Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Studenter - Stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms 259; minst voro Kalmar och Gottlands med
resp. 57 och 51 medlemmar. Hvarje nation har eget hus
(se fig. 1–5 å pl. I samt uppgifter om nationshusen
i art. Uppsala, sp. 1214) med sällskapslokaler och
bibliotek samt egna stipendiefonder och uppträder
samlad under sitt landskaps fana. Nationerna besluta
själfva om sina stadgar, hvilka dock skola stadfästas
af Mindre akademiska konsistoriet. Nationernas
medlemmar bilda tillsammans Studentkåren,
som efter föregående ansatser till allmännare
studentföreningar konstituerades 1849. Den hvita
mössan, redan tidigare använd bland studenterna
i Uppsala, antogs af de Uppsaliensiske deltagarna
i studentmötet i Köpenhamn 1845 som Uppsalamärke
(se Studentförening, sp. 490). Kåren fastställer
själf sina stadgar "på sätt som hittills må
vara vedertaget" (Universitetsstatuterna § 90:
2. Studentkåren är icke nämnd i tidigare statuter
än 1908). Dess angelägenheter handhas af olika
beslutande och förvaltande organ. Den väljer genom
omedelbara val sin ordf. och vice ordf.; öfriga
funktionärer väljas af Studentkårens direktion,
som utgöres af nationernas förste kuratorer samt
ett antal af hvarje nation i förhållande till dess
medlemstal valda ledamöter och som eger vidsträckt
befogenhet att handla å kårens vägnar; den afger
utlåtande öfver hvarje ärende, som skall föredragas
på allmän studentsammankomst. Kåren har ännu endast
förhyrd lokal, men eger en byggnadsfond på öfver 1/2
mill. kr.; den eger dessutom understöds- och andra
fonder till ansenliga belopp samt ett betydande
bibliotek, omfattande hufvudsakligen nordiska ämnen
(språkvetenskap, litteratur, historia o. s. v.) samt
det af statsrådet K. J. Malmstens stärbhus 1886 till
kåren skänkta Malmstenska (hufvudsakligen matematiska)
biblioteket. Antalet närvarande studenter, inkl. i
nationerna kvarstående yngre lärare och tjänstemän,
uppgick höstterm. 1918 till 2,346, fördelade på
fakulteter sålunda: teol. 253, jur. 438, med. 421,
filos. 1,229 (däraf 94 förberedde sig för teol.-filos,
examen, 773 egnade sig åt humanistiska, 357 åt
matematisk-naturvetenskapliga studier och 5 ej
tillhörde någon af dessa kategorier), 5 utan angifven
studieriktning. Högsta antalet nåddes höstterm. 1913
med 2,461 närvarande studenter. Enskilda föreningar
för icke enbart sällskapliga ändamål finnas till
ett 40-tal, däraf ett 20-tal med rent vetenskapligt
syfte. Uppsala kvinnliga studentförening är en
1892 bildad frivillig sammanslutning af kvinnliga
studenter. För att bereda fri sjukvård å akademiska
sjukhuset för 8 studenter ha samtliga nationer åtagit
sig en terminlig afgift (f. n. kr. 1:10) för hvarje
närvarande medlem, en anordning, som går tillbaka
till 1841, då nationerna på Hwassers förslag åtogo
sig en dylik afgift af 12 sk. b:ko för medlem. I
syfte att bereda billigt kosthåll för medlemmarna
bildades inom studentkåren i början af 1900-talet
ett antal kooperativa sammanslutningar under namn
af "Ambrosia". Den ekonomiska administrationen har
emellertid erbjudit så stora svårigheter, att (1920)
alla utom en upphört. Universitetets gamla matrikel är
utg. af A. Andersson för åren 1595–1680 och hittills
(1920) fortsatt till 1710 af A. B.
Carlsson (och J. Sandström). Ang. utgifna
nationshistorier och matriklar se f. ö. Biografi,
sp. 431 och Suppl. "Uppsala universitets katalog"
(den s. k. studentkatalogen) utges af studentkåren
sedan 1854; sedan 1818 hade den utgetts af
universitetet. Studentkåren högtidlighåller årligen
med sång, tal och lefverop Gustaf Vasas födelsedag
(12 maj) vid bysten på slottets borggård, Gustaf II
Adolfs dödsdag (6 nov.) vid Gustaf Adolf-obelisken
i Odinslund och Karl XII:s dödsdag (30 nov.) under
Skytteanums hvalf. (Före unionsbrottet, 1905,
högtidlighölls på samma sätt unionsdagen, 4 nov.) Vid
dessa och liknande tillfällen, då kåren uppträder
samlad, framtågar den under sina egna standar (se
d. o., fig. 3) och de 13 nationsfanorna, närmast
följda af "Allmänna sången" (se härom Uppsala
studentsång). Mangrannast torde kåren uppträda, då
den på Valborgsmässoaftonen (30 april) med standar
och fanor och under sång tågar upp till den gamla
Vasaborgen för att där med traditionella sånger
och tal hälsa "våren den unga". Uppför Carolina-
och slottsbackarna slingrar sig det långa tåget af
hvita mössor, då allmänt framtagna som ett tecken,
att "våren är kommen", och stora äro de skaror från
när och fjärran, som njuta af den stämningsfyllda
våraftonen med sången vid slottstornet (se fig. 6) och
Valborgsmässoeldarna nedanför på slätten. Det händer
väl ock, att den traditionella "O hur härligt majsol
ler" sjunges i hvinande snöyra. Denna afton och 1 maj
äro äfven nationsfesternas dagar framför andra med de
traditionella "hälsningarna", då nationerna med fana,
kurator och sång i spetsen tåga genom gatorna för att
på nationssalarna bringa hvarandra sin hälsning och
förbrödras. En särskild "vårfest" firas årligen längre
fram i maj i Botaniska trädgården, stundom i förening
med karneval; på förmiddagen samma dag ger "Allmänna
sången" i aulan den sedvanliga "vårkonserten". Många
gäster från andra orter besöka då Uppsala; de unga
damernas vårtoaletter förhöja dagens festliga prägel,
och på de flesta nationer dansas den natten. Under en
rad af år egnades i U. liksom vid de öfriga nordiska
universiteten en s. k. nordisk fest åt minnet af stora
bortgångna i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Om
studentmötena se d. o. och Skandinavism. – Om examina
se Examen och Universitet, sp. 1126–27.
Universitetets nu gällande stat är fastställd 28 juni
1907 med senare tillägg och ändringar. Inkomsterna
(allt, här liksom i nedan meddelade sifferuppgifter,
i runda tal) uppgingo 1918 till 2,778,000 kr.,
däraf statsanslag på ord. stat 899,000 och på extra
stat 836,000 kr. (1900 resp. 1,063,000, 465,000
och 166,000, däraf 150,000 kr. byggnadsanslag);
af anslagen på extra stat 1918 utgjorde 464,000
kr. krigstidstillägg till löner och 19,000
kr. tillfällig löneförbättring åt vaktmästare
m. fl. Inga anslag till nybyggnader utgingo
till universitetet detta år. Inkomsterna af
jordegendom och anslagen tionde uppgingo till
517,000 kr. (1900: 218,000), räntor å reverserade
fordringar (donationer m. m.) till 452,000 kr. (1900:
177,000), diverse inkomster till 74,000 kr. (1900:
36,000). Löner till lärare, tjänstemän och betjänte
(inkl. docentstipendier, men utom krigstidstillägg
och tillfälliga löneförbättringar) utgingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
