- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1069-1070

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungkarl - Ungkarlsskatt - Ungkyrklia rörelsen - Unglax, zool. Se Laxsläktet, sp. 1452 - Ungnad, Jan. Se Slovenska litteraturen, sp. 1473 - Ungnadia speciosa, bot. - Ung-nicænare. Se Gregorius af Nazians - Ungrarna, ung. magyar, plur. magyarok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1069

Ungkarlsskatt-Ungrarna

1070

karlshotell, natthärbärgen i Stockholm och andra
större städer, afsedda för ogifta arbetare. De åtnjuta
delvis kommunalt understöd.

Ungkarlsskatt. För införande af särskild beskattning
å män, som uppnått 25 års ålder och ej äro gifta
eller ha barn af föregående äktenskap, väcktes vid
1892 och 1893 årens riksdagar motioner, som dock
icke erhöllo riksdagens bifall. .- I Frankrike
antog deputeradekammaren i april 1920 förslag om
skatteförhöjning af 25 proc. för ungkarlar öfver 30
år, som icke hade anhöriga att underhålla.

Ungkyrkliga rörelsen, urspr, beteckning för den 1909
framträdande s. k. korstågsrörelsen inom Kristliga
studentvärldsförbundet (se d. o., sp. 1441), men
snart alltmer för hela den rörelse inom den unga
svenska kyrkan, som syftar till hennes förnyande
och dugliggörande för hennes uppgifter i det nutida
svenska folk- och kulturlifvet under mottot "Sveriges
folk - ett Guds folk". Rörelsen sammanhålles icke
af någon organisation. Icke heller kan man tala om
någon för alla dess medlemmar gemensam, skarpare
fixerad teol. åskådning. De, som starkast påverkat
dess åsiktsbildning, äro biskoparna E. Billing,
J. A. Eklund och ärkebiskop N. Söderblom. Rörelsens
idéorgan är tidskr. "Vår lösen" (1910 ff.), hvars
förste redaktör var rektor M. Björkquist. Den har sina
hufvudcentra vid universiteten och i Stockholm; äfven
Sigtunastiftelsen (se d. o.) utgör en samlingspunkt.
M. B-t.

Unglax, zool. Se Laxsläktet, sp. 1452.

Ungnad, Jan. Se Slovenska litteratur en^ sp. 1473.

Ungnädia speciösa, bot., ett till fam. Sapindacece
hörande vackert litet träd med parbladiga
blad, blommande på bar kvist med ganska stora,
rosenröda blommor och växande i Texas, där det
kallas buckeye. De nästan hasselnötstora fröna äro
giftiga och utgöra ett angenämt smakande eme-ticum.
Gr- L-m.

Ung-nics6nare. Se Gregorius af Nazians.

Ungrarna, ung. magyar [maMjar], plur. magy-arok
[ma^djaråk], den förnämsta och talrikaste
nationaliteten i Ungern, med ett finsk-ugnskt
språk (se Ungerska språket). Benämningen magyar,
"ungrare", "ungersk", hör förmodligen samman med
vogulernas namn på sig själfva och ost-jakerna manxi
[muljeradt ns] och har från början troligen betydt
"människa", "man" ; namnet magyar [hos oss uttaladt
madjäV] är numera utanför ungerskan väsentligen
föråldradt och har, då det ännu begagnas, ofta en
bismak af politiskt öknamn, erinrande om ungrarnas
öfverhöghets- och magyari-seringssträfvanden; det
i dess ställe allmännast använda ungrare (Ungern
o. s. v.) hör samman med ett i fornryska källor
förekommande folknamn ugra, som urspr, afsett någon
turko-tatarisk folkstam (förmodligen kazarerna eller
någon del af dem), med hvilken de forne ungrarna stodo
i så nära förbindelse, att man kunde förblanda dem
med hvarandra; af samma skäl kallade de bysantinske
författarna ungrarna för turkoi. Namnet ugra, som går
igen äfven i benämningen ugriska språk (se d. o.), har
troligen uppkommit ur ett sammansatt turko-tatariskt
stamnamn on-ogur, un-ugur, som bysantinerna återgåfvo
med onoguroi, unnu-guroi, latiniseradt hunuguri,
senare ungari, hun-

gari (härifrån det begynnande Ii i
eng. Hungary, fr. Hongrie). - Antalet ungrare,
d. v. s. ungersktalande personer, uppgår f. n. till
mer än 10 mill. människor, af hvilka största delen
(1910: 9,944,627, d. v. s. 54,5 proc. af det
egentliga Ungerns och Siebenbiirgens befolkning;
1900: 8,651,520, d. v. s. 51,4 proc.; 1890:
7,356,874, d. v. s. 48,6 proc.; 1840: 4,807,608;
d. v. s. 42,G proc.) bor i de centrala delarna af
Ungern och östra delen af Siebenburgen, omkr. 40,000
i Moldau och 10,000 i Bukovina samt några hundra
tusen i Nord-Amerika. Den ungerska språkgränsen går
i egentliga Ungern i v. på några få mils afstånd
från gränsen mot Österrike, i n. från Pressburg i
många bukter öfver Tåtrabergens södra utlöpare till
Kaschau och Ungvår, i ö. öfver Szatmår-Németi och
Grosswar-dein till Ärad, i s. till Essegg och längs
Drava; inom detta område finnas emellertid också stora
tyska, slovakiska, kroatiska, serbiska och rumänska
språköar, liksom också stora ungerska språköar finnas
utanför detsamma, särskildt i ö. och s. Den kraftiga
tillväxten af den ungerska nationaliteten under de
senaste årtiondena beror icke blott på den naturliga
folkökningen, utan också i rikt mått därpå, att
medlemmar af landets öfriga nationaliteter öfvergått
till (eller åtminstone angetts som) ungersktalande;
särskildt att märka är den fordom tysktalande, mycket
talrika judiska befolkningens (1910: 911,227 pers.,
d. v. s. 5,o proc.) i allt större omfattning skeende
anslutning till den härskande nationaliteten. -
Ungrarnas urhem torde ha legat s. om deras
närmaste stamfränders, vogu-lers och ostjakers,
någonstädes i trakterna omkring mellersta eller
södra Ural. Kanske till följd af något grannfolks
påtryckning började voguler och ostjaker draga
sig därifrån mot n. och n. ö. och ungrarna mot
s. och s. v., möjligen vid vår tidräknings början
eller t. o. m,, ännu tidigare. Längre ned i tiden,
ungefär 600-800 e. Kr., finner man ungrarna boende
inom de forna Yolga-bulgarernas inflytelsekrets,
hvilket visas af de många från dem lånade kulturorden
(se Bulgarer, Ungerska språket). Omkr. 800 e. Kr. ha
ungrarna hunnit ännu längre mot s. och stå i närmaste
beröring med kazarerna (se d. o.), hvilkas fäste
Sarkel vid Don, byggdt 833 eller 835, troligen var
afsedt till skydd mot dem; de stå, såsom lånord visa,
också i beröring med de iranske alanerna (se d. o.),
de nuv. osseternas förfäder. Af de från ö. anryckande
turko-tatariska petjenegerna (se d. o.) trängdes
slutligen ungrarna, nu stående i nära förbund med
kazarerna, från Lebedia, landet omkring Donets, mot
v. till landet mellan Dnjepr, Bug, Dnjestv, Prut
och Sereth (ung. Etelköz) och därifrån i en eller
flera repriser öfver Karpaterna in i sitt nuv. land,
dit deras sju stammar tillsammans med en förmodligen
kazarisk stam kabarerna under ledning af sin furste
Årpåd, Ålmos’ son, kommo 895 eller 896. Här träffade
de före sig en talrik slavisk, särskildt slovensk,
befolkning, hvilken underkufvades och sedermera
under århundradenas lopp uppgick i den ungerska
nationaliteten. Dessa slaver voro emellertid icke
landets urbefolkning; dess äldsta kända befolkning,
i Pannonien, utgjordes ö. om Donau, i Dacien, af
trakiska, v. om Donau, af keltiska och illyriska
stammar. Det romerska väldet öfver Dacien och
Pannonien störtas af hun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:31:04 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free