Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underhållsskyldighet - Underingenjör - Underintendenter - Underjorden - Underjordiska källor - Underjordiska utlöpare - Underjordisk tilledning - Underjordsbana - Underjäst - Underkansler - Underkirurg - Underklass - Underklorsyra - Underklorsyrligt natrium - Underkonduktör - Underkvista - Underkylning - Underkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Underingenjör-Underkyrka
982
af familjeförhållande åligger vissa personer, i
det lagarna fastställt och preciserat föräldrarnas
naturliga försörjningsplikt emot barnen samt på den
äktenskapliga intressegemenskapens grund byggt en
rättslig plikt för makar att försörja hvarandra. Dessa
två fall af underhållsskyldighet återfinnas
öfverallt i de civiliserade folkens rättssystem;
reglerna om sådan skyldighet i åtskilliga andra
fa-milje- och släktskapsförhållanden växla däremot
betydligt. Den underhållsskyldighet, som lagarna
stadga, ger dels underhållstagaren själf anspråk på
underhållet eller penningbidrag till detsamma, dels
också samhället rätt att slippa bestå fattigvård åt
underhållstagaren eller, om sådan redan beståtts,
rätt att få den ersatt af den underhålls-pliktige
(se Fattigvård, sp. 1444-45). Efter svensk rätt
äro föräldrar skyldiga att ge uppehälle och
uppfostran åt sina barn, så i som utom äktenskap,
åt de senare dock något knappare och något kortare
tid (normalt ej öfver 18 år; se vidare Oäkta barn,
sp. 1200, och Barn i Suppl.). Vid föräldrars död kan
underhållsanspråk mot dödsboet ej göras gällande,
om barnet har arf sr ätt, m. a. o. endast barn utom
äktenskap (och ej trolofningsbarn) kunna ur faderns
kvarlåtenskap få underhållsbidrag. Äkta makars
inbördes underhållsskyldighet kommer egentligen till
synes, först när samlifvet upphört eller boskillnad
vunnits; den består då fortfarande principiellt
ömsesidigt, men kan enligt gällande lag ej af
make göras direkt gällande mot andra maken, då
de, utan att ha utverkat något slags skillnadsdom,
flyttat åtskils. Å andra sidan fortvarar under vissa
omständigheter underhållsskyldigheten äfven efter
vunnen skilsmässa, öfriga fall af familjerättslig
underhållsskyldighet äro: faderns till barn utom
äktenskap emot dettas mor en kortare tid (normalt
6 veckor) före och efter nedkomsten; barns emot
föräldrar, i mån af behof å dessas och förmåga å
barnens sida; emot adoptivbarn likasom mot egna barn
i äktenskap och äfvenså tvärtom emot adoptivföräldrar
likasom mot egna föräldrar. Släktingar i aflägsnare
led ålägger svensk lag ingen underhållsplikt (i
motsats till tysk, fransk och schweizisk rätt, som
förpliktar alla släktingar i upp- och nedstigande led
att vid behof försörja hvarandra; i Schweiz sträcker
sig samma plikt äfven till syskon). För uttvingande af
underhållsbidrag ger svensk lag sedan 1917 tillgång
till dels införsel i försumlig försörjares aflöning,
pension eller lif ränta (se Införsel 2 b och i
Suppl.), dels förbud för honom att afflytta från riket
(se Afflyttningsförbud i Suppl.). C. G. Bj.
Underingenjör, tjänstetitel för lägsta ordinarie
befattningshavare vid statens järnvägar med
egentlig ingenjörstjänstgöring. För antagning
till underingenjör fordras normalt minst
examen från teknisk elementarskola. Äfven
vid statens vattenfallsverk finnas
underingenjörstjänster, dock ej å ordinarie stat.
Fmn.
Underintendenter. Selntendenturkåren, sp. 761.
Underjorden. Se H a des 1. - Om underjordiska
gudomli^hetsr se K t o n i s k.
Underjordiska källor kallar man sådana källor, som
icke framträda i dagen genom naturens egen åtgärd,
utan hvilkas vatten med konstlade
medel måste bringas upp till jordytan, såsom genom
gräfning, sprängning eller borrning. Till denna
klass af källor hör s. k. artesisk brunn (se d. o.).
U. R.
Underjordiska utlöpare, bot. Se Skott-byggnad,
sp. 1148.
Underjordisk tilledning, elektr., anordning vid
elektriska banor, hvarigenom strömtillförseln till
fordonet sker från under markytan förlagd ledning. Se
Elektriska banor, sp. 238, och Elektriska spårvägar,
sp. 325 o. fig. 10. Fmn.
Underjordsbana (ty. untergrundbahn, eng. sub-way),
järnv., kallas en i tunnel under marken förlagd
järnväg eller spårväg. Dylika banor förekomma
numera i stor utsträckning i storstäder och äro
nästan alltid drifna medelst elektricitet. Se
vidare Elektriska banor, sp. 238-239, och
Subway samt fig. 5 i art. London. Jfr Tunnel.
Fmn.
Underjäst, kem. Se Jäsning, sp. 468, och Jäst.
Underkansler. Se Ordnar, sp. 830.
Underkirurg, biträdande läkare, som på
Serafi-merlasarettets och Akademiska sjukhusets
i Uppsala kirurgiska kliniker - närmast under
resp. chef - deltar i sjukvårdsarbetet. På öfriga
sjukhus bruka motsvarande läkare på de kirurgiska
afdelningarna - likaväl som på andra afdelningar -
kallas underläkare. Om flera biträdande läkare finnas,
är underkirurgen (underläkaren) vanligen äldst;
den eller de yngre kallas då, på de sjukhus,
där undervisning meddelas, gärna amanuens.
J- Å.
Underklass, den del af folket, som man anser i
bildning och hyfsning stå under medelnivån. Dess
motsats är öfverklass. - Underklassa r e, person,
som tillhör underklassen. Jfr Två nationer.
Underklorsyra, Underklorsyrlighet, kem. Se Klor,
sp. 332.
Underklorsyrligt natrium, kem. SeNatrium-h y p oklori
t, sp. 554.
Underkonduktör. Se Konduktör.
Underkvista, skogsv. Se H a m l a 2.
Underkylning, fys. Se öfverkylning.
Underkyrka, bygnk. 1. Den nedre delen af en
dubbelkyrka (ty. doppelkirche, doppelka-pelle,
fr. chapelle double). Dubbelkyrkor uppfördes under den
romanska byggnadsepoken (1000 -1100-talen) flerstädes
vid slott och borgar; underkyrkan var vanligen afsedd
till byggherrens graf plats och öfverkyrkan till
gudstjänstlokal. Emellan båda fanns oftast en större
öppning i underkyrkans takhvalf (öfverkyrkans golf),
såsom fallet är i de tyska dubbelkyrkorna i Eger,
Landsberg, Schwarz-Rheindorf m. fl. Utom i Tyskland
finnas dylika byggnader i Frankrike, Italien, Spanien
etc., och Sverige har i Helgeandskyrkans ruin i Visby
en lika afsevärd som intressant lämning af en sådan
(se fig.). Här är, förutom hvalföppningen mellan
öfver- och underkyrkorna, ett högt kor gemensamt
för dem båda, mot hvilket de öppna sig medelst breda
triumfbågar, den ena öfver den andra. Härigenom kunde
besökande såväl i den öfre som i den undre kyrkan
deltaga i gudstjänsten. - 2. Detsamma som krypta
(se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
