Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 1079-1080 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungulata (af lat. ungula, hof, klöf), Hofdjuren, zool. - Ungulites (af lat. ungula, hästhof), paleont. Se Obolus - Ungulitsandsten l. Obolussandsten, geol. - Ungvár, hufvudstad i förra ungerska komitatet Ung (se d. o.) - Uni. Se gardar Svavarsson, sp. 737 - Uniater, med romerks-katolska kyrkan förenade ortodoxa. Se Unerade - Unibifokalglas. Se Glasögon, sp. 1299 - Unicorn (af lat. unus, en, och cornu, hörn), "enhörning" (se d. o. 1) - Unicum (Unikum). Se Unik - Unie - Unierade, kyrkohist. Se Unerade - Unificering (af lat. unus, en, och facere, göra), enande, sammanslagning, utjämning - Unifilar upphängning (af lat. unus, en, och filum, tråd), fys. - Uniform

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Pantolambda och (t. h.) Coryphodon i tänkt restaurerad gestalt.

7:e underordningen Toxodontia (se d. o.).

8:e underordningen Hyracoidea (se d. o.). Medan
denna djurgrupp tidigare var känd endast genom de nu
lefvande, små Hyrax-arterna, är det nyligen påvisadt,
att under oligocenperioden ha i Egypten lefvat
hithörande djur, Saghatheriidæ, af dimensioner
växlande mellan en räfs och en tapirs; deras
tandsystem och kraniebyggnad äro ursprungligare än
nutidens Hyrax-arters; ännu under pliocentiden lefde
en ättling af Saghatheriidæ i Grekland.

9:e underordningen Proboscidea. Se Elefantdjuren.

Af nyare författare framhålles ofta, att sirendjurens
(se d. o.) organisation ådagalägger, att de äro
hof djur, anpassade efter vattenlifvet. – Ur den
mycket rika litteraturen rörande hofdjuren må
framhållas W. Kovalevsky, "Monographie der gattung
Anthracotherium" (1874), M. Schlosser, "Beiträge zur
vergleichenden odontographie der huftiere" (1886), och
H. A. Stehlin, "Die säugetiere des schweizerischen
eocäns" (1903–10). L-e.

Ungulites (af lat. u’ngula, hästhof), paleont. Se Obolus.

Ungulitsandsten l. Obolussandsten, geol., en
vid basen af ordovicium (undersilur) i Estland
förekommande grof sandsten, som är ekvivalent med
det i Sveriges silurbildningar, företrädesvis i
Dalarna, men äfven i Östergötland och på Öland,
förekommande oboluskonglomeratet (se d. o.). _

K. A. G.

Ungvar [ongvar], hufvudstad i förra ungerska komitatet Ung (se d. o.).

Uni. Se Gardar Svavarsson, sp. 737.

Uniater, med romersk-katolska kyrkan förenade ortodoxa. Se Unerade.

Unibifokalglas. Se Glasögon, sp. 1299.

Unicom (af lat. unus, en, och cornu, hörn),
"enhörning" (se d. o. 1).

Unicum (Unikum). Se Unik.

Unie, stad i turkiska vilajetet Trabezon, i Mindre
Asien, vid en liten vik af Svarta hafvet, på 41° 8’ n. br.
Omkr. 5,000 inv. I omgifningen finnas kalksten samt en
spräcklig jaspis och längre in i landet järnmalm.

(H. W–k.)

Unierade, kyrkohist. Se Unerade.

Unificering (af lat. unus, en, och facere, göra),
enande, sammanslagning, utjämning.

Unifilar upphängning (af lat. unus, en,
och filum, tråd), fys., säges en kropp ha,
då den hänger på en enkel tråd, i motsats
till bifil ar upphängning (se d. o.).

T. E. A.

Uniform (lat. uniformis), enahanda, likformig,
t. ex. uniforma brefportot (se Frimärke, sp. 1447);
likformig klädsel för vissa korporationer, särskildt
den likformiga dräkten, för krigsmakten. Den
militära uniformen började införas samtidigt med
upprättandet af stående härar. Uniformen är af
icke ringa betydelse. Till färg, snitt och yttre
utstyrsel öfverensstämmande, utgör den nämligen
ett föreningsband mellan en armés eller en flottas
eller en enskild trupps alla beståndsdelar, på
samma gång den utgör en för krigarens yrke lämplig
beklädnad. Vanligen är något visst snitt, någon färg
eller något yttre märke på uniformen kännetecknande
för en hel armés alla beståndsdelar, t. ex. förr
tyskarnas kask, ryssarnas skinnmössa och rock utan
knappar, engelsmännens röda rock, fransmännens
röda byxor o. s. v. Efter boerkriget (1899–1902)
har grått i olika skiftningar blifvit hufvudfärgen i
de flesta arméers uniform. Af uniformen fordras, att
den skall så mycket som möjligt skydda sin bärare
mot väderlekens inflytande, gynna anbringandet
af hans utrustningspersedlar och medge kroppens
obehindrade rörelser, på samma gång den skall vara
tillräckligt prydlig, varaktig och billig samt icke
alltför bjärt aftöckna sig mot marken, då den ses på
något af stånd. Bärandet af fastställd uniform eller
något motsvarande igenkänningstecken erfordras enligt
folkrätten för att i krig bli erkänd som stridsman
(se Folkrätt). I de flesta länder, dock ej i Sverige,
är ständigt bruk af uniform i regel föreskrifvet
för krigsmaktens i tjänstgöring varande personal. -
Ännu under Gustaf II Adolfs tid fanns ingen för hela
armén fastställd uniform (endast drabanterna och vissa
fänikor hade dräkter af samma färg). Först under Karl
X Gustafs tid började militäruniformer i Sverige mera
allmänt införas. Till en början utgjordes de af kyller
eller af kläde af olika färg. Vid indelningsverkets
genomförande bestämdes de olika regementenas uniform,
och vid slutet af 1600-talet var det blåa klädet allmänt
antaget. Under 1700- och 1800-talen växlade uniformerna
efter tidernas klädedräkt. Beklädnaden utgjordes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>