Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala studentsång - Uppsala trädgårdssällskap. Se Trädgårdsföreningar - Uppsala universitet - Lärare - Studenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1904. Deltagandet i studentmötena 1856 och 1862
befäste körens rykte, som kulminerade 1867, då
en 100-mannakör från Uppsala eröfrade högsta
priset vid sångartäflan i Paris (se Arpi).
Repertoaren riktades af Arpi med ett hundratal
nummer. 1864 gåfvos i Stockholm tre konserter till
förmån för de i kriget sårade danskarna. Anföraren
Forssman företog 1873 och 1874 till mellersta och
norra Sverige de första sångarfärderna med en
60-mannaskara ur Allmänna sången. Vid studentmötena
i Kristiania 1869 och Uppsala 1875 hölls
gemensam konsert af de olika ländernas studentkörer
jämte ett slags sångartäflan dem emellan.
Hedenblad förde framgångsrikt 100-mannakörer
till världsutställningarna i Paris 1878 och 1900.
Aulan i nya universitetshuset blef körens konsertlokal
i Uppsala fr. o. m. 1887. Föreningen fick
nya stadgar 1896. Gemensamma konserter med
Lunds studentsångare gåfvos 1905 i Lund, Köpenhamn,
Stockholm och Uppsala.
Genom sin förening af friskhet, intelligent ans
och lystring har Uppsala studentsång gått i spetsen
för den svenska manssången och utgjort dess
mönster. — För uppsalasångarna ha flera af våra
förnämsta kvartettkompositörer tondiktat sina bästa
verk af detta slag, så Arrhén v. Kapfelman,
Geijer, prins Gustaf, Nordblom, Söderman samt de
redan nämnde Hæffner, Tullberg, Laurin,
Wennerberg och Josephson. Bland dessa kan i
synnerhet Wennerberg sägas vara typen för
studentsinnets kraftiga, krigiska drag, under det Otto
Lindblad, systeruniversitetets i Lund enda stora
musikaliska namn, är typen för det vekare
natursvärmeriet. Jfr Lunds studentsång. —
Litt.: G. Kallstenius, "Blad ur Uppsalasångens
historia" (1913), samt Es. Edquist, "Upsala-studenternes
sånger .... jemte bidrag till Upsala-sångens
historia" (1874, texter och kortare historik),
M. Hultin, "Upsalasångarnes pariserfärd
skildrad af Måns Månsson" (1868), K. O. Montan
och K. Warburg, "Sångarfärden till Paris 1878"
(1878), K. Nyblom, "Uppsalasångarnes pariserfärd
1900" (3:e uppl. 1901), samt den normerande
sångsamlingen "Studentsången", utg. af Hedenblad
(3 bd, 1883 ff.).
A. L. (E. F—t.)
Uppsala trädgårdssällskap. Se Trädgårdsföreningar.
Uppsala universitet, Nordens äldsta högskola,
har redan enligt de äldsta konstitutionerna (1625)
haft 4 fakulteter: 1 teologisk, 1 juridisk, 1
medicinsk och 1 filosofisk, men den sistnämnda delades
1876 i 2 "sektioner": den humanistiska och den
matematisk-naturvetenskapliga. Om universitetets
statuter, organisation, styrelse och förvaltning se
f. ö. Universitet, sp. 1122—29, där ock
redogöres för det hit hänvisade Akademiskt
konsistorium.
Lärare. Fr. o. m. 1909 är skillnaden mellan
ord. och e. o. professor upphäfd (med några af
särskilda förhållanden föranledda undantag). Om
vakanta befattningar medräknas, har teol. fakulteten
(höstterminen 1918) 7 professorer, 1 direktor
för praktisk-teol. institutet (som ersatt den icke
medräknade e. o. professuren i praktisk teologi,
som skall indragas), 1 assistent och 1 lärare i
kyrkosång; 6 professurer äro förbundna med
prebenden, förste teol. professorn är tillika domprost
i Uppsala (enl. Gustaf II Adolfs resolution
13 april 1620) och kyrkoherde i Vaksala
prebendepastorat. Juridiska fakulteten har 8
professorer, medicinska 16 prof. (hvaraf f. n. 1 är
prosektor och 1 laborator), dessutom 2 laboratorer
och 1 lärare i epidemiologi; professuren i psykiatri
är förenad med öfverläkarbefattningen vid Uppsala
hospital och asyl. Humanistiska sektionen af filos.
fakulteten har 22 professorer och 3 utländska
lektorer i lefvande språk samt 1 dylikt lärarbiträde
i ryska; matematisk-naturvetenskapliga sektionen 17
professorer, 1 observatör och 1 laborator. Dessutom
finnes ett antal biträdande lärare. Docenter
kunna förordnas i hvilken vetenskap som helst;
höstterminen 1918 funnos 86 sådana, hvaraf några
tillika innehade förordnanden som biträdande
lärare. Vidare finnas 1 akademistallmästare, 1
ord. och 1 biträdande gymnastiklärare, 1 director
musices; äfven meddelas undervisning i utförande
af ritningar för vetenskapligt ändamål samt i
bokföring. Hela lärarpersonalen uppgick vid nämnda tid
till 171. Fyra af professurerna äro personliga. Till
en fond för beredande af personliga professurer
öfverlämnades 1910 af K. F. Liljevalch j:ors
stärbhus 100,000 kr. — Tjänstemän. Vid akademiska
kansliet: 1 akademisekreterare, 1 akademinotarie,
1 akademikanslist, 1 ombudsman och ett obestämdt
antal e. o. amanuenser. Vid akademiska räntekammaren:
1 akademiräntmästare, 1 akademikamrerare, 1
akademibokhållare och kontorsamanuens, 1 kvinnligt
biträde, 1 akademifogde och 1 skogsförvaltare,
hvardera med ett biträde, e. o. amanuenser
som vid kansliet. Vid universitetsbiblioteket:
1 öfverbibliotekarie, 4 förste bibliotekarier,
föreståndare för hvar sin afdelning, 6 andre
bibliotekarier och ett växlande antal amanuenser
(däraf 6 med s. k. fasta arfvoden), e. o. amanuenser
och kvinnliga biträden. Vid hvarje fakultet är
anställd en notarie. Vid klinikerna finnas anställda
1 underläkare, 1 underkirurg och amanuenser; vid de
olika institutionerna 2 konservatorer (i botanik och
zoologi), 1 akademiträdgårdsmästare, assistenter och
amanuenser. En bokauktionator förestår universitetets
bokauktionskammare. En boktryckare, en bokhandlare
och en apotekare, sedan gammalt anställda vid univ:t,
äro numera endast förlänade titlar utan särskilda
förmåner eller åligganden. Om lärares och tjänstemäns
tillsättning samt om enskilda pensionsinrättningar
för dem se Universitet, sp. 1124—26.
Studenterna. Om villkoren för att bli inskrifven som studerande
se Universitet, sp. 1126. Studenterna äro,
hufvudsakligen efter stift och landskap, numera
fördelade i 13 nationer (se Nation 2): Stockholms,
Upplands, Gästrike-Hälsinge, Östgöta, Västgöta,
Södermanlands-Närkes, Västmanlands-Dala, Smålands,
Göteborgs, Kalmar, Värmlands, Norrlands och Gottlands,
fördelade i "seniorer" (valda af nationen, ej efter
studentålder, utan som en utmärkelse), "juniorer"
och "recentiorer" (förr, i Stockholms nation ända
in på 1840-talet, fanns ännu en klass, "novitier",
omfattande de yngste). Stockholms och Östgöta nationer
voro länge de största (den förra nådde höstterminen
1906 maximum med 368 medlemmar), men sedan några
år är Norrlands nation störst, höstt. 1918 med 298
medlemmar, då Östgöta nation räknade 273 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
