- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1113-1114

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1113

Universitet (Nutiden. England. Italien)

1114

undervisningen meddelas ej af universitetets på
lifstid anställda ord. professorer eller för bestämd
tid valda readers (e. o. professorer) och university
lecturers (docenter), utan i kollegierna med tillhjälp
af tutors och lecturers. Sedan 1850-talet har dock
föreläsningsväsendet höjts. På senaste årtiondena
har collegeundervisningen utvidgats genom en mängd
inter-collegiate lecturers, och collegelärarna ha
erkänts som lärare vid resp. fakulteter. Kvinnor ha
numera tillträde till universiteten, dock ej till den
teologiska afdelningen. I spetsen för universitetet
står en af detsamma vald (honorarie-) kansler, hvilken
bland kollegierektorerna utser en vice-kansler,
som är universitetets egentlige chef. Juridiskt
ombud för universitetet är en af kansleren på lifstid
utnämnd high steward. Beslutanderätt i universitetets
angelägenheter tillkommer i öfrigt convocation (en
församling af alla fakulteters högre graduerade) och
council, "veckorådet", åt hvilket de mesta initiativ
äro förbehållna. I spetsen för hvar fakultet står
en dekan (dean). Sedan 1603 skicka Oxford- och
Cambridgehögskolorna h vardera två representanter
till underhuset. 1858 vidtogs en åtgärd, som visat
sig vara nyttig, i det nämligen - universiteten
låta anställa lokala examina till akademiska grader
i olika delar af landet. Först 1871 blefvo, genom
University-tests-bill, samtliga akademiska värdigheter
upplåtna till olika konfessioner, och universitetens
klerikala karaktär bortströks, hvarjämte de
medeltidsaktiga college-stadgarna alltmera ha
lättats. En mängd högre brittiska läroanstalter i och
utom moderlandet äro affilierade med dessa två stora
engelska universitet. Om rörelsen university extension
se Universitetsutvidgning. Efter Världskriget med
den däraf följande förryckningen af alla ekonomiska
värden ha universiteten i Oxford och Cambridge,
hittills fullkomligt oafhängiga, måst sätta i fråga
nödvändigheten att begära statsanslag, och samtidigt
ha från flera håll framställts kraf på tidsenliga
reformer af dessa högskolor, såsom att där bereda
möjligheter för tillträde äfven åt mindre bemedlade,
ej blott åt rikemans söner, mer praktisk förvaltning
af colleges’ ekonomi, inskränkning af studenternas
öfverdrifna sportutöfning, tillstånd för studentskorna
att där få aflägga verkliga examina och inväljas i
korporationerna o. s. v. Se vidare Cambridge, sp. 1027
-29, och Oxford, sp. 1179-82. - För att motväga
inflytandet af dessa två vid toryismen och statskyrkan
strängt bundna universitet inrättade whigs 1828 i
London en fri högskola (London university college),
afsedd för dissenters, hvilka dittills varit så godt
som utestängda från engelska universitet, men tories
gjorde ett motdrag genom att stifta därsammastädes
King’s college (1829, öppnadt 1831) med nästan
uteslutande högkyrkliga lärare. Bägge anstalterna
äro nu (sedan 1907, 1910) inkorporerade i University
of London, som stiftades 1836 och hufvudsakligen
blef ett examensinstitut. Det omorganiserades 1900
och bibehöll då examinationsverksamheten, men fick
tillika 8 undervisningsfakulteter (för teologi,
juridik, medicin, humaniora, naturvetenskaper, musik,
ingenjörsvetenskap och nationalekonomi) samt har under
sig 31 akademiska läroanstalter i och nära London,
däribland många medicinska, och förser alla dessa med

lärare. Londonuniversitetet styres af en senat om
56 medlemmar och eger att sända ett ombud till
parlamentet. Ett universitet i Durham stiftades
1832. Det 1880 tillkomna Victoria-universitetet i
Manchester egde filialer i Liverpool och Leeds,
men dessa två blefvo själfständiga universitet
1903 och 1904. De yngsta äro de i Worcester
(st. 1887), Birmingham (st. 1900), Sheffield
(1905) och Bristol (1909). I likhet med alla
dessa yngre engelska universitet sakna de skotska
universiteten collegeinrättning, likna tämligen de
tyska universiteten och utmärka sig för vetenskaplig
anda. Före 1858 års omorganisation, hvarigenom
bl. a. mogenhetsexamen infördes, voro de dock alltför
gymnasiemässiga. Aberdeens (st. 1494) och Glasgows
universitet välja i förening ett särskildt ombud
till parlamentet, likaså Edinburghs (st. 1583)
i förening med S:t Andrews’. Till det sistnämnda
är University college i Dundee affili-eradt. Vid
Aberdeens och Glasgows universitet äro studentkårerna
alltjämt indelade i 4 "nationer". A. Carnegie (se
denne) donerade 1905 till de skotska universiteten
en fond af 2 mill. pdst. I Wales stiftades 1893
University of Wales genom sammanslagning af de något
äldre university colleges i Aberystwith, Bangor
och Cardiff. S:t David’s college i Lampeter är
affilieradt till Oxford och Cambridge. På Irland
finnas University of Dublin (öppnadt 1591 som
Trinity college, med strängt puritansk karaktär;
sänder 2 ombud till brittiska parlamentet), National
university of Ireland, stiftadt 1908 och omfattande
det då grundlagda University college i Dublin jämte
University colleges i Cork och Galway (bägge från
1845), som samtidigt motstycke därtill The queen’s
university i Belfast (1908; urspr. 1845). I likhet
med flertalet brittiska universitet styras och
förvaltas de irländska af kansler, vice kansler,
senat, convocation och council.

Universitetens moderland, Italien, har vid sidan
af sina 17 statsuniversitet 4 fria högskolor
(se Italien, sp. 1039). I allmänhet finnas
inga teologiska fakulteter, utan i stället
ganska elementära seminarier. I öfrigt äro 11 af
statsuniversiteten fullständiga med 4 fakulteter:
humanistisk, matematisk-naturvetenskaplig, juridisk
och medicinsk. De italienska universiteten förete
en god förvaltningstyp. Styrande äro rektorn
och akademiska rådet, hvilket är sammansatt af
rektorn och fakultetsdekanerna (presidi) samt
dessas och rektorns närmaste föregångare. Hvarje
fakultet har sitt särskilda råd, bestående
af dess professorer; det bestämmer årets
studieplan och har disciplinär uppsikt. Allmänna
professorsförsamlingen uppehåller sambandet med
undervisningsministern. E. o. professorer kunna bli
ord. efter 6 år. Docenter (liberi docenti) kallas
efter pröfvad ansökan. Studenter (äfven kvinnliga)
skola för inskrifning ega af gångsbetyg från
sekundärskolorna. Föreläsningarna stå öppna äfven
för in- och utländska åhörare (uditori). Studierna
för filosofisk liksom juridisk doktorsgrad beräknas
taga 4 år, för medicinsk 6 år. En förordn. 1917
ger universiteten rätt att dessutom åt in- och
utländska studenter utdela diplom i någon speciell
vetenskapsgren; för sådant diplom fordras att trycka
och försvara egen afhandling, hålla föreläsning i
sin vetenskapsgren och om sina forsk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free