- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
999-1000

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervattensbåt (ty. unterseeboot och tauchboot, eng. submarine, fr. sousmarine och submersible), förk. U-båt - Undervattenskabel. Se Elektriska ledningar, sp. 258, Telefon, sp. 709, och Telegraf, sp. 734 med fig. 23 - Undervattenskropp, skpsb. - Undervattensmina. Se Mina, sp. 561 - Undervattenssignalering. Se Signal, sp. 437 - Undervattenstub, sjöv. Se Torpedtub - Underverk. 1. Se Under - Underverk. 2. (fr. positif). Mus., en klaviatur i orgeln. Se Manualer - Underviol, bot. Se Viola - Undervisningsinspektör, da. - Undervisningsmateriel. Se Materiel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

risker. Så kan kontrollen öfver båtens djupreglering
gå förlorad genom läckage till följd af kollision,
materialfel eller på grund af bristfälligheter i
något manöverorgan med påföljd, att båten sjunker
och går till botten. Är djupet härvid ej större,
än att tryckskrofvet uthärdar vattentrycket, kan
besättningen hålla sig vid lif någon tid, sökande
sin tillflykt i icke vattenfyllda delar af båten,
därest sjunkningen orsakats af inträngande vatten. Om
saltvatten får tillträde till ackumulatorbatteriet,
bildas klorgas och under vissa förhållanden
klorknallgas, båda giftiga. Vid batteriets
uppladdande uppstår knallgas, som är explosiv och
måste aflägsnas. På grund af de anledningar till
olyckshändelser, som sålunda förefinnas, har man
försett u-båten med en del anordningar för att
söka förebygga dylika eller begränsa verkningarna
däraf. Medelst trycksäkra tvärskeppsskott indelas
båten i lämpligt antal gas- och vattentäta delar
till skydd mot gaser och inrusande vatten; hvarje
sådan afdelning är utrustad med vissa länsnings- och
luftanordningar. Oxelythjälmar och lifräddningsvästar
(fig. 16) sätta besättningen i stånd att intill
visst djup kunna öfverge sjunken u-båt. Vidare
förekomma telefonboj för anordnande af förbindelse
mellan sjunken u-båt och vattenytan, lyftbyglar
i skrofvet med tillhörande anordningar för båtens
lyftande, slangar för tillförsel af luft och flytande
föda m. m. Till skydd mot minor och nät anbringas
afledarjärn och wirar samt för sönderskärande af
nät sågar på förskeppets öfver- och underkant (jfr
fig. 25).

Handels-u-båtar. Under Världskriget sökte Tyskland att
medelst för ändamålet särskildt byggda handels-u-båtar
få till stånd sjöfartsförbindelse med Amerikas förenta
stater före detta lands inträde i kriget. Af dessa
båtar, till antalet 7, är den första och mest kända
"Deutschland" (fig. 17), 2,000 ton, som med färgämnen
och andra kemikalier till ett värde af 4 mill. mark i
juli 1916 afgick från Bremen till Baltimore och 1–23
aug. gjorde återfärden med last af gummi och nickel
till ett värde af 60 mill. mark. Sedermera ändrades
de till u-båtskryssare samt utrustades med kanoner
och torpeder.

Historik. Århundraden tillbaka sträcka sig försöken
att framställa en farkost, hvilken genom mer eller
mindre fullständig nedsänkning under vattenytan skulle
kunna osedd nalkas ett fientligt fartyg. Från början
af 1600-talet daterar sig nämligen den första u-båt,
konstruerad af holländaren van Drebbel, hvarmed
prof enligt sägen utförts. Därefter har en mångfald
u-båtskonstruktioner och projekt till dylika sett
dagen, men först i slutet af 1800-talet inträdde
dessa försök i ett mera fruktbärande skede. Bland dem,
som intill denna tid mer eller mindre framgångsrikt
sysslat med u-båtsproblemet, märkas: amerikanen
Bushnell, som under Nordamerikanska frihetskriget
1776–83 byggde "American turtle" (fig. 18),
amerikanen R. Fulton, konstruktör af den i Paris 1801
sjösatta u-båten "Nautilus" (fig. 19), tysken Bauer
omkr. 1850, amerikanen Huntley, som under amerikanska
inbördeskriget 1861–65, i likhet med en del andra af
sina landsmän, byggde en u-båt, den första, som sänkt
ett örlogsfartyg (fig. 20), ryssen Drzewiecki, 1877,
svensken Nordenfelt, som 1881–88 byggde
fyra på sin tid mycket uppmärksammade u-båtar
(fig. 21), fransmannen Goubet, 1886–89,
m. fl. Fransmannen G. Zédé tillkommer äran att
ha konstruerat den första u-båt, som varit nog
manöverduglig i undervattensläge för att bli upptagen
i en modernare flotta. Denna båt, "Gymnôte" (fig. 22)
sjösattes 1888. Typen utvecklades vidare i Frankrike
af Romazotti m. fl. 1896 fick italienska flottan sin
första u-båt, "Delfino", konstruerad af Pullino. Detta
år utgör ett märkesår i u-båtens utvecklingshistoria,
i det att fransmannen Laubeul då framlade sitt förut
omnämnda u-båtsprojekt. 1899 inköpte Nord-Amerikas
förenta stater u-båten "Holland VIII", utgörande
en af de u-båtar, som amerikanen Holland, efter
årslånga experiment med whiteheadtorpeden till
förebild, konstruerat. Först 1901 lade England sig
till med detta nya vapen och Tyskland så sent som
1906. 1904 fick svenska flottan sin första u-båt,
"Hajen" (fig. 29), konstruerad af marindirektör
Richson; från samme konstruktör härstammar äfven
ett flertal af senare byggda svenska u-båtar. 1907
beställdes i Italien u-båten "Hvalen", af "Fiat"-typ,
hvilken trots sin ringa storlek på egen hand företog
den långa hemfärden till Sverige 1909, en på sin
tid mycket uppmärksammad bedrift. Därjämte har
svenska u-båtsvapnet tillförts ett antal värdefulla
båtar af skilda typer (fig. 30 o. 31). Holland- och
Laubeufbåtarna kunna i stort sedt anses vara urtyperna
för nuv. enkel- och dubbelskrofvade båtar, med
undantag för Fiat- och Lakebåtarna, om de ock, hvad en
del typer beträffar, återfinnas endast i väsentligt
modifierad och utvecklad form. Att u-båtsproblemet
trots århundradens ansträngningar icke kunnat lösas
tidigare, än som skett, har berott på bristande
tillgång på erforderliga tekniska hjälpmedel. Först
genom det elektriska ackumulatorbatteriets,
oljemotorns och torpedens tillkomst, hvilket
skedde inom en relativt begränsad tidsperiod,
ha själfva förutsättningarna för u-båtsproblemets
lösning varit för handen, och först därefter har
u-båtstanken kunnat förverkligas till nuv. omfattning.
H. S-mn.

Undervattenskabel. Se Elektriska ledningar, sp. 258,
Telefon, sp. 709, och T e-1 e g r a f, sp. 734 med
fig. 23.

Undervattenskropp, skpsb., den del af fartygs-kroppen,
som ligger under vattenytan. Af dess form beror
fartygets vattenmotstånd vid framfart, och den
inverkar äfven mycket på dess manöverfärdighet,
stabilitet och sjöduglighet. C. K. S.

Undervattensmina. Se Mina, sp. 561.

Undervattenssignalering. Se Signal, sp. 437.

Undervattenstub, sjöv. Se Torpedtub.

Underverk. 1. Se Un d er. - 2. (Fr. positif). Mus.,
en klaviatur i orgeln. Se Manualer.

Underviol, bot. Se Viola.

Undervisningsinspektör, da., ämbetsman,
hvars uppgift närmast motsvarar svenska
Läroverksöfver-styrelsens. Det finns en sådan för
"de fuldstsen-dige höjere almenskoler" (motsvarande
Sveriges högre allm. läroverk) och en för
"mellem- og real-skolerne" (motsv. Sveriges lägre
allm. läroverk). Ordet kan närmast öfversättas med
öfverdirektör vid Läroverksöfverstyrelsen, men ej
med folkskolinspektör.

Undervisningsmateriel. Se Materiel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free