Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala län - Uppsala—Länna järnväg. Se Stockholm-Roslagens järnvägar - Uppsala läns mellersta domsaga - Uppsala läns norra domsaga - Uppsala läns södra domsaga - Uppsala möte. Se Kyrkomöte, sp. 506 - Uppsala nya tidning. Se Upsala nya tidning - Uppsala-Näs, socken i Uppsala län - Uppsala-psalmboken. Se Psalmbok - Uppsala simsällskap. Se Simsällskap - Uppsala slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rådhusrätt. Länet har (sedan 1 jan. 1920)
1 köping, Tierp, och 1 municipalsamhälle,
Grillby. Landskommunerna (utom Tierps köping) äro
85. – I ecklesiastikt hänseende hör länet till Uppsala
stift, i hvilket det ingår med 8 hela och delar af
3 kontrakt. Pastoraten äro 61, hvaraf 2 med annex i
annat län. Församlingarna äro 89, hvaraf 1 utgör annex
till moderförsamling i annat län. Af församlingarna
äro 2 stadsförsamlingar, 1 garnisonsförsamling
och 1 kapellförsamling. – Länet tillhör Femte
arméfördelningsområdet. Upplands infanteriregemente,
Upplands artilleriregemente och ett detachement af
Skånska husarregementet äro förlagda inom länet
(i Uppsala). – Vidare tillhör länet Mellersta
postdistriktet, Femte telegraftrafikdistriktet,
Första järnvägsdistriktet, Mellersta väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, Östra bergmästardistriktet
och, beträffande skogsväsendet, Stockholms-Gäfle
distrikt (2 hela och del af 1 revir) samt bildar 1
justeringsdistrikt och 2 landtmäteridistrikt. –
För hälso- och sjukvården är länet deladt i 3
provinsialläkardistrikt, hvartill komma 3 extra
provinsialläkardistrikt. Det universitetet tillhöriga
Akademiska sjukhuset i Uppsala tjänstgör som
länslasarett för länet, därjämte finnas sjukstugor
i Enköping och Löfsta. Hospital och asyl för
sinnessjuka finnas nära Uppsala. Länet omfattar 1
länsveterinär- och 5 distriktsveterinärdistrikt. –
Af undervisningsanstalter märkas Uppsala universitet,
högre allmänt läroverk i Uppsala, realskola i
Enköping, folkskollärarseminarium i Uppsala,
folkhögskola i Gryttjom, Ultuna landtbruksinstitut
och landtbruksskola samt landtmannaskola i Tierp. –
I riksdagens Första kammare har länet 3 och i
dess Andra kammare 5 representanter. – Jordbruk och
boskapsskötsel äro hufvudnäringar på länets landsbygd
med undantag af Örbyhus och delvis Olands härad,
där industri med bergsbruk intar denna plats. Af
hela landarealen, 512,087 har, redovisades 1917 som
trädgård 1,282, åker och annan odlad jord 154,663,
naturlig äng 23,148, skogs- och hagmark 288,828 och
öfrig mark 44,166 har. 1919 utgjorde åkerarealen,
frånsedt brukningsdelar om högst 0,25 har, 154,342
har, hvaraf användes för hvete 7,681, råg 12,054,
korn 8,198, hafre 11,568, blandsäd 25,434, baljväxter
6,314, säd till grönfoder 3,270, potatis 4,313, andra
rotfrukter 1,905, slätter- och betesvallar 51,694,
andra odlingar 370, ren träda och obrukad åkerjord
21,541 har. I medeltal skördades årligen 1913–17 af
spannmål 107,844, potatis 33,072, foderrotfrukter
43,139 och hö från odlad jord 172,289 ton. Antalet
husdjur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde
1 juni 1919: hästar 27,405, kor 49,957, andra
nötkreatur 25,741, får 33,675, getter 395 och svin
21,115. Antalet höns (kycklingar ej inräknade)
utgjorde samtidigt 129,704 och antalet bisamhällen
2,821. – Skogshushållningen är af betydelse i norra
delen af länet, där omkr. 2/3 af landarealen utgöres
af skogs- och hagmark. – Fisket är vid norra kusten
en ej oviktig binäring. – Inom länet äro belägna det
berömda Dannemora järnmalmsfält, äfven bearbetadt
på zinkmalm och svafvelkis, samt en del mindre
järnmalmsfyndigheter. 1918 utgjorde produktionen
af järnmalm i länet 71,123 ton. Samtidigt utgjorde
tillverkningen af tackjärn 29,231 ton och funnos i
gång 7 verk för framställning af
smidbart järn och stål (de största voro Söderfors,
Löfsta och Österby) med 28 smälthärdar och 7 ugnar för
göt. Af andra industriella anläggningar böra nämnas
Skutskärs sågverk, ett af de största i världen,
samt de stora kraftstationerna vid Dalälfven
(Älfkarleby och Untraverken). För samtliga 233
industriella arbetsställen inom länet (bergverk
inräknade) utgjorde 1917 antalet arbetare 7,846
och salutillverkningarnas värde 94,374,916 kr. Af
hela arbetarantalet kommo på mekaniska verkstäder
1,380, verk för framställning af järn och stål 1,348
samt sågverk och hyflerier 1,071. – Handelsflottan
omfattade 1917 endast 11 fartyg om minst 20 nettoton,
deras nettotonnage var 673. – Länet är rikt försedt
med järnvägar: vid slutet af 1918 327 km., hvaraf
statens 43, enskilda normalspåriga 234 och enskilda
smalspåriga 50. Af statens järnvägar kommer på länet
en del af Norra stambanan. De enskilda järnvägarna
äro: Uppsala–Gäfle (till största delen) samt
delar af Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg,
Dannemora–Hargs järnväg och Stockholm–Roslagens
järnväg. – Taxeringsvärdet var 1919 för
bevillningsskyldig jordbruksfastighet på
landsbygden 135,374,500 och i städerna 1,872,200,
för bevillningsskyldig annan fastighet på
landsbygden 49,164,100 och i städerna 77,515,000
samt för bevillningsfri fastighet på landsbygden
37,918,200 och i städerna 19,680,400 kr. Inhemska
aktiebolag innehade 1918 jordbruksfastighet om
17,413,700 kr. taxeringsvärde. Bevillningstaxerade
inkomsten af kapital och arbete utgjorde s. å. på
landsbygden 46,836,150 kr. och i städerna 44,840,621
kr. Fideikommissegendomar innehades 1910 af 11
personer och omfattade jordbruksfastighet om
5,219,000 kr. samt annan fastighet om 634,500
kr. taxeringsvärde. – Uppsala län var till april
1714 förenadt med nuv. Stockholms län under namn
af Upplands höfdingdöme. 10 mars 1689 hade därifrån
afskilts Södertörn.
L. Wll.
Uppsala-Länna järnväg. Se Stockholm–Roslagens
järnvägar.
Uppsala läns mellersta domsaga innefattar två
tingslag, Lagunda härad och tingslag samt Tiunda
tingslag, hvari ingå Hagunda, Ulleråkers, Bälinge,
Vaksala och Rasbo härad. 142,839 har. 25,829
inv. (1919).
Uppsala läns norra domsaga omfattar Norunda,
Örbyhus och Olands härad, som tillsammans bilda ett
tingslag. 287,236 har. 54,242 inv. (1919).
Uppsala läns södra domsaga omfattar Håbo, Bro,
Trögds och Åsunda härad, som tillsammans bilda ett
tingslag. 98,519 har. 21,176 inv. (1919).
Uppsala möte. Se Kyrkomöte, sp. 506.
Uppsala nya tidning. Se Upsala nya tidning.
Uppsala-Näs, socken i Uppsala län, Ulleråkers
härad. 2,948 har. 435 inv. (1919). U. utgör ett
pastorat i Uppsala stift, Ulleråkers kontrakt.
Uppsala-psalmboken. Se Psalmbok.
Uppsala simsällskap. Se Simsällskap.
Uppsala slott började byggas af Gustaf Vasa på den
höga sandåsen s. om staden. Historieskrifvaren Tegel
uppger, att grunden lades 1549, och traditionen har
upptagit detta årtal som det rätta. I själfva verket
var murningsarbetet i gång redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
