Grönland. E. Ebg

Umballa,distrikt och stad. Se Ambala.

Umbellales, bot. Se Umbellifloræ.

Umbellatæ, bot. Se Umbelliferæ.

Umbellater, bot. Se Umbelliferæ.

Umbelliferae (af lat. umbella, parasoll),
Umbellater, Umbellatæ, Umbelliferer, Flockblomstriga,
Flockväxter, Parasollväxter
, bot., en egendomlig, till
serien Umbelliflorce hörande växtfamilj, hvars
blomställning, en "blomflock", liknar i någon mån en
parasollställning. Alla hithörande växter äro örter,
de flesta af medelstorlek, hållande sig under eller
omkr. l m. i höjd; vissa släkten, i synnerhet inom
grupperna Ferulinæ och Tordyliinæ, uppnå dock
en höjd af 3-4 m. Roten är en en- eller flerårig
pålrot eller rotstock, från hvilken uppskjuter
en ihålig, genom hela tvärväggar i leder afdelad
stam med spiralställda blad. Dessa omfatta
med sina ofta starkt utvidgade eller "uppblåsta"
slidor stjälklederna. Bladskifvan är vanligen l
till flera gånger flikad eller parbladigt delad i
mångtaliga flikar, hvilkas form växlar på flerfaldigt
sätt, från jämbreda, trådsmala till lansettlika,
hjärtlika o. s. v. Blomskaften afsluta stjälkens
eller grenarnas spetsar och utgå alla i samma
höjd från ett starkt hopdraget fäste samt bilda
sålunda en s. k. blomflock. Om hvarje blomskaft
uppbär endast en blomma, är flocken enkel, men om
blomskaften förgrena sig i toppen i flera nya sådana,
hvilka uppbära blommor, blir flocken dubbel (det
vanligaste). Nedanför blomskaftens utgångspunkter
sitta ofta högblad, kallade svepen (allmänt och
enskildt svepe); dessa saknas hos vissa släkten.
Blommorna bestå af 5 fria kronblad, som ofta äro olika
stora, i spetsen urnupna eller af lansettlik form,
men med spetsen inböjd, så att de vid hastigt påseende
tyckas ha en om-vändt hjärtlik form. Ofta nog äro
de blommor, som sitta ytterst i flocken, större än de
inre, och äfven-ledes äro de åt flockens omkrets vända
kronbladen större än de inåt vända. Ståndarna äro
5, stiften 2. Blomfodret är ofta otydligt.
Frukten är en klyffrukt, som vid mognaden klyfver
sig i 2 delfrukter, hvilka hvardera äro försedda med
5 åsar och mellan dem liggande dälder, i hvilka finnas
på längden utdragna oljekanaler, innehållande
flyktig olja. Två sådana oljekanaler finnas
vanligen äfven å fogsidan af delfrukterna,
hvilka, innan de fullständigt affalla, till en
början vanligen äro liksom upphängda på en i toppen
2-grenad s. k. karpofor. De 5 hufvudåsarna, liksom
de icke sällan förekommande 4 biåsarna, erbjuda
släktkännemärken genom sin i många hänseenden växlande
form. De kunna vara mer eller mindre bredt vingade,
taggiga, borstbärande, rynkiga o. s. v. i stor
omväxling, hvarjämte fruktens form i sin helhet
visar betydande olikheter. Hvarje särskild blomma
är visserligen helt oansenlig, men genom
deras sammanställning i stort antal i vidt utbredda
flockar ådraga de sig lätt insekters uppmärksamhet,
hvilka lockas dit af den lätt tillgängliga
honungen och hvilkas hjälp behöfves för frömjölets
öfverförande från en blomma till en annan. - Man
indelar familjens omkr. 2,600 arter i 3 underfam.,
Hydrocotyloideæ, Saniculoideæ och Apioideæ,
skilda genom fruktens beskaffenhet. I Sverige är
fam. representerad af mer än 30 släkten. De flesta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free