Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet - De svenska statsuniversitetens nuvarande organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Universitet (Svenska statsuniversitetens
organisation)
1124
finner detsamma vara i laga ordning förrättadt. Yalbar
är hvarje professor, som tre år innehaft
professorsbefattning vid universitetet. Rektor
är ordf. i Akademiska församlingen (utom vid val
af kansler, då prokansler är valförrättare, vid
förfall för denne rektor), i båda konsistorierna
och i drätselnämnden samt utöfvar närmaste vården
och tillsynen öfver allt, som rör universitetet;
han eger, om han så finner för godt, hänskjuta
på hans pröfning beroende ärende till Mindre
konsistoriet. Eektor åtnjuter, förutom sin lön som
professor, ett särskildt arfvode och är, om han så
önskar, frikallad från honom som professor åliggande
undervisning och examination. Akademiska församlingen
utgöres af samtliga professorer vid universitetet
samt, vid val af kansler, rektor och prorektor,
af överbibliotekarien och räntmästaren; den har att
förrätta, utom de nämnda valen, val af ledamöter i
konsistorierna och drätselnämnden. Större akademiska
konsistoriet utgöres af rektor och prorektor
samt visst antal professorer med treåriga mandat,
sammanfallande med rektors treåriga ämbetsperiod
och liksom denna och det akademiska året börjande
l juni, nämligen dels 2 från hvarje fakultet eller
sektion efter fullmaktsålder inträdande led.,
dels, efter förslag af hvarje fakultet eller
sektion för sig, af Akademiska församlingen valda
led. till ett antal af l för hvarje fullt eller
påbörjadt femtal af de till fakulteten eller
sektionen hörande professurerna. I konsistoriet
ega dessutom säte och stämma: i ärenden, som angå
biblioteket, öfver-bibliotekarien, i ekonomiska mål
akademiräntmästa-ren, i ärenden, som röra vetenskaplig
institution, dennas prefekt samt i stipendieärenden
vederbörande stipendieinspektor. Större konsistoriet
har allmän tillsyn och vård om universitetets såväl
vetenskapliga som ekonomiska angelägenheter; det
har att behandla förslag till nya instruktioner,
reglementen o. d. rörande universitetet, dess
lärda verksamhet, institutioner, hushållning och
drätsel, behandla frågor om anslag af statsmedel,
upprätta förslag till befattningars tillsättning
m. m.; det förvaltar och utdelar till universitetet
gifna stipendier, där ej annorlunda är särskildt
bestämdt. (Konsistoriets befogenhet att döma i frågor
ang. fel och försummelser i ämbetet af universitetets
lärare, ämbets- och tjänstemän upphörde i och med
1908 års statuter och därmed ledamots skyldighet att
aflägga domared.) Mindre akademiska konsistoriet
utgöres af rektor, prorektor och l från hvarje
fakultet eller sektion af Akademiska församlingen
efter förslag af fakulteten eller sektionen
för ofvannämnda tre akademiska år vald led. samt
dessutom, i förekommande fall, överbibliotekarien,
räntmästaren och stipendieinspektor så som i Större
konsistoriet. Mindre konsistoriet har att vaka öfver
den akademiska undervisningens och examinationens
vederbörliga upprätthållande samt öfver lärarnas och
de studerandes förhållande i fråga om undervisningen
och studierna, handha universitetets disciplinära
myndighet öfver de studerande (enl. K. stadgan 18
dec. 1908), afge begärda s. k. tjänstgöringsbetyg
samt begärda akademiska vittnesbörd ang. flit och
uppförande för studerande, de förra efter fakultets
eller sektions eller annan vederbörandes hörande,
de senare efter infordrande af vitsord från
vederbörande nation, äfvensom att handlägga de
universitetet angående frågor, hvilka ej enligt
särskildt förordnande tillhöra annan akademisk
myndighet. Fakulteterna äro fyra: den teologiska,
den juridiska, den medicinska och den filosofiska,
den sistnämnda fr. o. m. 1876 års statuter
uppdelad i två sektioner: den humanistiska och den
mate-matisk-naturvetenskapliga, hvarje fakultet
eller sektion bestående, såsom beslutande myndighet,
af samtliga till densamma hörande professorer. Inom
hvarje fakultet eller sektion ärendekanus ordf., i
filos, fakulteten, då ärende handlägges af densamma
i dess helhet, den efter fullmaktsåldern äldre
af de båda sektionsdekanerna. Dekanatet innehas
under ett akademiskt år i tur efter fullmaktsålder
inom hvarje fakultet eller sektion för sig. Yid
förfall för dekanus är hans närmaste företrädare
hans ställföreträdare, prodekanus. Fakultet
handlägger och i vissa fall afgör ärenden rörande
undervisningens anordnande, examination och andra
prof samt dithörande frågor; filos, fakulteten må,
i den omfattning den prof var lämpligt, i de flesta
fall öfverlåta hithörande åligganden åt vederbörande
sektion, en rättighet, hvaraf fakulteten i stor
utsträckning begagnar sig vid båda universiteten. (Om
fakultets eller sektions åligganden med afseende
på lärarbefattningars tillsättning och anställning
af docenter se nedan.) Ej må led. af Akademiska
församlingen, konsistorium, fakultet, sektion eller
drätselnämnden utan anniäldt laga förfall utebli från
sammanträde. Sammanträde skall hållas på sådan tid,
att lärares offentliga undervisning ej därigenom
hindras.
Ord. lärare (utom exercitiemästare),
öfverbiblio-tekarie, akademiräntmästare, förste
bibliotekarie, akademisekreterare, akademikamrerare
och akademifogde (i Uppsala) utnämnas af K. M:t,
fogden medelst konstitutorial samt de öfriga
medelst fullmakt, öfriga befattningshavare å
universitetets stat utnämnas, där ej annorlunda är
bestämdt, medelst fullmakt af kanslern. Docenter
samt amanuenser vid sjukhusen och assistenter
förordnas likaledes af kanslern, öfriga amanuenser
m. fl. äfvensom vaktmästare och likställda af
Mindre konsistoriet, allt på framställning af
vederbörande. Infödd svensk kvinna skall, till följd
af 1909 års grundlagsändring, kunna befordras till
lärarbefatt-ningar vid universiteten, undantagandes
de teologiska, med tillämpning af grunder, som
af K. M:t och riksdagen godkänts (sådana grunder
ha dock ännu 1920 icke blifvit fastställda). För
befordran till akademisk lärarbefattning må ej
andra grunder afses eller åberopas än graden af
ådagalagd vetenskaplig skicklighet jämte ådagalagd
skicklighet att meddela vetenskaplig undervisning;
endast om sökande prof vas härutinnan likställda, må
hänsyn tagas till tjänsteålder. Professorsbefattning
tillsättes antingen genom kallelse eller efter
ansökan. Kallas kan endast den, hvars skicklighet
till ämbetet är uppenbar och som anses förtjänt att
till detsamma nämnas framför hvarje annan svensk man,
som kan komma i åtanke. Led. af vederbörande fakultet
eller sektion eger att (såvida ej giltigt skäl till
uppskof med befattningens tillsättande föreligger)
inom 14 dagar efter inträffad ledighet väcka fråga
om kallelse af viss uppgifven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
