Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Universitet (Nutiden. Ryssland. Skandinavien.
Amerika)
1118
versitetet i Aten stiftades 1837 med 2 fakulteter
och utvidgades 1911 med ytterligare 3. I Korfu fanns
1824-65 ett universitet. - Det äldsta ryska var
Dorpats, som stiftades som svenskt 1632 af Gustaf
II Adolf, låg nere under hela 1700-talet, då landet
tillfallit ryssarna, och rekonstitue-rades 1802;
tyskar och slaver stodo länge mot hvarandra där,
men det förryskades alltmera. Efter Världskrigets
omhvälfningar konstituerades där ett nytt, estniskt
universitet med 7 fakulteter. De öfriga ryska äro
Moskvas (1755), Kazans och Charkovs (bägge 1804),
Petersburgs (1819), Kievs (1833), Odessas (1865; 1919
förvandladt till ett med ukrainska lärarkrafter),
Rostovs vid Don (ditflyttadt 1915 från Warschau),
Saratovs (1909) och det i Tomsk i Sibirien (1888). Om
fakulteterna och studierna vid dessa se Ryssland,
sp. 1406-07. De teologiska fakulteterna ersättas
med andliga ortodoxa akademier i Petersburg,
Moskva, Kazan och Kiev samt en romersk-katolsk
i Petersburg. Universitetet i Petersburg saknar
medicinsk fakultet, men eger en "orientalisk". Efter
1917 års senare ryska revolution har sovjetregeringen
(folkkommissariernas råd) upprättat en mängd
ryska "universitet"; men då det för dessa saknas
lärarkrafter, penningmedel, bränsle m. m. samt inga
kvalifikationer alls fordras för tillträde, äro
åtgärderna tills vidare tämligen betydelselösa. I
Warschau är ett nytt polskt nationaluniversitet
under bildning, sedan det där 1869 inrättade ryska
flyttats till Rostov under Världskriget (1915)
.-Finland egde sedan 1640 Åbo universitet, som
1827 flyttades till Helsingfors (se Helsingfors’
universitet), men därjämte återupplefde i Åbo 1919
som den östsvenska Åbo akademi med 19 mill. mark
privat skänkta fondmedel. Till motvikt grundlade
finska universitetssällskapet 1920 i Åbo ett
finskspråkigt privatuniversitet med 12 mill. mark
i tillgångar. - Danmark fick ett universitet 1479
(se K ö-penhamns universitet) och Norge ett 1811 (se
Kristiania universitet). Åtgärder äro å bane (1920)
att skaffa Norge ett andra universitet, i det att
man med Bergens museum som kärna ämnar upprätta en
högskola med flera fakulteter. Tomtområde och flera
mill. kronor ha skänkts för ändamålet.
De svenska* statsuniversiteten (Uppsala 1477, Lund
1666) förete vissa afvikelser från den tyska typen
(se Lunds universitet och Uppsala universitet). Om
de svenska statsuniversitetens organisation se nedan,
sp. 1122 -29. Om den medicinska högskolan i Stockholm
se Karolinska medi k o-kirurgiska institutet. Det
1878 stiftade fria universitetet i Stockholm (se
Stockholms högskola) fick 1891 på sätt och vis en
motbild i Göteborgs högskola (se d. o.).
I Nord-Amerikas förenta stater utgöras högskolorna
af colleges och universities, de senare till stor del
uppkomna ur de förra och ännu i någon mån bibehållande
drag af den gymnasiekaraktär, som halft om halft har
utmärkt dessa. De äldsta colleges stiftades efter
det engelska mönstret af Oxford och Cambridge samt
utgjorde eg. prästbildningsanstalter, skapade af
kristligt nit och kyrklig frikostighet; andra ha
upprättats af olika stater och det stora flertalet
genom enskildas
donationer i högre humanistiskt
bildningsintresse. Typen af college är den gamla:
en studiestiftelse för undervisning jämte bostad
och kost åt de studerande. En vanlig universitetstyp
bildas af en grupp specialskolor kring ett centralt
college. Från början af 1880-talet har man sökt
att bestämdare utprägla skillnaden mellan college-
och universitetsundervisningen. Hos ett university
fordras, att det skall utgöra en förening af
flera fakulteter och lägga an på uppmuntran till
själfverksamhet. Anstalternas talrikhet (jfr
Nord-Amerikasförenta stater, sp. 1188-89, där dock
tekniska högskolor inräknats i totalsiffran) motverkar
deras önskvärda centralisering och det anseende,
som kan medfölja där förvärf vad lärdomsgrad, då ju
grader i Förenta staterna utdelas af flera hundra
högskolor. I afseende på deras upprinnelse äro tre
arter att särskilja: 1) de af sekter stiftade;
till dem hör det stora flertalet colleges samt
några universities, och de humanistiska studierna
stå där högt. 2) genom enskildas donationer
stiftade och af sekter oberoende, som existera
på egna medel, t. ex. Johns Hopkins university i
Baltimore (st. 1862), Cornell university i Ithaca
(1865), Tulane university i New Orleans (1884),
Stanford university i Kalifornien (1885) samt det af
Rockefeller m. fl. donerade Chicago-universitetet
(1892). 3) statsuniversitet, underhållna af
resp. stater, t. ex. Michigan-universitetet i Ann
Arbor (1837), universitetet i Minneapolis (1851) och
det kaliforniska i Berkeley (1873). Statsuniversiteten
äro fria från prästerlig kontroll; de ha gett
företrädesrätt åt de tekniska studierna, och flera ha
utvecklat sig till högre akademisk verksamhet. Äldst
och mest berömdt är emellertid Harvard-universitetet
(se d. o.) i Cambridge, Massachusetts (1636),
där puritanismen fick en stamort; därnäst märkes
Yale university (se d. o.), förlagdt till New Haven
1716; bland de äldre vidare det i Princeton (1746),
Columbia university i New York (1754), University of
Pennsylvania i Philadelphia (1755), Brown university
i Providence (1764) och Virginia-universitetet i
Char-lottesville (1824), som bröt väg för en friare
studieanda. En särställning intar det af påfven
1889 stiftade katolska universitetet i Washington. I
samma stad finns ock det hufvudsakligen för negrer
afsedda Howard university (1867). - öfversta
universitetsledningen ligger i regel hos board
of trustees (vid statsuniversiteten hos board
of re-gents)-, i öfrigt styra fakulteterna,
med en dekan (dean) i spetsen. Man söker
alltmera bereda studenterna rätt att välja en
del af boards medlemmar. Verkställande makten
utöfvas af en president, vald (ofta på lifstid)
af och medlem af board of trustees samt chef för
fakulteterna och själf professor i en sådan; han
anställer vanligen professorerna, där detta värf
ej är anförtrodt åt lärarkåren, och board har då
blott att bekräfta. Presidenten är i regel det
amerikanska universitetets drifvande kraft, både
i ledningen af studiegången och genom att verksamt
främja anstaltens ekonomiska intressen. Lärarkåren
består af 1) professorer, tillsatta på lifstid,
2) mångenstädes adjunct 1. associate professors,
likaledes fast anställda, 3) assistant professors,
tillsatta på 3-4 år, mest för praktiska öfningar,
4) lecturers, för vissa föreläsningsserier, 5)
instructors 1. tutors och 6) readers,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
