Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unerade l. Unierade - Unerade armenier - Unerade greker - Unerade nestorianer - Unerade presbyterianska kyrkan - Unfair - Unfuma - ung. - Ung - Unga Europa - Ungarisch-Altenburg - Ungarisch-Brod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
doxe siebenbürgske rumäner, som ingått union med
Rom, 749,000 (1910), de unerade rumänerna, kroaterna
och ukrainerna (rutenerna) i f. d. Ungern, som från
midten af 1600-talet följt samma väg, 1,258,000
(1910), samt de alltifrån synoden i Brest-Litovsk
1596 unerade ukrainerna (rutenerna) i den del af
Galizien, som vid Polens delningar tillföll Österrike,
och i det 1775 ockuperade Bukovina. Den sistnämnda
gruppen är den största af alla unerade kyrkor,
med 3,417,000 medlemmar (1910) och ärkebiskop i
Lemberg. För Rom har den varit en brygga öfver
till propaganda i den ortodoxa världen, för det
panslavistiska Ryssland åter en brygga öfver till de
rent katolske slaverna i s. v.; under Världskrigets
växlingar har den säkerligen lidit fruktansvärdt. 5)
Rysslands unerade ortodoxa. Genom Possevinos (se
d. o.) och andra jesuiters arbete lyckades det på
den ofvannämnda synoden i Brest-Litovsk 1596 att få
flertalet under Polen lydande ortodoxa hvitryssar
och ukrainer (rutener) i Volynien, Podolien och
västra Ukraina att under ledning af metropoliten
i Kiev ingå union med Rom. Genom ryska eröfringar
och Polens delningar kom hela denna unerade värld
på ett par tiotal mill. (utom österrikiska Galizien)
under Ryssland. En del återgick då till den ortodoxa
kyrkan. Katarina II hade visserligen i fredsfördraget
i Grodno 1793 utlofvat att hålla alla den unerade
kyrkans rättigheter och kult i helgd. Men när
den stora ryska reaktions- och russifieringstiden
med Nikolaus I begynte, riktade den sig från 1828
hårdast mot de unerade såsom de på en gång farligaste
och lättaste att öfvervinna. Svåra förföljelser
hade åsyftad verkan; på synoden i Polotsk 1839
förenade sig de unerade biskoparna "frivilligt" med
ryska kyrkan; prästerskapet i både Hvita Ryssland
och Ukraina tvangs med lock och pock att jämte
sina församlingar bryta med Rom. Efter det polska
upproret 1863 skärptes åter tvångsåtgärderna. Det enda
återstående unerade biskopsdömet, Cholm, upphäfdes
1874–75; där vid gränsen mellan det ukrainska och
polska språkområdet var troheten mot Rom ännu stark,
och knutpiska, fängelse, deportation m. m. måste
i stor skala användas för att bryta motståndet
hos bönderna. Det ortodoxa förryskningsarbetet i
Ukraina nådde sin höjdpunkt genom en ukas 1876, som
skulle undertrycka t. o. m. det ukrainska språket
i det religiösa lifvet. Omvändelseverket lyckades
så fullständigt, att den unerade kyrkan i Ryssland
nästan spårlöst försvann; hvarken hvitryssar eller
ukrainer synas under själfständighetssträfvandena i
samband med Världskriget ha visat känsla af, att de
under århundraden tillhört Rom. Efter Nikolaus II:s
toleransedikt 1905 gingo dock omkr. 500,000 direkt
öfver till katolska kyrkan.
Litt.: Pelesz, "Geschichte der union der ruthenischen kirche mit Rom etc." (2 bd, 1878–80),
E. Likowski, flera till tyska öfv. arbeten om rutenska unionskyrkan (1885–1904),
W. Köhler, "Die katholischen kirchen des Morgenlandes" (1896),
Diomedes Kyriakos’ nygrekiska kyrkohistoria, bd III (öfv. till tyska: "Geschichte der orientalischen kirchen 1453–1898", 1902),
I. Silbernagl, "Verfassung und gegenwärtiger bestand sämtlicher kirchen des Orients" (2:a uppl. 1904),
F. van den Steen de
Jehay, "De la situation légale des sujets ottomans non-musulmans" (1906),
A. Baumstark, "Die messe im Morgenland" (s. å.),
C. Charon, "Histoire des patriarcats melkites", II: 1 (1910),
F. J. Bliss, "The religions of modern Syria and Palestine" (1912), och
Hj. Holmquist, "Ur kristendomens historia 1814–1914" (1918).
Hj. H–t.
Unerade armenier. Se Armeniska kyrkan, sp. 18–19, och Mechitarister.
Unerade greker. Se Unerade.
Unerade nestorianer. Se Unerade.
Unerade presbyterianska kyrkan. Se Skottland, sp. 1163.
Unfair [an’fäə], eng. (oärlig, ofin), ett oriktigt
eller ogrannlaga förfarande. Jfr Fair play.
Unfuma, ort i Väst-Afrika. Se Dixcove.
ung., förkortning för lat. unguentum, salfva.
Ung, f. d. komitat i Ungern, nu tillhörande
Tjecho-slovakiska republiken, ligger mellan Galizien
samt komitaten Zemplen, Szabolcz och Bereg. Areal
3,230 kvkm. 162,090 inv. (1910), ukrainer (38 proc.),
ungrare (33 proc.), slovaker (22 proc.) och tyskar (5
proc.). Till religionen voro 55 proc. grekiska och 21
proc. romerska katoliker, 12 proc. reformerta och 11
proc. judar. Landet är i n. uppfylldt af Karpaterna,
i s. slätt samt genomflytes af floden Ung (Theiss’
flodområde). Det har bördiga dalar samt producerar
säd och vin utöfver eget behof. – Hufvudort är
Ungvár (slav. Užgorod), vid Ung, där denna
lämnar berglandet. 16,920 inv. (1910), hvaraf 13,590
ungrare. Säte för grek.-unerade biskopen af Munkács.
(H. W–k.)
Unga Europa, benämning på en 1834–35 verksam, hemlig
republikansk förening, uppkommen genom sammanslagning
af flera nationella sådana, näml. det 1831 stiftade
Unga Italien samt de nybildade sällskapen Unga Polen
och Unga Tyskland. Förbrödringen egde rum i april
1834 i Schweiz, hvarest en mängd politiska flyktingar
från olika nationer uppehöll sig; valspråket blef
"frihet, jämlikhet och humanitet". Hvarje förening
egde bestånd oberoende af de andra, men utskott från
alla tre bildade tillsammans centralutskottet. 1835
upptogs äfven Unga Frankrike (bestående af de i S:te
Pélagie i Paris fångne republikanerna och carbonari
uti Ajaccio). "Unga Tyskland" var förgrenadt i
småklubbar och tillade sig domsrätt öfver sina
medlemmar; förräderi straffades med döden, och
hvarje af utskottet utsedd medlem var skyldig att
verkställa en sådan dom. Mordet på spionen L. Lessing
(nov. 1835) jämte ett tumultuariskt möte invid
Bern af tyska handtverkare föranledde schweiziska
regeringen att (1836) utvisa Unga Europas ledare,
hvarefter föreningen sönderföll. "Unga Polen"
fortsatte från London och Paris sin verksamhet.
(V. S–g.)
Ungarisch-Altenburg (ung. Magyar-Óvár), köping och
hufvudort i ungerska komitatet Wieselburg (Moson),
vid Leitha. 5,275 inv. (1910), hvaraf 3,275 ungrare
och 1,835 tyskar. Köpingen utgör hufvudort i en stor
domän, tillhörig ärkehertig Fredrik af Österrike,
samt har landtbruksinstitut och katolskt gymnasium.
(H. W–k.)
Ungarisch-Brod (tjech. Uherský Brod], fordom starkt
befäst stad i sydöstra Mähren, vid Marchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
