- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1227-1228

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala-Enköpings järnväg (sign. U. E. J.) - Uppsalagranit. Se Uppland, sp. 1190 - Uppsala-Gäfle järnväg (sign. U. G. J.) - Uppsala hospital och asyl - Uppsala högar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppnades för allmän trafik 13 maj 1912. Vid 1918 års
slut utgjorde järnvägs-a.-b:s bokförda
byggnads- och förrådskostnad 2,497,172 kr., hvaraf för bana
med husbyggnader 2,145,956 kr. och för rullande
materiel 293,388 kr. Aktiekapitalet uppgick till
1,104,000 kr. Styrelsens säte är Uppsala, som äfven
är järnvägens postadress.
P. S. R.

Uppsalagranit. Se Uppland, sp. 1190.

Uppsala–Gäfle järnväg (sign. U. G. J.), normalspårig
(1,435 m.), 145,9 km. lång järnväg, belägen med 127,1
km. inom Uppsala län och med 18,8 km. inom Gäfleborgs
län. Järnvägen omfattar hufvudlinjen Uppsala–Gäfle,
113,8 km., samt sidolinjerna Örbyhus–Dannemora, 8,8
km., Tierp–Strömsberg, 9,3 km., Orrskog–Söderfors,
9,0 km., och Gäfle södra–Bomhus, 5,0 km.,
hvilka alla egas och trafikeras af Uppsala–Gäfle
järnvägs-a.-b. (tidigare Uppsala–Margretehills
järnvägs-a.-b.), hvilket bolag jämväl trafikerar
Gäfle–Ockelbo järnväg. Hufvudlinjen utgår från
Uppsala och framgår i öfvervägande nordlig riktning
ö. om Vendelsjön till Örbyhus station. Därifrån
löper järnvägen i nordvästlig riktning öfver Tierp
till Orrskogs station, hvarefter den åter framgår
med nordlig hufvudriktning och passerar Dalälfven
vid Älfkarleö. Från Harnäs station är järnvägens
hufvudriktning västlig fram till Gäfle. För
allmän trafik öppnades hufvudlinjen Uppsala–Gäfle
samt sidolinjerna Örbyhus–Dannemora och
Orrskog–Söderfors 15 dec. 1874, sidolinjen Gäfle
södra–Bomhus 15 aug. 1892 och sidolinjen Tierp–Strömsberg 3
dec. 1917. Vid 1918 års slut utgjorde järnvägs-a.-b:s
bokförda byggnads- och förrådskostnad 13,647,663 kr.,
hvaraf för bana med husbyggnader 9,643,068 kr. och för
rullande materiel 2,918,394 kr. Aktiekapitalet uppgick
till 2,5 mill. kr. och reservfonden till 806,000
kr. Uppsala–Gäfle järnvägs-a.-b :s styrelse har sitt
säte i Uppsala, och järnvägens postadress är Gäfle.
P. S. R.

Uppsala hospital och asyl, Sveriges äldsta och
numera största anstalt för vård af sinnessjuka, äro
belägna ungofär 3 km. s. v. om Uppsala stad, invid
Fyrisån, där några gamla kronobränneri-byggnader
i början af 1800-talet inreddes för ifrågavarande
ändamål. Redan förut hade visserligen det i Uppsala af
domprosten Andreas And 1302 anlagda "helgeandshuset"
(vid nuv. Fyristorg) och efter 1702 års brand det
där 1705 uppförda hospitalet tjänat så godt som
uteslutande till vård af sinnessjuka, men utrymmet
var ytterst begränsadt (särskildt sedan länet 1782
där äfven upprättat en sjukstuga), så att ännu 1799
endast 27 patienter fingo plats i anstalten. På
grund häraf föreslog landshöfdingen i Uppsala län
1802, att ofvannämnda bränneribyggnader "måtte till
hospital och andra därtill hörande inrättningar
användas", i hvilket förslag Serafimerordensgillet
såsom öfverstyrelse för rikets hospital instämde,
hvarefter K. M:t genom resolution af 16 aug. 1806
gaf sitt bifall till denna hemställan. Under de
närmast följande åren anordnades hospitalet på
den nya platsen, sedan den gamla gården i staden
blifvit försåld, och 28 okt. 1811 kunde det tagas
i bruk. Af de tre stenhus, hvilka förut begagnats
för kronobränneriet, anordnades det mindre för att
inrymma sinnessjuka. Ett ytterligare steg till
utveckling nådde hospitalet 1832-41 genom då
uppförda nybyggnader för hysande af ökadt antal
sjuka. Det blef då centralhospital för Stockholms,
Uppsala, Västerås, Kopparbergs och Gäfleborgs
län. 1850 blef äfven det större stenhuset på tomten,
hvilket dittills användts till länslasarett,
taget i bruk för vård af sinnessjuka. Trots denna
utvidgning var dock utrymmet alltför otillräckligt
för det stigande antalet till inträde anmälda
patienter. 1859 funnos ännu endast 135 sjukplatser,
men sedan två flygelbyggnader uppförts 1863-66, kunde
ytterligare 25 nya platser upplåtas, så att antalet
platser vid 1867 års början uppgick till 160. 1876-77
gick hospitalet en ny utveckling till mötes genom
den då uppförda paviljongen för oroliga patienter,
hvilken beräknas ha kostat 77,500 kr. Därigenom
steg platsantalet till 185. Och några år senare
påbörjades uppförandet af det s. k. nya hospitalet,
hvilken storartade och tidsenliga sjukhuskomplex
för en kostnad af nära 1,150,000 kr. blef färdig
1882. Denna byggnad blef nu mans-afdelning, under
det att samtliga äldre byggnader användes för vård
uteslutande af kvinnor. Härigenom ökades antalet
sjukhusplatser till 446, hvaraf 270 för män och 176
för kvinnor. N. G. Kjellberg (öfverläkare 1856–93)
inlade stor förtjänst om hospitalets organisation
och utveckling. 1895 års riksdag anslog 1,480,000
kr. för uppförande af en asylbyggnad för 800 patienter
i anslutning till hospitalet; denna blef fullt färdig
1900. Sedan 1905 en af länet uppförd paviljong på 24
platser tagits i bruk, steg platsernas antal till
1,264, däri inberäknadt 30 platser för l:a klass
manliga patienter och 24 platser för Uppsala läns
landsting. Sedermera har dock genom omändring af den
äldsta otidsenliga hospitalsbyggnaden till bostäder
för ekonomipersonal platsantalet reducerats till
1,248. Sedan 1911 finnas inga särskilda asylplatser,
utan alla anstaltens platser äro i vård-afseende
likvärdiga. Vid anstalten lämnas sedan 1859 klinisk
undervisning i psykiatri, och sedan 1863 är med
öfverläkarbefattningen förenad den s. å. inrättade
e. o., nu ord. professuren i samma ämne. Hospitalet
står under ledning af en direktion (6 personer), hvari
landshöfdingen i Uppsala län är ordf. och öfverläkaren
själfskrifven led. Vid hospitalet tjänstgöra l
öfverläkare (sedan 1904 professor Frey Svenson),
2 hospitalsläkare, 4 biträdande läkare, l syssloman
och l predikant samt ett stort antal sjukvårdare.
R. W.

Uppsala högar. Omedelbart intill Gamla
Uppsala (se d. o.) kyrka ses på en grusås åtskilliga
högar, bland dem 4 större. Af de senare är en,
benämnd Tingshögen, låg; den är ej säkert
grafhög. Bredvid Tingshögen ligga i rad de 3
berömda ”Kungshögarna”, hvilka äro vida högre.
Den östligaste, belägen närmast Tingshögen och
kyrkan, bär nu namnet Odens hög, den
mellersta kallas Frejs hög och den västligaste
Tors hög. Af ”Kungshögarna” är Tors hög
störst med en bottendiameter af 60 m. och en
höjd af 10,5 m. Odens hög undersöktes 1846 och
1847, Tors hög 1874. En utgräfning af Frejs
hög påbörjades äfven de förstnämnda åren, men
afbröts, innan själfva grafven hunnit undersökas.
Odens och Tors högar visade sig innehålla
lämningar af brändt lik. I brandlagret anträffades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free