- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1235-1236

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala slott - Uppsala studentkår. Se Uppsala universitet, sp. 1239 - Uppsala studentsång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en trappa upp. Dessa alltigenom lyckade
inredningsarbeten utfördes under ledning af
T. Stenberg. Rikssalen och stora delar af slottet
stå fortfarande oinredda och obegagnade. På den
gamla mursträckan "Styrbiskop" står sedan 1756
en klockstapel. Morgon och afton ringes där med
en klocka, som drottning Gunilla Bielke låtit
gjuta 1588. Den har af traditionen, utan någon
historisk grund, blifvit kallad "drottning Kristinas
klocka". Traditionen har äfven gett ruinpartiet
bredvid Kung Jans port namnet "Sturehvalfven". I
denna del af slottet var det visserligen som några
af Sturarna dödades 1567, likväl hvarken Svante eller
Nils Sture, som blefvo nedstuckna, den förre i ett på
norra sidan af slottet beläget hvalf, den senare i en
träbyggning, som låg på borggården. På slottsgården
uppställdes 1827 Gustaf Vasas byst, modellerad af
Fogelberg, bekostad af dåv. landshöfding B. V. Fock
och genom enskild persons frikostighet restaurerad
1913. — Jfr C. M. Kjellberg, "Uppland, I, Uppsala"
(1901—05), samt A. Hahr, "Studier i Johan III:s
renässans" I (1907) och uppsats i "Svenska slott
och herresäten vid 1900-talets början" (ny följd,
1919). G—g N.

Uppsala studentkår. Se Uppsala universitet, sp. 1239.

Uppsala Studentsång har länge haft namn om sig att
vara icke blott blomman af Sveriges fyrstämmiga
manssång, utan äfven oöfverträffad bland alla länders
manskörer (se Sångförening). Dess egentlige skapare
var J. Chr. F. Haeffner (se denne; director musices
vid Uppsala universitet 1808—33), dock mera genom sina
kompositioner (fyrstämmiga manssånger a cappella 1813
ff.) än genom sin ledning, ty han anförde sällan utom
vid jubelfester och promotioner. Genom honom vardt
Uppsalasången i sin början en martialisk, fosterländsk
marschsång eller hyllningssång. Under första årtiondet
af 1800-talet fanns ännu ingen ordnad kvartettsång i
Uppsala. Därefter började en sådan bildas, men tills
vidare endast inom de särskilda nationerna, och man
sammanslöt sig till större körer blott tillfälligt
vid särskilda högtidligheter. Den s. k. Allmänna
sången
fick regelbundna öfningar först 1827—28,
då den leddes af en student Andersson (sörmlänning;
sedermera militärmusikdirektör). Verklig organisation
åvägabragtes dock först höstterminen 1830, af
O. F. Tullberg (se denne), och kören räknade då
strax den märkligt höga siffran 250 man. Det blef
brukligt, att sångkören gjorde kvällsuppvaktningar
för framstående personer. (Flickserenader började
ock förekomma längre fram på 1830-talet.) I
Gustaf-Adolfsjubileet 6 nov. 1832 tog studentsången
en mycket framstående del, bl. a. med nya hymner
af Haeffner, Tullberg och Geijer. Tullberg, som
lär ha varit en förträfflig och afhållen dirigent,
anförde Allmänna sången 1830—35 och 1837. Under hans
utrikes resa 1835—37 synes östgöten J. V. de Bruyn
(sedermera advokatfiskal) ha varit dess anförare. På
1830-talet utbildades traditionerna att med sång
högtidlighålla Gustaf II Adolfs och Karl XII:s
dödsdagar, Valborgsmässoaftonen och Gustaf Vasas minne
(12 maj eller 6 juni). 1838 eller 1839 öfvertogs
anförarskapet af K. O. J. Laurin (se d. o. 2), och
genom hans försorg fick kören i dec. 1842 sina första stadgar samt
konstituerades till en verklig sångförening
med vederbörligen vald anförare och
regelmässiga öfningar. Namnet blef Allmänna
sångföreningen i Uppsala
, 1847 ändradt till
Studentkårens allmänna sångförening, och dennas
uppgift angafs i stadgarna vara "bildandet af en
varaktig och värdig studentsång, som med intresse i
synnerhet bör omfatta upplifvandet af de svenska
nationalsångerna, firandet af de för hvarje
svensk medborgare dyrbara fosterländska minnen
samt dessutom vara ett uttryck af studentkårens
tänkesätt om hvarje utmärkt förtjenst, så inom som
utom universitetet". Repetitionerna höllos från 1844
i Gustavianums större lärosal (omkr. 1880 flyttades de
till stora Gillesalen). Repertoaren, som på 1820-talet
börjat upptaga tyska sånger, ökades till följd af
studentmötet 1843 med danska och norska, som då
voro en nyhet här. Anförare efter den förtjänstfulle
Laurin voro K. J. Björck (sedermera historielektor
i Uppsala) 1843—44, Kr. Anjou (se d. o. 3) 1844—45,
O. Meijerberg (d. 1849 som filos, magister, en utmärkt
ledare, som satte fart och kläm samt fin nyansering på
kören) våren — h. t. 1845, G. Wennerberg (se denne)
v.-t. 1846 (hans mäktiga fosterlandshymner tillkommo
1847 ff.), stockholmaren med. kand. J. L. Engström
(f. 1812, d. 1877 som distriktsläkare) 1846-50,
A. M. Myrberg (se denne) h.-t. 1850 (ej 1849),
J. A. Josephson (se denne) 1851—v.-t. 1852,
upplänningen O. Arpi (se denne) 1852-71, en storartad
och originell ledarbegåfning, som bragte Uppsalasången
till dess höjdpunkt, därefter sörmlänningen filos,
kandidaten K. A. Forsman (d. 1916 som kontraktsprost)
h.-t. 1871— h.-t 1874, hvilken värdigt uppehöll
Arpis traditioner, sörmlänningen I. E. Hedenblad (se
denne; d. 1909 som director musices) v.-t. 1875—1901,
under hvars sorgfälliga och organisatoriska ledning
Uppsalasången blef känd vida omkring i Sverige och
utlandet, upplänningen filos. kandidaten R. Liljefors
(se denne) v.-t. 1892, värmlänningen filos. doktor
G. Kallstenius (numera rektor) h.-t. 1902—v.-t. 1907,
Hedenblad ånyo 1907-09, den till musiker utbildade
studenten V. Lundgren 1909-19 och director musices
H. Alfvén (se denne) sedan okt. 1919. Om märkligare
data i Uppsalasångens tillvaro må vidare ett och annat
antecknas. Resan till studentmötet i Köpenhamn 1845
gjorde uppsaliensarnas sång högeligen populär ute
i hemlandet. Första verkliga studentkonserten hölls
under Meijerbergs ledning 1845, i Carolina redivivas
festsal, till förmån för de af missväxt lidande i
Uppland (då sjöngos bl. a. Mendelssohns Antigone-körer
f.g.). Första konserten i Stockholm gafs våren
1848, till förmån för danskarna i kriget. 1852
uppkom idén att genom studentkonserter hopbringa
medel till en föreningsbyggnad för studentkåren; för
detta ändamål ha sedan de flesta af körens konserter
getts. 1853 stiftades sångsällskapet Orphei drängar
(se d.o.), en elit af Uppsalasången, som icke minst
har bidragit till dess höjning och berömmelse. 1855
gjordes af gästrike-hälsingarna en första ansats till
nationssångarfärder. 1856 firades f.g. unionsdagen
4 nov. med sång, hvilket årligen upprepades t. o. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free