- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1147-1148

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unyamwezi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skänkte ärkestolen stora gods, byggde kyrkor, befäste
Bremen och lät återuppbygga det af venderna 983
förstörda Hamburg. Ärkestolens under den närmast
föregående tiden försummade inflytande i Norden
lyckades han återställa; Olof Haraldsson i Norge
sände till honom sin biskop Grimkil för att begära
missionärer och erkände därmed hans metropolitanspråk
öfver Norge; så gjorde äfven Olof Skötkonung i
Sverige, där Torgaut (se d. o.) på konungens anhållan
af U. förordnades till förste biskop af Skara. Knut
den store, som i början af sin regering öfver både
England och Danmark låg i fejd med Tyskland, ställde
sig själfständig mot Hamburg-Bremen, i det att han i
början af 1020-talet lät viga tre biskopar för Danmark
i Canterbury; men U. lät i Hamburg tillfångataga en
af dem, Gerbrand, vid dennes genomresa på väg till
sitt stift, släppte honom endast mot underkastelseed
och klagade hos Knut öfver kränkningen af Hamburgs
rättigheter. Senare medlade han omkr. 1025 fred
mellan Knut och konung Konrad II, och därefter
erkände Knut hans metropoliträttigheter och stod i
vänskapliga förbindelser med honom. Hamburgs vendiska
mission gick däremot under U:s tid icke framåt.
K. B. W-n.

Unyamwezi. SeUnjamvesi.

Unyoro, land. Se N j o r o, sp. 1088.

Unzelmann [o;ntsel-], tysk artistfamilj. - 1. Karl
Wilhelm Ferdinand U., komisk skådespelare, f. 1753 i
Braunschweig, d. 1832 i Berlin, gjorde lycka i komiska
karaktärsroller på olika tyska scener och var fäst
vid teatern i Berlin 1775-1823, sedan 1814 äfven som
regissör, samt utmärkte sig jämväl som sångare. Han
var 1785-1803 gift med den berömda skådespelerskan
Friederike Flittner (seBethmann). - 2. Karl Wolfgang
U., den föregåendes son, komiker, f. 1786 i Mainz,
d. 1843 i Berlin (genom själfmord), utbildades af
Goethe själf i Weimar, utmärkte sig ännu mer än fadern
i lustspelet och farsen (i Weimar, Wien, Berlin
o. s. v.), men sjönk i elände genom oregelbundet
lefnadssätt. - 3. Friedrich Ludwig U., den föregåendes
broder, träsnidare, f. 1797, d. 1854, blef 1843 medlem
af konstakademien i Berlin och 1845 professor. Hans
xylografiska porträtt (Napoleon I, Shakspere m. fi.),
landskap, genrebilder, illustrationer till Fredrik
den stores historia och arbeten (af Ad. Menzel) samt
till "Nibelungenlied" (af Hiibner och Bendemann)
o. s. v. äro fint och mjukt utförda. På Menzels
inrådan utbildade han faksi-mileträsnittet och vann
däri mästerskap. - 4. Bertha U., de två föregåendes
brorsdotter, skådespelerska, f. 1822 i Berlin, d. 1858
i Wien, återgaf med högligen själfullt behag sådana
roller som Shaksperes Julia och Ophelia samt Goethes
Gretchen. Hon hann f. ö. uppträda i ett 170-tal
roller. 1849 gifte hon sig med skådespelaren Joseph
Wagner och var 1850-54 fäst vid Burgteatern i Wien.

Unzen, vulkan på Kiushiu (se d. o.).

U. O. 0. ä. = utan tryckort och årtal, och w. å. =
utan årtal (i bibliografiska uppgifter).

Uotila [o’åtila], A., konstnär. Se Finsk konst,
sp. 375.

U. P. (V. P.), förkortning för lat. urbis prce-fectus
(prce.fectus urbi), kommendanten i Rom.

U. P., jur., förkortning för Utsökningslagens
Pru-mul galions f or ordning, såsom k. förordn, cm
nya utsökningslagens införande och hvad i afseende
därå iakttagas skall 10 aug. 1877 brukar benämnas.

U. p. a., förkortning för utan personligt ansvar
(vid t. ex. kooperativa föreningar).

Up and down [a’p 9n daurn], eng., "upp och ned",
"ömsom si och ömsom så". Som substantiv betyder ordet:
ombyte, omskiftelse, t. ex. i uttrycket: lifvets
"ups and downs".

Upanisad (U p a n i s h a d) är i den indiska
litteraturen beteckning för en särskild klass
filosofiskreligiösa skrifter, delvis af jämförelsevis
ringa omfång, som voro bestämda att utgöra grundval
för vedastudiet i de senare lefnadsstadierna
(väna-prastha- och saww#äs«i-stadierna) hos
den rätt-trogne bramanen. Ordet upanisad (af
sanskr. upa-ni-sad-, "sitta ned som lärjunge") betyder
i öfver-förd bemärkelse undervisning eller invigning
i ds högsta hemligheter, mysterieinvigning, hemlig
vetenskap, lära. Upanisad innehålla de tidigaste
spåren af filosofiskt tänkande i Indien, om man
undantar vissa (mera mytiskt färgade) stycken i
Brah-mana. Ehuru icke i systematisk form, bilda de
utgångspunkten för de flesta senare filosofiska och
religiösa system i Indien. I främsta rummet bilda
de grundvalen för det senare Vedäntasystemet (se
d. o.). De ha of vät inflytande äfven på den persiska,
nyplatonska och kristna mystiken, liksom i modern
tid på åtskilliga företrädesvis tyska filosofer,
t. ex. Schopenhauer. - Inemot SCO upanisad’er äro
kända, hvilka merendels anges såsom tillhörande
bestämda vedasamlingar och i och med detsamma
bestämda indiska skolor. Men till innehåll och
språkform hänföra de sig till vidt skilda tider. De
11 äldsta tillhöra säkerligen tiden före jainis-mens
och buddismens framträdande äfvensom före de äldsta
filosofiska systemen Sämkhya och Yedänta. De torde
alltså - i muntlig tradition - ha left redan

på 600––500-talet. De äldsta äro 1. Brhad-äranya-

ka-upanisad (hörande till Yajurveda);
2. Chändogya-up. (till Sämaveda);
3. Täittirlya-uip. (till Yajurveda); 4. Aitareya-,
5. Käusitaki-uip. (till Rigveda). De förete samma
språkform som Brähmana (och Aryanyaka), af hvilka de
delvis utgöra fortsättningar. Den näst äldsta gruppen
bildar följande (mest i metrisk form affattade): Kena-
(eller Tälavakära-), Katha- (eller Käthaka-). I ca-,
Qvetävatara-, Mun-daka- och Mahä-Narägana-uip., i
fråga cm hvilka sammanhanget med bestämda indiska
skolor är osäkrare. Det stora flertalet upanisad,
mest utgifvande sig som hörande till Atharvaveda,
äro mestadels rätt unga och ha sin upprinnelse
i de talrika sekteriska filosofisk-teosofiska
samfund, som tid efter annan uppstodo i Indien. -
De äldre upanisad, såsom bildande afslutningen
på vedalitteraturen, bilda det äldre Vedänta till
skillnad från det yngre filosofiska Vedäntasystemet
(Bädaräyana o. a.), som dock är byggdt på den i
upanisad framträdande panteisti-ska åskådningen. -
Innehållet i upanisad är egentligen en helt ny
religionsåskådning i motsats till den indiska
polyteismen och den minutiösa offervetenskap
och ritualistik, som i anslutning därtill
skapats. Offerritualet fick sin starka utbildning
i SMira-texterna. Upanisad representera den vidare
utformningen af do element, strödda och osammanr
hängande, som finnas inströdda i Brähmana-textej-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free