- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1175-1176

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skolorna som rörande folkskolorna, och alltmer blef
undervisningsväsendet en statens angelägenhet.
Den viktigaste insatsen i århundradets pedagogiska
lif gjordes af Pestalozzi (se d. o.). Hans
skolor i Burgdorf och Yverdon besöktes af
pedagogiskt intresserade från hela världen, och på det
intresse, som han väckte för de fattiges barn, har
den moderna folkskolan vuxit upp. Det land, där
detta inbrytande först och kraftigast gjorde sig
gällande, var Tyskland, där efter en kort
reaktionstid som följd af 1848 års revolution folkskolan
nått en utveckling såsom i intet annat land.
Särskilda förtjänster om denna utveckling inlade
bland många andra Diesterweg (se d. o.), och i
metodiskt hänseende ha Herbart (se d. o.) samt
hans efterföljare Ziller (se d. o.) och W. Rein
(se d. o.) utöfvat stort inflytande. Fröbel (se
d. o.) gaf genom sina s. k. barnträdgårdar för
barn före den vanliga skolåldern uppslag till en
ny sorts skolor. En annan skolform, inom hvilken
tyskarna gått i spetsen för utvecklingen, är den
s. k. hjälpskolan för psykiskt efterblifna barn.
I de högre skolorna har småningom realismen
tillkämpat sig allt större plats, i det att
realgymnasier, högre och lägre realskolor, borgarskolor samt
mellanskolor upprättats, hvarjämte högre och lägre
industri- och handelsskolor fått rik utveckling. –
I Frankrike organiserade Napoleon I skolväsendet
under statens ledning och med militärisk disciplin.
Åt folkskolorna lämnades dock ännu icke något
statsunderstöd, utan deras underhåll förblef
kommunernas och föräldrarnas sak, dock under statens
och kyrkans uppsikt. En stor förändring inträdde
med 1830 års julirevolution, då protestanten
Guizot (se d. o.) blef undervisningsminister; han
utfärdade 1833 en undervisningslag, som gaf
folkskolan stort uppsving; han sörjde för tillräckliga
lärarseminarier och förordnade världsliga inspektörer i
hvarje departement. Efter 1848 års revolution blef
undervisningen åter fri, då statsmonopolet på detta
område ansågs strida mot frihetsidéerna, men detta
ledde till en stark ökning af kyrkans makt. Genom
1882 års skollag löstes emellertid h. o. h.
sambandet mellan skolan och kyrkan, och från den
tiden får i de franska skolorna ingen konfessionell
religionsundervisning meddelas, utan ersättes
denna genom en världslig moralundervisning. Då
föräldrarna önska religionsundervisning för sina
barn, skall den enligt lagen meddelas "utom
skolbyggnaderna" och meddelas då i flertalet fall af
präster. – Konservativast inom skolväsendet har
England förblifvit. Dess mest ansedda högre
skolor, de s. k. public schools, af hvilka de äldsta
räkna sin historia ända från medeltiden, äro
grundade på privata stiftelser och ledas af enskilda
styrelser, ehuru nu mera under statens uppsikt.
Dessa den engelska öfverklassens
uppfostringsanstalter tjäna ett bildningsideal, skildt från det,
som eftersträfvas på europeiska fastlandet. Målet
är att utbilda en "gentleman" med den
karaktärens och sättets förfining, som fordras i de högre
engelska samhällskretsarna, och den
handlingskraft, som utmärker denna nation. Detta mål söker
man nå dels genom klassiska studier, hvilka i
England anses mera oundgängliga för en högre
bildning och bedrifvas i större utsträckning än i något
annat land, dels genom sportöfningar, som få
upptaga lika mycken tid som studierna. En mycket
betydelsefull insats i denna nationellt engelska
uppfostran gjorde Th. Arnold (se d. o.), hvilken
som rektor vid Rugby-skolan gjorde till sitt mål
att bilda de unge till "kristna gentlemän". Äfven
folkundervisningen var i England länge i kyrkans
och privata organisationers händer; först genom en
lag af 1870, fullständigad 1880, blef folkskolan
obligatorisk för alla. Kyrkan har ingen andel i
uppsikten öfver de offentliga engelska skolorna,
hvilka ej heller meddela någon konfessionell
religionsundervisning. De privata skolor och de af
kyrkan upprätthållna skolor, som staten tillåter,
få endast före eller efter den öfriga
undervisningen meddela religionsundervisning. – I
Nord-Amerikas förenta stater, där hvarje enskild stat
har sitt särskilda skolväsen, finnes med afseende
på detta stor olikhet mellan de olika staterna.
Gemensamt för dem alla är dock, att i de flesta
skolor ej förekommer konfessionell
religionsundervisning och att flertalet skolor äro samskolor för
gossar och flickor. Utmärkande för Amerika är
f. ö. öfvervikten af kvinnliga lärarkrafter vid
folkskolorna. Särskildt i en del af de östra staterna
står skolväsendet högt, hvad folkskolorna angår,
framför allt tack vare Horace Manns (se d. o.)
betydelsefulla insats. Ett utmärkande drag för den
amerikanska uppfostran är dess inriktning på
praktiska mål; minneskunskaper spela i de bättre
amerikanska skolorna mindre roll än i de flesta
europeiska, och de amerikanska
undervisningsmetoderna lägga särskildt an på utveckling af
lärjungarnas själfverksamhet, deras förmåga af egna
iakttagelser och själfständigt tänkande. Nyhumanismen
saknar icke amerikanska anhängare. – I Italien
har ett betydelsefullt pedagogiskt uppslag getts af
den kvinnliga läkaren Maria Montessori, som 1907
grundade sin första casa dei bambini, där
uppfostran h. o. h. bygges på barnens själfverksamhet
med tillhjälp af en särskildt afpassad
undervisningsmateriel, till hvilken uppslagen erhållits från
franska skolor för sinnesslöa. – Danmarks
förnämsta insats i skolutvecklingen under 1800-talet
var dess först af Grundtvig grundade
folkhögskolor (se d. o och N. F. S. Grundtvig);
Sveriges den svenska gymnastiken (se d. o. och
Ling) och skolslöjden (se Salomon, O. A., Nääs
och Slöjd).

Vårt århundrades förnämsta nydaningar inom
uppfostran äro de fortsättningsskolor, som utgöra
öfverbyggnader på folkskolan. Sådana ha
upprättats i de flesta stora kulturländer; längst i
utvecklingen har man därmed kommit i Tyskland.
Den organisation, som G. Kerschensteiner, delvis
under inflytande af amerikanen J. Dewey, gett
Münchens fortsättningsskolor, är i många afseenden
mönstergill och har äfven påverkat de svenska
myndigheterna, då Stockholms stad 1912
upprättade sina yrkesskolor och den svenska riksdagen
1918 beslöt upprättandet af obligatoriska
fortsättningsskolor i hela landet. Vid sidan häraf äro vår
tids skolorganisatörer sysselsatta med att enhetligt
organisera hela skolväsendet med folkskolan som
bottenskola
och därifrån alla andra högre
undervisningsanstalter sig utgrenande som specialskolor
för samhällets olika uppgifter. För detta syfte
blef ock 1919 en skolkommission tillsatt. – Jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free