Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern - Kreditanstalter - Myntväsen - Undervisningsväsen och tidningar - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motboksinnehafvare och en balans på 269,6
mill. kr. (1914).
Myntväsendet är grundadt på guldmyntfot. Myntenheten
är 1 korona à 100 filler = nominellt 0,757 kr. och
gemensam med Österrikes krone. – Mått- och viktsystem
äro de metriska.
Religionen är öfvervägande romersk-katolsk, som 1910
räknade 52,1 proc. af befolkningen (49,3 proc. i
egentliga U., 71,6 proc. i Kroatien-Slavonien)
som anhängare (10,888,138 pers.), mest i
sydvästra U., landsdelen höger om Donau, i
n. v. samt i Kroatien-Slavonien. Närmast i antal
komma de grekiske orientalerna (2,987,163 pers.,
d. v. s. 14,3 proc.; 12,8 proc. af egentliga U:s,
24,9 proc. af Kroatien-Slavoniens befolkning),
de reformerte (2,621,329 pers.; 12,6 proc.),
grekiska katoliker (2,025,508 pers., 9,7 proc.), de
evangeliske lutheranerna af augsburgiska bekännelsen
(1,340,143 pers., 6,4 proc.), judarna och unitarierna,
nästan uteslutande i Siebenbürgen. Lutheranerna
äro för det mesta tyskar, och deras samfund kallas
i allmänhet "tyska kyrkan", de reformerte mest
ungrare, hvarför deras samfund kallas "ungerska
kyrkan". Romersk-katolska kyrkan har 4 ärkebiskopar,
i Gran, Kalocsa, Erlau och Agram och 17 biskopar,
hvarjämte abboten af Pannonhalma åtnjuter biskopliga
rättigheter. Furstprimas är ärkebiskopen af Gran,
hvars privilegium det var att kröna monarken. De
(unerade) grekiske katolikerna ha, jämte furstprimas,
egen ärkebiskop (i Gyulafehérvár) och 6 biskopar,
de grekiske orientalerna (ungerske serberna) en
metropolit i Karlowitz, med 5 biskopar, och en
ärkebiskop i Hermannstadt, med 2 lydbiskopar. De
två protestantiska kyrkosamfunden äro indelade
i hvar sina fem distrikt under högsta ledning af
superintendenter. De mest i Siebenbürgen boende
unitarierna ha en biskop i Klausenburg och de på
skilda distrikt fördelade judarna sin högsta ledning
i Budapest.
Undervisningsväsen och tidningar. Sedan 1868 är
folkundervisning obligatorisk för alla barn mellan
6 och 12 år, och den ledes till största delen af de
olika trosbekännelsernas präster. Hvarje kommun är
skyldig att upprätta folkskolor och får till gengäld
utdebitera ett tillägg till kronskatten. Antalet
statsunderstödda folkskolor har ständigt ökats i
syfte att därigenom utbreda ungerskt språk bland de
andra nationaliteterna. Folkupplysningen är dock
relativt ringa. Af hela befolkningen 1910 kunde
endast 56,3 proc. (58,2 proc. i egentliga U.,
44 proc. i Kroatien-Slavonien) läsa och skrifva
och af befolkningen öfver 6 år endast 66,7
proc. (68,7 proc. i egentliga U., 52,6 proc. i
Kroatien-Slavonien), hvilket dock i jämförelse med
år 1900 innebar en afsevärd förbättring. Antalet
småbarnsskolor och asyler var 2,990 med 232,701
lärjungar, folkskolor 29,903, hvaraf 18,603 dagliga,
landtbruksfolkskolor 3,040 (endast i egentliga
U.), tekniska skolor (för industri och handel)
786 (687 för gossar, 99 för flickor), lärar-
och lärarinneseminarier 108 och elementarskolor
288, hvaraf 203 gymnasier, 50 realskolor och 35
högre flickskolor året 1913–14. Vid folkskolorna
funnos s. å. 38,518 lärare och 2,260,845 lärjungar,
hvaraf i egentliga U. 35,253 lärare och 1,971,141
lärjungar. Elementarskolorna ha i allmänhet åttaårig
kurs och äro i de flesta fall statsskolor eller stå under statens
uppsikt. De flesta äro tämligen nyinrättade, men
några t. o. m. 400 år gamla. Lärarnas antal var
4,796, lärjungarnas 66,214, hvaraf 1,296 flickor,
och abiturienternas 3,148 läsåret 1913–14. För den
högre undervisningen funnos s. å. 3 universitet:
i Budapest, grundlagdt 1635, med katolsk-teol.,
juridisk-statsvetenskaplig, med. och filos. fakultet
samt farmaceutiskt institut, i Klausenburg (stängdt
efter Världskrigets slut och afsedt att ersättas
med ett rumänskt universitet), grundlagdt 1872, med
juridisk-statsvetenskaplig, med., humanistisk och
matematisk-naturvetenskaplig fakultet, och i Agram,
grundlagdt 1874, med katolsk-teol., juridisk-politisk
och filos. fakultet samt farmaceutiskt institut. [En
1549 i Debreczen grundlagd reformert högskola
har efter Världskriget utbildats till ungerskt
statsuniversitet med teol., juridisk och filos.
fakultet.] Därtill komma en teknisk högskola i
Budapest, 10 högre rättsskolor och 47 teol. högskolor,
hvaraf 3 i Kroatien-Slavonien. Bland öfriga högre
specialskolor märkas bergsskolorna i Selmecz-Bánya,
Nagy-Ág och Felsö-Bánya, landtbruksinstituten
i Debreczen och Klausenburg, skogsinstitutet i
Selmeczbánya, krigsskolorna i Budapest, Kassa,
Déva och Agram, veterinärinstitutet i Budapest,
navigationsskolan i Fiume, 2 anstalter för utbildning
af elementarlärare i Budapest, orientaliska
handelsakademien, Budapests handelsakademis
handelshögskola, Klausenburgs handelsakademi,
akademier för teater och musik, 2 högskolor för målar-
och 1 för bildhuggarkonst samt 40 högre musikskolor
och konservatorier. De förnämsta biblioteken äro
statsbiblioteket och universitetsbiblioteket
i Budapest samt det på 1000-talet grundlagda
benediktin-biblioteket i Pannonhalma (Martinsberg),
i komitatet Györ (se Szent-Márton). Af
lärda och vetenskapliga samfund märkas den 1830
grundlagda Ungerska vetenskapsakademien, Kisfaludy-,
Petöfi-, geografiska, geologiska och historiska
sällskapen m. fl., med säte i Budapest. Dessutom
finnas en mängd lärda sällskap utanför hufvudstaden
samt föreningar för spridning af nationell kultur
både bland ungrarna och de andra nationaliteterna,
bland hvilka särskildt märkas den ungerska och den
siebenbürgska Karpaterföreningen. Af museer må nämnas
nationalmuseet, industrimuseet, tafvelgalleriet och
porträttgalleriet m. fl. i Budapest, Bruckentaliska
museet i Hermannstadt, stadsmuseet i Pressburg, Siebenbürgska museet i Klausenburg,
szeklermuseet i Sepsi-Szent-Györgi,
Karpatermuseet i Poprád, Tátramuseet i Felka
och nationalmuseet i Agram. Af teatrarna äro de
förnämsta nationalteatern och operan i Budapest.
1914 utgåfvos 2,056 tidningar, hvaraf 1,892 i
egentliga U. och 164 i Kroatien-Slavonien. 413 voro
rent politiska, 129 litterära, 1,092 fack- och 23
skämttidningar. 1,523 voro ungerska, 164 tyska, 144
kroatiska, 39 rumänska, 39 serbiska, 35 slovakiska,
6 italienska, 3 hebreiska, 2 ruteniska och 1 fransk;
2 voro trespråkiga (ungerska, franska och tyska)
och 81 tvåspråkiga (78 ungerska och tyska,
3 ungerska och kroatiska). Jfr Tidning, sp. 1292.
Finanser. Först efter 1867 fick U. en själfständig
statsbudget. 1913 uppgingo statsinkomsterna
till 2,546,8 mill. och utgifterna till 2,318,5
mill. ung. kr. Af inkomsterna märkas: de direkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
