Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undermedvetet själslif, Omedvetet själslif - Underminera - Undermonaden - Undermålning - Undermåls (Undermålstimmer) - Undernäring - Undernäringskur - Underofficer - Underofficersförbundet - Underofficersgaljadet - Underofficerskorpraler - Underofficerskåren, Flottans - Underofficersskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
985
Underminera-UnderofFicersskola
986
verkningar, anta de fyllas genom undermedvetna
yttringar af själslifvet. Stundom utsträckes
paral-lellismen mellan det fysiska och psykiska till
hela naturen så, att alla kroppsliga rörelser skulle
motsvaras af själslif. Ett undermedvetet själslif
skulle enligt denna teori finnas t. o. m. hos
atomerna, och liksom hos människan de psykiska
motsvarigheterna till rörelserna i hjärnan
sammanslutas till ett personligt själslif, så
skulle enligt detta föreställningssätt äfven hvarje
enskildt naturting ha sitt individuella själslif,
som ej vore blott summan af de enskilda delarnas;
ja, världsalltet såsom ett helt skulle ock ha sitt
enhetliga själslif. Äfven om man ej går så långt,
så tala många iakttagelser för antagandet af ett
undermedvetet själslif hos människan. Visserligen
kunna yttringarna däraf såsom omedvetna ej bli föremål
för direkt själfiakt-tagelse, men man sluter sig
till dem genom deras verkningar inom det medvetna
själslifvet. En matematiker kan t. ex. länge ha
förgäfves sökt lösa ett problem; han beger sig så
på en resa, under hvilken han medvetet alls icke
sysselsätter sig med några matematiska tankar,
men under denna hvila från hans vanliga arbete står
grundtanken i problemets lösning plötsligt fullt klar
för honom med en egendomlig känsla af visshet att
ha träffat det rätta. Efteråt behöfver han endast
medvetet närmare utföra det så gif na uppslaget,
för att den vetenskapliga upptäckten skall vara
gjord. Franske matematikern H. Poincaré har angett
detta som det sätt, hvarpå han gjort flera af sina
viktigaste upptäckter. Härvid kan man ej undgå
att anta, att hans undermedvetna själslif under
hvilotiden på något sätt fortsatt bearbetningen af
problemet. Någon närmare kännedom om det sätt, hvarpå
detta skett, kunna vi icke få, då själsverksamheten
i fråga var undermedveten. Vi kunna endast röra
oss med analogier från det medvetna själslifvet
och därvid tala om t. ex. omedvetna slutledningar,
ehuru vi ha all anledning att anta, att de omedvetna
själsfunktionerna äro så olika de medvetna, att
de endast antydningsvis kunna benämnas med samma
ord. Äfven i hvars och ens hvardagliga själslif
uppträda många fall af likartad beskaffenhet. När man
t. ex. förgäfves sökt genom medveten själsverksamhet
erinra sig ett namn, så behöfver man ofta endast
för en stund rikta sina tankar på något annat,
för att namnet plötsligt, när man icke längre
tänker på det, skall dyka upp i medvetandet. Inom
det abnorma själslifvet, särskildt vid hysteri (se
d. o.), utvecklas ofta i hög grad de undermedvetna
själsfunktionerna och få en viss själfständighet vid
sidan af det medvetna själslifvet. Så t. ex. vid den
s. k. automatiska skrift, som ofta konstaterats hos
hysteriska personer, som med handen på den skenbart
okänsliga och förlamade armen kunna skrifva svar
på framställda frågor, utan att hvarken frågorna
eller svaren bli af personen medvetet uppfattade ;
hit hör ock den s. k. personlighetsfördubblingen
(se d. o.). Jfr H y p n o i d. - Litt.: A. Herrlin,
"Själslifvets underjordiska verld" (1901),
och G. Dwelshauvers, "L’Incon-scient" (1916).
S-e.
Underminera, sjöv. Se Minera.
Undermonaden, bot. Se Blödande bro d.
Undermålning kallas den första, förberedande
uppläggningen af färgen i en målning. Se M
å-larkonsten. Jfrlmpasto.
Undermäls (Undermålstimmer), skogsv. Se
Hollandstimmer, sp. 981.
Undernäring, fysiol. Se Svält.
Undernäringskur, med. Se Diet, sp. 369.
Underofficer, i Sverige benämning på en medlem af
den ej till manskapet hörande delen af underbefälet
(se d. o.). - I de flesta utländska arméer räknas
däremot underofficer till manskapet, och ordet
underofficer motsvarar där till sin omfattning
sv. underbefäl. Olika grader af underofficerare äro
t. ex. jältvabel (vid kavalleriet wacht-meister),
sergeant och unteroffizier (korpral) i Tyskland,
adjudant, sergeant-major och sergeant i
Frankrike, hvartill ytterligare komma korpraler
(se d. o.). Underofficerskandidaterna erhålla
vanligen sin utbildning vid själfva trupperna
(i Tyskland utbildades dock en mindre del vid
särskilda underofficersskolor) och bibehålla efter
sin utnämning till underofficerare hufvudsakligen
samma ställning som manskapet, undantagandes
högre aflö-ning, stundom egen bostad, särskild
mathållning o. s. v. Underofficerarna ha äfvenledes
samma beväpning som det öfriga manskapet; högsta
underofficersgraderna vid oberidna trupper bära dock
sabel eller motsvarande vapen i st. f. gevär. -
I Danmark indelas underofficerarna i en fast
sergeantklass (stabssergenter, oversergenter
och ser-genter) och en af värnpliktige bestående
korporals-klass. För utbildning till underofficerare
finnas korpralskolor vid trupperna och sergeantskolor
för de olika truppslagen. Underofficerare kunna
efter att ha genomgått kornettskolan å Kronborg med
ettårig kurs utnämnas till kornetter (värnpliktiga
officerare). Sedan de genomgått officersskolan
å Frederiksberg med lx/2-årig kurs, kunna de
ytterligare befordras till premiärlöjtnanter
(på stat). - I Norge, där korpraler liksom
i Sverige ej räknas till underofficerare, äro
underofficersgraderna fane-junker, kommandersergent,
furer och sergent. Deras utbildning sker vid
underofficersskolor vid infanteri-brigaderna, gardet
och truppslagen med 3-4-årig kurs. För anställning
som fast aflönad underofficer fordras dessutom viss
proftjänstgöring. Vägen till officersbefordran går
icke genom underofficersgraderna. - I några arméer,
särskildt i den franska, sker officersbefordran
delvis från underofficersgraden. Olägenheten af
officerskårens bristande enhetlighet har förut, där
tjänstetiden i underofficersgraderna var lång, gjort
sig gällande. Genom tjänstgöringstidens förkortning
och ökning af kunskapsfordringarna har olikheten
mellan de båda slagen af officersaspiranter alltmer
minskats. (Om förhållandet i Sverige se U n d er b
ef ä 1.) C. O. N.
Underofficersförbundet. Se Svenska
underofficersförbundet.
Underofficersgaljadet, sjöv. Se Befälstecken,
sp. 1196.
Underofficerskorpraler, krigsv. Se Korpral 2.
Underofficerskåren, Flottans. Se Underbefäl.
Underofficersskola, läroanstalt afsedd för utbildning
af underofficerare. 1. Om sådana skolor vid armén
se Underbefälsskola. - 2. För att bibringa de
korpraler, som anses lämpliga att utbildas till
underofficerstjänst vid flottan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
