Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Umeå (Ume) - Umeå landsförsamling - Umeå älf - Ume älf (Umeå älf) - Umforsen, Öfre och Nedre - Umgama-viken - Umgeni - Umiak - Uminski, Jan Nepomucen - Umlaut - Ummanz - Umm-el-Dschemal - Ummidius - Umptek - Umrawattee - Umritsi - Um styrilsi kununga ok höfþinga - Umtali - Umtata - Umwerthung aller werthe - Una - Una (flod) - Unabåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vatten- och afloppsledningar samt elektrisk belysning
från Klabböleforsen i Ume älf. Epidemisjukhus
finnes i staden, och tätt utanför den ligger det
stora länslasarettet. Genom statsbanelinjerna
Jörn–Långsele och Vännäs–U. står U. i förening
med svenska järnvägsnätet, och under 1920 skall
statsbanan U.–Holmsund färdigbyggas, hvarigenom U. får
förbindelse med det vid hafvet belägna Holmsund,
där f. n. en tidsenlig uthamn till staden är under
byggning. I ecklesiastikt hänseende bildar U. ett
eget pastorat i Västerbottens södra kontrakt af Luleå
stift. Till landstinget väljer det 3 representanter,
och för val till riksdagens Andra kammare tillhör
det Västerbottens läns södra valkrets, som utser
4 riksdagsmän. U:s vapen är 3 hvita renhufvud i
blått fält. – U. fick stadsprivilegier 22 juni 1622,
men redan Johan III hade påbjudit anläggning af en
stad i denna trakt. Dess tillvaro var tynande till
slutet af 1700-talet, då det blef stapelstad; det
hämmades i sin utveckling särskildt genom ryssarnas
härjningar, hvilka i maj 1720 brände staden,
samt genom svåra eldsolyckor, den senaste 1888.
P- A. S-m. E. A-t.
Umeå landsförsamling. Se Umeå 1, sp. 961.
Umeå älf. Se Ume älf.
Ume älf (Umeå älf), älf i Västerbottens län,
upprinner ur ett par stora fjällsjöar inom Tärna
socken, Stora Umevatten (52 kvkm.) och
Öfre Uman (31 kvkm.), 520 m. ö. h., af hvilka
den förra skjuter in i Norge. Älfven rinner mot
s. ö. genom en rad större och mindre sjöar i Tärna
och Stensele socknar samt bildar inom Stensele den
betydande sjön Stor-Uman (se d. o.) på 348
m. höjd ö. h. Hufvudfloden fortsätter vidare genom
Lycksele, Vännäs, Degerfors och Umeå socknar samt
faller genom en bred mynningsvik, Österfjärden, ut
i Bottniska viken. 5 km. från utloppet ligger Umeå
stad och omkr. 130 km. längre uppför älfven Lycksele
stadslikt bebyggda municipalsamhälle. Hufvudflodens
längd är omkr. 430 km., och flodområdets areal uppgår
till 26,400 kvkm., hvaraf omkr. 200 kvkm. på norskt
område. U. mottager från vänster bl. a. två större
bifloder, Juktån (Jukta älf) 50 km. ofvanför Lycksele
och Vindelälfven 30 km. ofvanför utloppet. Den
senare är nästan lika stor som hufvudfloden, har en
flodområdesareal af 12,600 kvkm. och för en normal
medelvattenmängd af 148 kbm. i sek. (hufvudfloden
ofvan Vindelälfven för 180 kbm. i sek.). 70
km. af hufvudfloden rinna ofvan barrskogsgränsen;
f. ö. passerar den genom jämna skogstrakter med
spridd bebyggelse längs selen för att slutligen på
den nedersta sträckan flyta genom en tätt befolkad
och välodlad bygd. Sina största forsar har U. på
sträckorna 0–80 samt 120–160 km. från mynningen. På
den öfre sträckan märkas Hällforsen (fallhöjd 11
m. och en uttagbar normal lågvattenseffekt af 4,000
hkr; se fig. i art. Lycksele) samt Tuggenforsen
(17 m. och 6,500 hkr), på den nedre sträckan
Harrselsforsen (23 m. och 9,000 hkr), Fällforsen
(se d. o. 1 med fig.; 25 m. och 10,200 hkr), Norr-
och Sörforsarna (sammanlagd fallhöjd 55 m., 44,000
hkr), som 1917 inköptes af kronan och snart torde
bli utbyggda, Baggböleforsarna (20 m. och 16,000
hkr) samt
Klabböleforsarna (8 m. och 6,400 hkr). Af dessa ha
hittills endast Harrselsforsen, Baggböleforsarna och
Klabböleforsen (tillhörig Umeå stad) utbyggts, till
resp. 500, 1,200 och 4,500 hkr. U. kan ej befaras med
sjögående fartyg till följd af sitt jämförelsevis
strida lopp och de grunda och föränderliga
strandbankar, som blockera mynningen och det nedre
loppet. Den anses vara mycket fiskrik. Hafslaxen går
upp till Fällforsen.
J. V. E.
Umforsen, Öfre och
Nedre, forsar i Ume älf. Den förra ligger 700
m., den senare 5,7 km. nedanför sjön Öfre Umans
utlopp. Fallhöjderna äro 3,2, resp. 4,3 m. och
den uttagbara 9-månaders effekten omkr. 150,
resp. omkr. 200 turbinhästkrafter. Forsarna
torde tillhöra kronan.
C. K.
Umgama-viken. Se Formosa-viken.
Umgeni, flod i det inre af
Natal med ett väldigt vattenfall, "dubbelt
så stort som Niagara". Man har, i Howick, där
anlagt en stor, mycket besökt hotellkomplex.
J. C.
Umiak, båt. Se Eskimåer, sp. 903 och
fig. 6. Uminski, Jan Nepomucen, polsk general,
f. 1780, d. 1851, stred helt ung under Kosciuszko och
gick 1806 i fransk tjänst. Han deltog i kriget mot
österrikarna som öfverste, bevistade fälttåget 1812,
hvarunder han blef brigadgeneral, och tillfångatogs
vid Leipzig. Under polska resningen 1831 blef han
generallöjtnant i Polens armé och stred ärofullt,
men utan framgång. Sedan resningen nedslagits,
flydde U. till Frankrike och England. En viss
betydelse som källskrift har hans arbete Récit des
événements militaires de la bataille d’0strolenka
(1832). J-C.
Umlaut [o’m-], ty., språkv. Se Omljud.
Ummanz [o’mmants], ö. Se Rügen, sp. 1328.
Umm-el-Dschemal, berömd ruinstad, v. om
Hauran på syriska stäppen. De äldsta inskrifter,
som funnits där, förskrifva sig från den romerske
kejsaren Marcus Aurelius’ tid. Många andra dylika
ruinstäder finnas i Syrien, som nu kallas Umm med
tillägg af ortnamnet.
J. C.
UmmPdius, rik och förnäm romersk släkt under den
tidigare kejsarperioden. Flera af dess medlemmar
blefvo konsuler eller consules suffecti (se R o-m er
sk a riket, sp. 753). Caius U. D u r-mius
Quadratus, från Tiberius’ till Clau-dius’
tid, bekämpade de upproriske judarna;
Marcus U. Quadratus, konsul 167 e. Kr., blef afrättad
för deltagande i Lucillas sammansvärjning mot
Commodus 182 e. Kr. J- C. Umptek, berg.
Se Lappland, sp. 1220. Umrawattee. Se A m r a o t
i. U^ritsi, distrikt och stad. Se U rum t s i. Um
styrilsi kununga ok höff)inga. Se Kon-unga- och
höfdingastyrelsen. Umtäli, ort. Se M an i k a, sp.
772. Umtata, ort. SeTembuland. Umwerthung aller
werthe [o7m-], ty., "omvärdering af alla värden"
(Nietzsche).
Una, fornegyptisk ämbetsman. Se U n a s.
Una, biflod fr. h. till Sava, upprinner på Ilica
planina (1,654 m. ö. h.) i Bosnien, rinner först åt
n. v., därpå efter en tvär krök åt n. ö. och bildar
under en del af sitt lopp gräns mellan Bosnien och
Kroatien. Längd 230 km. Se fig. 2 till art.
Pålbyggnader.
E. A-t.
Unabåt, sjöv., segelbåt med en strax akter om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
