Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1115
Universitet (Nutiden. Frankrike m. fl. länder)
1116
ningsmetoder samt, om det gäller en experimentell
vetenskap, afge praktiskt prof. Påfallande är
lärarkårens talrikhet vid de större italienska
universiteten (Neapel, Kom o. a.), synnerligast i
medicinska fakulteten. Integrerande beståndsdelar af
universiteten bilda flerstädes farmaceut-, ingenjörs-,
veterinär- och landtbruksskolor.
I Frankrike, där Paris-universitetet genom sin
ytterligt konservativa och förföljelselystna
medeltidsanda hade förlorat det mesta af sitt
anseende, slogo jesuiterna på 1600-talet hela
undervisningsväsendet under sig; efter deras ordens
upphäfvande där (1764) blef tillståndet bättre, men så
kom 1789 års revolution och ryckte upp med rötterna
det franska universitetssystemet. 1793 stängdes alla
universitet och colleges i Frankrike, och hela dess
ännu gällande undervisningsväsen fick sin organisation
1808. Där har nu ett antal akademiska specialskolor
(facultés) trädt i universitetens ställe eller
kommit att gruppvis utgöra verkliga universitet
(se Frankrike, sp. 1124-25), medan uttrycket
"université de France" betecknar Frankrikes samfällda
nationella system af undervisningsanstalter. I Paris
kompletteras dess universitet af École pratique
des hautes études och College de France (se dessa
ord). Alla universitetsundervisningens förvaltnings-
och disciplinärenden underställas ett råd, conseil de
V université, som förefinns i hufvudorten för hvart
af Frankrikes 17 undervisningsdistrikt 1. académies
och innesluter dettas recteur samt fakultetsdekanerna
och två professorer från hvar fakultet m. fl. Hvar
fakultets angelägenheter handhas af ett conseil
de la faculté (alla dess professorer) och en
assemblée de la faculté (hela dess lärarpersonal),
och i spetsen står en doyen (dekan), utnämnd
af undervisningsministern. Statsfakulteterna
(men icke de fria fakulteterna) ega rätt att
utdela lärdomsgrader. Ord. och e. o. professorer
(projesseurs titulaires och p. adjoints) utnämnas af
republikens president efter förslag och pensioneras
vid 70 års ålder. Till lärarkåren höra äfven chargés
de cours och maitres de conférences, som dels
vikariera för professorer, dels hålla supplerande
föreläsningar och öfningar; de utnämnas för viss
tid. Fria föreläsningar (cours libres) kunna hållas
af professorer, doktorer, medlemmar af Institut de
France och andra godkända sökande, vare sig gratis
eller mot kollegieafgift. För att inskrifvas som
student fordras mogenhetsbetyg (bac-calauréat), som
förvärfvas genom två examina med ett års mellanrum,
aflagda inför en kommission af universitets- och
läroverkslärare. Afgifterna för dessa och följande
examina äro rätt höga. Kursen för juris doktorsgrad
är 4-årig, för medicinsk 5-årig. Kvinnor ha tillträde
lika med män. - Fakulteterna utdela vid början af
hvart läsår dels pris (i form af medaljer, böcker,
i vissa fall äfven penningsummor eller befrielse från
afgifter), dels hedersomnämnanden, efter föranstaltade
lärdomstäf-lingar bland olika årgångars studenter
och doktorer, de senare för afhandlingar öfver
uppställda ämnen.
Bland 10 kvarlefvande spanska universitet (se S p a n
i e n, sp. 494) stå Madrids (st. 1836) och Barcelonas
(st. 1450) främst. Professorerna (cate-drdticos)
måste för att antagas undergå en följd skriftliga,
muntliga och praktiska prof. Af studen-
terna fordras mogenhetsexamen (b a chili erät
o). Äfven kvinnor och utlänningar mottagas. -
Portugals anti-ultramontana universitet i Coimbra
(från 1309, rekonstit. 1772) blomstrar, i synnerhet
hvad juridik beträffar. Nya äro de i Lissabon (1910)
och Oporto (1911). - De belgiska förete en blandning
af tyskt och franskt väsen. Louvains (1426) utmärkte
sig från början för höga professorslöner och kom
på 1500-talet i rang näst efter Paris’. Det fick
ej mindre än 28 colleges i engelsk stil, och att
promoveras där bragte stort anseende. Upplöst i slutet
af 1700-talet, återupprättades det 1814 (-1830) och
ånyo 1835, då som exklusivt katolskt universitet. Gent
fick statsuniversitet 1816 och Liége 1817, och
det liberala partiet stiftade ett fritt i Bruxelles
1834. - Bland de schweiziska universiteten har Basels
(st. 1460) ansetts stå främst i teologi, Zürichs
(1832) i filosofi, Berns (1834) i juridik. Andra
inrättades i Neuchåtel (1866, formellt 1909) och
Fribourg (katolsk högskola, 1889). Geneve, som från
1559 hade en kalvinistisk centralakademi med flera
ansedda fakulteter, utvidgade denna till universitet
1873, och Lausannes akademi (protestantiskt seminarium
från 1537) fick under 1800-talet flera fakulteter
och förklarades för universitet 1891. I afseende
på kvinnors universitetsstudier stod Schweiz (från
1872) en tid främst i Europa. I Geneve och Lausanne
särskildt har en mängd ryssar och ryskor haft
ett tryggt studiehemvist. Väsentlig likhet med de
tyska universiteten ega, utom de schweiziska, äfven
Österrikes, Ungerns, Hollands, de skandinaviska samt
Kysslands, Finlands och Greklands. - Det ärevördiga
universitetet i Prag splittrades 1882 i ett tyskt
och ett tjechiskt. Vid det i Wien är i senare tid i
synnerhet den medicinska undervisningen berömd. Andra
österrikiska universitet inrättades i Olmiitz
(1581-1855; sedan dess blott teol. fakultet kvar),
Graz (1586, rätt framstående), Salzburg (1623-1810),
Innsbruck (1674), Lemberg (1784, rekonstit. 1816),
och Czernovitz (1875). De österrikiska universitetens
organisation öfverensstämmer med de tyskas (se
ofvan sp. 1111- 12), utom att ingen kansler eller
kurator finnes och att professorerna måste afgå vid
70 års ålder samt då få pension. Krakaus polska
universitet stiftades 1364, fick fyra fakulteter
och var under 1400-talet berömdt för astronomi samt
humanistiska studier. Ungern fick universitet i
Budapest (urspr. st. i Of en 1. Buda 1465; i Pest
från 1783), Klausen-burg (1872, ett magyariskt
centrum utan teologisk fakultet); det slovakiska i
Agram stiftades 1874. Debreczen har en protestantisk
högskola sedan 1549, efter Världskriget utbildad till
ungerskt statsuniversitet. Genom de fruktansvärda
stympningar, som till följd af Världskriget drabbat
Österrikes och Ungerns territorier, ha åtskilliga af
deras universitet tillfallit Tjecho-Slovakien, Polen
och Rumänien, 1919-20. - INederländer-n a upphäfdes
universiteten i Franeker och Har-derwijk 1811, men
denna förlust har mer än ersatts genom Amsterdams fria
stadsuniversitet (1877). De tre öfriga holländska, i
Leiden, Groningen och Utrecht, äro statsuniversitet. -
Rumänien öppnade universitet i Jassy (1860) och
Bukarest (1864), Bulgarien i Sofia (1888), Serbien
i Belgrad (1905). Det grekiska nationaluni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
