Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala. 2. (Latinis. Upsalia) Stapelstad i Uppland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(trädgården anordnades urspr. på 1650-talet af
Olof Rudbeck d. ä., som byggde den ännu kvarvarande
orangeribyggnaden, hvilken nu inrymmer Museet för
nordiska fornsaker).
U. har flera monument. Gustaf Vasas byst af järn
(modellerad af Fogelberg 1827) är placerad på
slottets borggård, Karl XIV Johans byst (mod. 1854
af Fogelberg) i Carolinaparken, Geijers staty (1888,
mod. af Börjeson; se Geijer, fig. å sp. 863) framför
universitetshuset och Gunnar Wennerbergs staty
(1912, mod. af Lundberg) i Slottsparken (se fig. i
art. Wennerberg).
Oafsedt universitetet eger staden flera
undervisningsanstalter: Högre allmänna läroverket
(fig. 12; till sitt ursprung en medeltida domskola,
som egde fortbestånd efter reformationstiden,
kallad "katedralskola", en lång tid efter 1702
års brand inrymdt i nuv. domkapitelshuset),
folkskollärarseminarium (inrättadt 1845), Högre
allmänna läroverket för flickor (vid Västra
strandgatan, byggnaden uppförd 1889), Enskilda
läroverket sedan 1892 (vid Trädgårdsgatan), Lindska
läroverket för flickor (vid Odinslund, i den
byggnad, som förr innehades af Läkarföreningen,
uppförd af biskop v. Schéele), Fjellstedtska
skolan (med studentexamensrätt), blindskola
(vid Åsgränden), fackskola för huslig ekonomi
(vid Trädgårdsgatan), Tekniska skolan och flera
folkskolor. Ett arbetarinstitut med bibliotek och
läsesalar är inrymdt i "Fyrishall". I slottet är
inrymdt landsarkiv (inrättadt 1903). För sjukvården
finnas, utom Akademiska sjukhuset, epidemisjukhus,
beläget bakom kyrkogården, och Samariterhemmet vid
Kungsängs-esplanaden (se Diakonissa, sp. 303). För
gymnastik och idrott är sörjdt genom studentkårens
gymnastikhus vid "Svandammen" och dess idrottsplats
vid Flusterpromenaden, hvartill kommer badinrättningen
Centralbadet (vid Gamla torget). Modern saluhall
finnes vid S:t Eriks torg (se fig. 2). Genom
Norra stambanan, Uppsala–Gäfle–Ockelbo och
Uppsala–Länna–Norrtälje samt Uppsala–Enköpings
järnvägar står U. i förbindelse med svenska
järnvägsnätet. Under seglationstiden har staden
dagliga ångbåtsförbindelser med Stockholm och de
orter, som ligga vid segelleden. Kommunikationerna
inom staden uppehållas sedan 1905 af spårvägar,
som utgå dels från Norra stationen (vid Eriksdal),
dels från Svartbäcken samt sträcka sig genom staden
till Centralstationen och "Grindstugan". Staden
har eget elektricitetsverk och gasverk (det senare
sedan 1859) samt vattenledning (sedan 1874–76;
vattentornet är beläget i slottets södra torn
och en reservoar på borggården). Fast brandkår
(med fullständig automobilisering) finns sedan
1892. För fattigvård och välgörenhet är väl sörjdt:
borgerskapets gubb- och änkhus (vid Johannesgatan),
uppfördt 1840, för behöfvande borgare och deras
änkor, försörjningsinrättningen ("Invaliden"),
tillkommen 1815, barnkrubba, barnavårdsnämnd och
Gillbergska barnhusinrättningen (se d. o.). I
öfrigt handhas fattigvården i hufvudsak enligt det
s. k. Elberfeldsystemet (se Fattigvård, sp. 1447).
Under senare tider har handelsverksamheten nått
stort uppsving. 1915 funnos 372 handlande, med en
uppskattad inkomst af 1,330,042 kr. Större marknader
höllos förr tre gånger om året: i febr. (Distingen),
i juni (Ersmässan) och i okt. (höstmarknaden),
men dessa upphörde fr. o. m. 1896
och ersattes med två andra för försäljning af
kreatur och landtmannaprodukter samt slöjdalster
o. d. Den ena hålles i förra hälften af
febr., den andra i förra hälften af okt.; båda
räcka officiellt blott en dag. Genom k. br. 25
febr. 1887 erhöll U. stapelstads-, nederlags- och
transitoupplagsrätt. Tullkammaren öppnades 1889,
och 1919 utgjorde tulluppbörden 477,356, fyr- och
båkafgifterna 54 och lastpengarna 21 kr. Hamnen i
Fyrisån är liten och trång och kan ej mottaga större
fartyg än 2,4 m. djupgående. I staden hörde 1918 hemma
5 ångfartyg om 681 bruttoton. Handtverksidkarnas
antal 1915 var 284, hvaraf 2 bolag och 28 kvinnor,
med 396 manliga och 73 kvinnliga arbetare samt en
bevillningstaxerad inkomst af handtverksdriften
af 513,547 kr. Fabriksindustrien sysselsatte
2,817 arb. vid 78 arbetsställen samt hade ett
salutillverkningsvärde af 29,529,174 kr. (1917)
och en bevillningstax. inkomst för 1916 af 2,280,903
kr. Bland industrier märkas 8 mek. verkstäder med
697, 2 skofabriker med 340, 3 sömnadsfabriker
med 262, 8 boktryckerier med 248, 5 tegelbruk
med 239 och 4 snickeri- och möbelfabriker
med 138 arb. (1917). I staden utges 2 dagliga
tidningar, "Upsala" och "Upsala nya tidning",
hvarannandagstidningen "Upland" och veckojournalen
"Triumf". I ecklesiastikt afseende utgör Uppsala
stads församling ett pastorat, som är prebende
till domprosten. Bondkyrkan tillhör Bondkyrka (se
d. o.) landsförsamling. Staden har en borgmästare och
tre juridiskt bildade rådmän, af hvilka en tillika
är magistratssekreterare och notarius publicus och
en annan polismästare. Stadsfullmäktiges antal
är 45, och staden har särskild stadsingenjör
och stadsarkitekt. I U. finnas Uppsala sparbank
(grundad 1830), Upplandsbanken (grundad 1865) och
afdelningskontor af Mälarebanken (sedan 1847),
Riksbanken (sedan 1904), Svenska handelsbanken och
Svenska landtmännens bank. – Stadens vapen (fig. 1)
visar i blått fält ett gyllene lejon med uträckt röd
tunga och krönt hufvud.
Om den strax s. om U. belägna Polacksbacken med
Eklundshof se Upplands infanteriregemente.
Historia. Den plats, där U. nu ligger, kallades
urspr. Aros (åmynning), senare Östra Aros till
skillnad från Västra Aros (Västerås). Aros var vid
sitt första framträdande i källorna en hamnplats,
där ån mynnade ut i de under olika tider på året mer
eller mindre sjöliknande öfversvämningar (Fören),
som då bl. a. upptogo en stor del af nuv. Kungsängen
med kringliggande områden. De, som ämnade söder- eller
österifrån bege sig till den 5 km. n. om nuv. staden
U. belägna tings-, marknads- och tempelplatsen
U. (se Gamla Uppsala), lade vid Aros till med
sina farkoster för att därifrån färdas landvägen
till förstnämnda ort. När hednatemplet upphörde att
existera och detta Uppsala ej längre var hufvudorten
för svearnas kult samt kristendomen vunnit insteg i
Uppland, förlorade denna ort i betydelse, men Aros
synes ha fortsatt att vara en besökt hamnplats,
som förmedlade handeln på norra delen af Uppland
och säkerligen också Norrland. Redan i början af
1200-talet hade Gamla U:s betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
