Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universell, i sammansättningar universal- (lat. universalis) - Universella broderskapet och Teosofiska samfundet (sign. U. B. och T. S.) - Universella gravitationskraften, mek. fys. Se Potential, sp. 65 - Universell testamentstagare. Se Arfvinge - Universell tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som passar för alla. – Om universella omdömen se
Omdöme och bokst. A, sp. 3.
Universella broderskapet och Teosofiska samfundet
(sign. U. B. o. T. S.) är en utvidgning af
Teosofiska samfundet (se d. o.), hvilken kom
till stånd vid internationella teosofkongressen i
Chicago 18 febr. 1898. Hela rörelsens internationella
hufvudkvarter förlades 1899 från New York till Point
Loma (se d. o.).
Universella gravitationskraften, mek. fys. Se
Potential, sp. 65.
Universell testamentstagare. Se Arfvinge.
Universell tid. Den så benämnda tidberäkningen
af dygnet står i motsats till den förr brukliga
s. k. lokaltiden, hvilken beräknas (såsom s. k. sann
soltid) efter solens gång genom norra och södra
meridianen för någon viss ort. För att af denna
tid erhålla s. k. medeltid – som också är att
beteckna såsom lokaltid – anbringas tidsekvationen
(se d. o.). Användningen af lokaltid – så länge
den ock sedan urminnes tider varit i bruk –
motsvarar numera ej de praktiska förhållandena,
något som egentligen först genom de vidsträcktare
kommunikationernas utveckling vid resor m. m. blifvit
kännbart i och genom nödvändigheten att på olika
orter beräkna sin klocka olika. I Sverige räknades
förr i almanackorna så många olika tider som de
horisonter, för hvilka de utgåfvos, hvarjämte
i bygderna viss lokaltids-beräkning följdes, som
dock efter järnvägarnas införande i stor omfattning
ersattes af järnvägarnas tidsberäkning. Att inom
en större stad strängt taget olika lokaltid vore
gällande med ett flertal sekunders tidsskillnad i
de östra och västra stadsdelarna, har visserligen
icke varit till praktisk olägenhet, men är dock för
systemet i det hela betecknande.
Införandet af en för hela jordklotet gemensam tid
var väl på grund af oredan i lokaltidsberäkningen
ett mål, som i första hand förväntades. Svårigheten
att införa sådan gemensam tid för orter skilda
exempelvis 200° i longitud blef en anledning till,
att tidberäkningens reformering dock blef relativt
länge uppskjuten. Frågan fann sin praktiska lösning
först genom förslag af en kongress i Washington 1884
utgående på jordklotets indelning i 24 zoner, hvardera
af 15° eller 1 timme i longitud, inom hvilka gemensam
s. k. zontid borde beräknas. Till utgångspunkt för
denna zonindelning antogs Greenwichs meridian, och
inom hvarje zon skulle tiden beräknas en timme före
den närmast västligare zonen och en timme efter den
närmast östligare zonen.
Fördelen af denna tidsberäkning är, att inom
hela den tidberäknande världen klockan i hvarje
ögonblick öfverallt visar samma minut och sekund
som Greenwichtiden och att skillnaden belöper sig
i de olika zonerna blott till ett visst antal hela
timmar. Därmed är den universella tiden gifven.
Systemet är i sin tillämpning enkelt. För att öfvergå
från tiden å en ort till tiden å en annan ort behöfves
det blott tillägga eller fråndraga ett helt antal
timmar.
Sveriges s. k. borgerliga tid är i denna mening
universell tid. Densamma antogs enligt i almanackan
närmare angifven uppgift genom lag gällande från
och med 1900 och beräknas lika med lokaltiden för
den meridian, som går en timme östligt om Greenwich
eller närmare bestämdt 12m 14s västligt om Stockholms
observatorium, mellan städerna Örebro och Askersund.
Vid ofvannämnda konferens i Washington 1884 förordades
ock urtaflans indelning i 24 timmar och tidens
beräkning i enlighet därmed i st. f. motsvarande
beräkning af f. m.- och e. m.-tid, hvilken senare
beräkning brukar benämnas civil tid och ännu för det
mesta vidhålles, i det att blott följande länder
hittills adopterat 24-timmarsräkningen, nämligen
Belgien, Canada, Engelska Ostindien, Frankrike,
Italien och Spanien.
Man urskiljer dessutom benämningarna legal tid och
officiell tid, allteftersom tidsberäkningen är antagen
genom lag eller konventionellt vedertagen.
De tider, som motsvara de förnämsta i bruk tagna
zonerna, ha erhållit följande namnbeteckning:
| Västeuropeisk tid | motsv. | Greenwichs zon | ||
| Medeleuropeisk tid | » | 1 t. | ö. om | Greenwich |
| Östeuropeisk tid | » | 2 » | » | » |
| Kinesisk sydkusttid | » | 7 » | » | » |
| » östkusttid | » | 8 » | » | » |
| Östaustralisk tid | » | 10 » | » | » |
| Amerikansk: | ||||
| East standard time | » | 5 » | v. om | » |
| Central » » | » | 6 » | » | » |
| Mountain » » | » | 7 » | » | » |
| Pacific » » | » | 8 » | » | » |
| Öfversikt af olika länders tid. | ||||||
| Land | Meridian | Tidsskillnad | Anm. | |||
| Afrika, engelska Syd- | Greenwich | + | 1t | 0m
| 0s | |
| Argentina | Cördoba | – | 4 | 16 | 48 | officiell tid |
| Australien, Syd- | Greenwich | + | 9 | 30 | 0 | |
| » , Väst- | » | + | 8 | 0 | 0 | |
| Belgien | » | 0 | 0 | 0 | » » | |
| » ; Kongo | » | + | 1 | 0 | 0 | legal » |
| Brasilien, kust | » | – | 3 | 0 | 0 | » » |
| » , inre | » | – | 4 | 0 | 0 | » » |
| » , västra | » | – | 5 | 0 | 0 | » » |
| » , öarna | » | – | 2 | 0 | 0 | » » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
