Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Uppsala domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppsala stad 200,000 kr., af domkyrkans egna
medel hade lämnats 119,151 kr., i gåfvor af
enskilda hade influtit 226,749 kr., i räntor m. m.
25,206 kr. och för sålda föremål (det gamla taket
o. a.) 88,750 kr.
 |
| Fig. 3. Södra fasaden 1892. |
|
| Fig. 4. Domkyrkans inre, sedt från koret. |
Denna ”restaurering” var mindre ett återställande
än ett ombyggande. Domkyrkan – skrifver
C. M. Kjellberg – ”blef nu utförd i hel
nordfransk gotik, ehuru med tegelstruktur i st. f.
naturlig sten. Man bröt fullständigt med kyrkans historiska utveckling och gaf
den i stället en enhetlig prägel, man sökte med ängslig noggrannhet utplåna alla
spår af baltisk gotik för att få typen för en nordfransk katedral”. Den fick
brant tak med takryttare och spetsgaflar i v., s. och n., tornen fingo ett helt
nytt utseende och kröntes med höga spiror, sträfsystemet blef konsekvent genomfördt
(se fig. 3 samt vy af norra fasaden i fig. 2 till art. Uppsala). Taklister,
småtorn, fialer, vattenkastare m. m. utfördes i cement, ett materiel, som rikligt
spelar in i detta monumentalbygge. Långhusets tegelpelare äro utbytta mot pelare
af kalksten liknande korpelarna från kyrkans första anläggning, fönstren ha fått
rosverk, målade fönster äro insatta i koret, och hela kyrkan är dekorerad i färg
(af Agi Lindegren), koret rikast prydt med ornamental och figural målning af
C. Althin. (Kyrkans inre sedt från ö. är afbildadt i fig. 4 och sedt från v.
mot koret å pl. XXII till art. Byggnadskonsten.) Prechts altarverk blef såsom
stilvidrigt borttaget (det uppsattes senare i Gustaf
Vasakyrkan i Stockholm) och ersattes af ett modernt
gotiskt altarskåp af ek. Men predikstolen – fastän
äfven den i barockstil – fick vara kvar, något flyttad
och i anordningen förenklad. Likaså skonades
de tre portalerna. Södra portalen (se bild i art.
Portal, sp. 1410) är den rikaste och den ädlaste,
åtminstone delvis ett verk af fransk smak och
konstskicklighet. Den prydes af statyer af patriarker,
helgon och apostlar, dessutom af reliefer och
medaljonger. Ungefär samtidig är norra portalen,
enklare, vackert arbetad, liksom den södra i kalksten.
Hufvudfigur är S:t Olof, trampande på ett troll.
Västra portalen, betydligt senare (daterad 1431),
har ett egendomligt formadt öfverstycke, öfverst
kvadratiskt; bevarade äro ett par karakteristiska
reliefer i portalens lynett (Bebådelsen och Jesu
gisslande). Moderna skulpturer af T. Lundberg äro
insatta här liksom i norra portalen.
Domkyrkan är det största templet i Skandinavien.
Dess yttre längd är 118,7 m., inre 107 m.,
inre bredd 45 m., midtskeppets bredd mellan
pelarna 9 m. och höjd under midthvalfvet 27,3 m.
(Trondhjems domkyrka är i yttre längd 101,5 m.
I inre längd är Linköpings 97 m., Västerås 91 m.,
Strängnäs 89 m., Lunds 80 m., Stockholms
Storkyrkas 61 m.) Tornens höjd är 118,7 m. Hvalfven
äro 7 i långhuset, 4 i korafdelningen, 4 i
tvärskeppet. Pelarna äro sengotiska knippepelare af
kalksten. På koromgångens pelare ha 12 helgonstatyer
stått under baldakiner. De ödelades af
branden 1702, delvis kanske därförut, kvar finnas
baldakinerna och konsolerna, de sistnämnda med
intressanta skulpterade figurscener i relief – enligt
J. Roosval (”Legender och symboler i Uppsala
domkyrkas koromgång”, 1909) äro de arbetade af
gottländska stensnidare på 1300-talet (en af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0674.html
