Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 961-962 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Umbram timere - Umbreit, Friedrich Wilhelm Karl - Umbrer - Umbria, Umbrien - Umbriel - Umbrien - Umbriska språket - Umbrisk-sabelliska folk - Umbro - Umbú - Ume - Umebladet - Umeå (socken, tingslag) - Umeå (Ume)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Umbram timere, lat., "vara skuggrädd", citat från
Cicero, "Ad Atticum", XV, 20, 4.

Umbreit [o’mbrajt], Friedrich Wilhelm Karl,
tysk teolog, f. 1795, d. 1860, blef 1818
docent i österländska språk i Göttingen, 1823
e. o. professor i filosofi och teologi i Heidelberg
och 1829 ord. professor i teologi där. U. gjorde
sig känd som en ganska betydande exeget på det
gammaltestamentliga området och utgaf en mängd
skrifter i denna riktning, vittnande om öppet
sinne särskildt för det poetiskt sköna i gamla
testamentets skrifter. Bland hans arbeten märkas
öfversättningar och kommentarer till Höga visan,
Job, Predikarboken, Ordspråksboken m. m. äfvensom
Praktischer kommentar uber die profeten des Alten
bundes (I–IV, 1841–46), Die sünde. Beitrag zur
teologie des Alten testaments (1853) och Der brief
an die römer auf dem grunde des Alten testaments
ausgelegt (1856). Jämte sin vän K. Ullmann var han
äfven utgifvare af den ansedda tidskr. "Theologische
studien und kritiken" (från 1828).
J. H. B.*

Umbrer. Se Italiens fornspråk, sp. 1068, Italiska
folk och Umbria.

Umbria, lat., Umbrien, fornitaliskt landskap
(motsv. den nuv. prov. Perugia, se d. o.), beläget
mellan Cisalpinska Gallien i n. (gränsflod Rubicon),
Etrurien i v. (Tiberfloden), Sabinlandet (Nar,
nuv. Nera) och Picenum i s. och ö. samt Adriatiska
hafvet i n. ö. En del af landet innehades af
etruskerna, till dess romarna 308–310 f. Kr. i
sammanhang med Etruriens kufvande underlade sig
Umbrien, som tämligen snart romaniserades. Då i
den diokletiansk-konstantinska författningen äfven
Italien indelades i provinser, sammanslogs till
en provins (Tuscia et U.) U. med Etruria under en
corrector (se Romerska riket, sp. 760) och sedan 370
under en consularis. Under den senare kejsartiden
var landet af vikt i militäriskt hänseende, som
genomgångsland för goterna. Landets invånare, umbri
(jfr Italiska folk och Italiens fornspråk, sp. 1068),
hade stark benägenhet för partikularism, hvarför
städerna med områden blefvo nästan själfständiga
samhällen. Dessa voro f. ö. i allmänhet små. Som
de förnämsta må nämnas Ariminum (nu Rimini),
Pisaurum (Pesaro), Sena Gallica (Sinigaglia),
Iguvium, Assisium. Ameria. Genom landet gick Via
flaminia, från Rom till Ariminum. Boskapsskötsel
och fruktträdsodling voro hufvudnäringarna.
J. C.

Umbriel, en måne till Uranus (se d. o.).

Umbrien. Se Umbria.

Umbriska språket. Se Italiens fornspråk, sp. 1068.

Umbrisk-sabelliska folk. Se Italien, sp. 1048.

Umbro [o’mbrå], flod. Se Ombrone.

Umbu, bot. Se Phytolacca.

Ume. Se Umeå, sp. 962.

Umebladet, en fr. o. m. 1 dec. 1914 daglig
tidning i Umeå, hvilken började utges 1847 som
veckoblad, 1880 vardt half veckotidning och 1896
hvarannandagstidning. Tidningen, hvars postabonnemang
sedan 1919 kostar 10 kr., är moderat i politiskt
afseende och har en uppl. af omkr. 7,000 ex.

Umeå. 1. Socken (U. landsförsamling) i Västerbottens
län, Umeå tingslag. 1,135 kvkm.
12,537 inv. (1918). U. utgör ett pastorat i Luleå
stift, Västerbottens södra kontrakt. – 2. Tingslag
i Västerbottens län, ingår i Västerbottens södra
domsaga och Umeå fögderi samt omfattar socknarna
Umeå, Holmsund, Vännäs och Säfvar samt del af
Hörnefors. 2,789 kvkm. 29,231 inv. (1918).

Fig. 1. Umeås vapen.

Umeå (Ume), stapelstad i Västerbottens län, säte för
landshöfdingen, på norra stranden af Ume älf,
5 km. från dess utlopp i österfjärden (se Ume
älf). Arealen är 1,234 km. Taxeringsvärdet å fast
egendom 1919 var 24,371,000 kr., hvaraf 6,936,500
kr. för bevillningsfri, 553,700 kr. för jordbruks-
och 16,880,800 kr. för annan fastighet. Den för
bevillning upptaxerade inkomsten var s. å. 9,859,320
kr., tillgångarna (1916) 2,491,170, skulderna
2,170,284, inkomsterna 626,721 och utgifterna
484,296 kr. (s. å.). Kommunalskatten utgick 1920
med 7,75 kr. per bevillningskrona. Staden ligger på
slät mark utan höjder inom staden och är uppdelad
i jämna rutor genom raka, allmänt med björkar
planterade gator, som rätvinkligt skära hvarandra,
de största i riktningen ö.–v. (Storgatan, Kungsgatan,
Skolgatan, Norrlandsgatan och i s., utmed älfven,
Västra Strandgatan–Skeppsbron–Östra Strandgatan,
fortsatt i ö. af den buktande Järnvägsgatan). Bland
dem, som ha riktningen s.–n., märkas Västra och Östra
esplanaden samt i midten Rådhusesplanaden. U. har
flera öppna platser: Torget kring rådhuset,
Järnvägstorget, Döbelns torg, Järnvägsparken samt
Döbelns park med ett monument öfver general G. K. von
Döbeln (fig. 8), rest på 1850-talet till minne af
hans afskedstal till de finska trupperna vid den
svensk-finska styrkans upplösning och hemförlofning
i U. 8 okt. 1809. Bland byggnader märkas kyrkan
(fig. 3), af tegel, fullb. 1894, sedan den
gamla nedbrunnit julaftonen 1887, länsresidenset
(fig. 5), det vackra rådhuset (fig. 4), högre
allmänna läroverket (fig. 7), som äfven inrymmer
ett mindre fornminnesmuseum, elementarläroverket
för flickor, folkskolan, seminariet, cellfängelset,
Riksbankens, Svenska handelsbankens, Sundsvalls
enskilda banks och Västerbottens läns sparbanks
hus samt Norrlands dragonregementes (fig. 6) och
Västerbottens regementes kaserner. Vid kyrkan är
rest en minnesvård öfver J. Z. Duncker (fig. 9). Vid
Fredrikshög strax n. om staden är under anläggning
en präktigt ordnad idrottsplats, kombinerad med en
folkpark n. därom på Stadsliden. Denna folkpark,
anlagd af Västerbottens läns hembygdsförening,
skall innesluta ett västerbottniskt friluftsmuseum
"Gamlia", gammalliden, planeradt att invigas vid
U:s 300-årsjubileum 1922. Invånarantalet är 7,075
(1920), utvisande en ökning af mer än 28 proc. de
sista tio åren. Hufvudnäringarna äro industri,
handel och sjöfart. Fabriksindustrien omfattade 17
arbetsställen med 228 arb., 1,830,861 kr. salutillv.-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>