Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Stat - Byggnader och vetenskapliga institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med 886,000 kr. (1900: 492,000). (Om de
enskilde befattningshavarnas löneförmåner se
Statskalendern.) Utgifter för de olika institutionerna
till materiel m. m. voro 489,000 kr. (1900: 95,000),
dessutom till byggnaders underhåll 118,000 kr. (1900:
14,000). Taxeringsvärdet af universitetets jordegendom
på landet uppgick 1918 till 11,464,000 kr. (1901,
äldsta tillgängliga uppgift: 5,636,000), af dess
stadsjord 137,000 kr. (1901: 121,000) och af
dess fastigheter i Uppsala 6,881,000 kr. (1901;
2,727,000). Samtliga af universitetet förvaltade
donationsfonder belöpte sig 31 dec. 1918 till
8,853,000 kr. (1900: 4,602,000); de största
äro de olika Regnellska (med. fakultetens fond
blef 1911 förstärkt med 100,000 kr., donerade af
prof. A. Gullstrand af hans Nobelpris), uppgående
till tills, öfver 700,000 kr., de Liljevalchska
tills. 495,000, de Mattias Norbergska tills. 421,000
(inkl. fastigheter) och de K. G. Lennanderska
tills. 370,000 kr. För nybyggnader ha 1900–18
beviljats statsanslag å tills. 3,600,000 kr. –
Stipendier och premier för studerande (vissa äfven
för docenter) äro donerade till betydande
belopp, öfver 800 st. (däraf inemot 60 st. ej
äro fästa uteslutande vid Uppsala), utgående från
omkr. 400 donationer (1918). Icke alla af dessa
s. k. magnatstipendier utdelas årligen. 150 st.,
till stor del premier, äro på belopp under 100 kr.,
öfver 40 på 1,000 kr. eller däröfver, det största
på 3,900 kr. (Hedmans). De under universitetets
förvaltning stående (omkr. 3/4 af samtliga)
stipendiedonationsfonderna belöpte sig 1918 till
4,470,000 kr. (1900: 2,865,000), lämnande en utdelad
afkastning af 161,000 kr. (1900: 91,000). Vidare
de s. k. "riksstatens" och "kungliga" stipendierna,
bådadera utgående af allmänna medel, årligen tillhopa
6,200 kr., samt ett antal kollektstipendier för hvarje
nation. Utrikes resestipendier af statsanslag "för
vetenskapsidkare vid univ:t" funnos 1918 ett å 2,000
och ett å 1,500 kr. (ersättas fr. o. m. 1920 af ett
å 3,000 kr. och tre å 1,500 kr. "för obefordrade
vetenskapsidkare vid universitetet"), samt för
ord. lärare och vissa tjänstemän ett obestämdt antal å
550 kr. (fr. o. m. 1920 å 1,100 kr.). Till ord. lärare
i filos. fakulteten utgå ur fakultetens enskilda kassa
årligen några utrikesresestipendier, 1918 å 600 kr.,
1919 å 750 kr.; till ord. lärare i med. fakulteten ett
Regnellskt, f. n. å omkr. 750 kr. Af donationer utgår
för studerande och andra yngre vetenskapsidkare vid
universitetet till ut- eller inrikes resor ett 40-tal
stipendier, delvis med obestämda intervaller; af dessa
äro de största å 4,800 (Thuns), 4,700 (Letterstedts)
och 4,500 kr. (det Bysantinska); af K. F. Liljevalchs
fond (donerade 200,000 kr.) ha utdelats sådana å
5,000 kr. och därunder. – Fyra s. k. studenthem
(se d. o.) bereda billig kost och bostad i förening
med hemlif åt tills. 81 studerande. (Närmare om
donationer till universitetet kan ses i "Samling af
testamenten... om stipendier, gjorde af enskilde
för studerande vid k. academien i Upsala", 1724,
4:e uppl. 1866, med Forts. 1–9, 1810–1913, samt
"Urkunder... ang. donationer och fonder vid Upsala
k. universitet" (1) utg. af Brandberg och v. Bahr,
2 af Th. Fries, 1902, 1917.) – Att utgå som bidrag
till tryckningskostnaderna för de ofta
mycket digra akademiska afhandlingarna vid de båda
statsuniversiteten och Karolinska institutet beviljade
1919 års riksdag 40,000 kr. för hvartdera af åren
1919 och 1920; för Uppsala är häraf anslaget för
hvartdera året 23,000 kr.
Byggnader och vetenskapliga institutioner. Under Jakob
Ulfssons tid (ärkebiskop 1470–1514) ha utan tvifvel
de på den s. k. Studentholmen (mellan S:t Eriks torg
och ån, då betydligt större än den nuv. Kvarnholmen)
uppförda byggnaderna varit använda till bostäder
åt de förste studenterna. Denna holme med byggnader
hade nämligen redan 1316 af domprosten Andreas And
skänkts till domkyrkan till bostäder för dem, som
studerade vid densamma, och då ett kommunitet (se
d. o.) för 40 studenter af hertig Karl och riksrådet
1593 upprättades, heter det i stiftelsebrefvet,
att det skulle hållas "opå Studenteholmen, meden
förbenempde platz af ålder hafwer der til förordnet
warit". Vid gräfningar, som 1907 företogos på platsen
under ledning af K. Stjerna, fann man medeltida
grundvalar till en byggnadskomplex, omgifven af
ringmur och otvifvelaktigt tillkommen under både
A. Ands och J. Ulfssons tid. 1595 tilldelades
af hertigen och rådet åt de 8 professurerna
domprostehuset (nuv. ärkebiskopsgården) och 7
andra uppgifna hus, däribland nuv. Skytteanum till
boställshus åt rektor; "de andre och öffrige huss
[omkring domkyrkan] inrymmes studenterne till
wåninger". Gustaf II Adolf förklarar 1620 och ånyo
1621, att alla professorer skola ha fri bostad i
kyrkohusen och den gamla biskopsgården, om de ej ha
eget hus. Hvar föreläsningarna i början hållits, är
icke med visshet kändt, troligen dock i något af de
domkyrkan omgifvande husen. Erik XIV öfverlämnade 1566
"till lectorium eller collegiihuus" det s. om kyrkan
belägna medeltida domkapitelshuset, efter Gustavianums
uppbyggande kalladt Collegium vetus l. Gamla
akademien, sedermera, enligt konsistoriebeslut 1704,
Academia Carolina efter Karl IX, XI och XII. I detta
hus, där Uppsala möte hållits, funnos två auditorier,
och konsistorium höll där sina sammanträden till
1640 (ibland också i domkyrkan). Förstördt i branden
1702, sattes det åter i stånd, men råkade med tiden
i förfall och refs vid slutet af 1770-talet, sedan
planen att dit förlägga biblioteket uppgetts. Den
nya af Karl XIV Johan grundlagda biblioteksbyggnaden
erhöll namnet Carolina Rediviva (det återuppståndna
Carolina). I början af 1620-talet lät Gustaf 11 Adolf
på grundmurarna till lilla biskopsgården och med
material från densamma uppföra den Nya akademien,
som efter honom blifvit kallad Gustavianum (1633
omnämnes den som "Collegium illud Gustavianum")
och inrymde konsistorium, lärosalar och kommunitet
för studenterna. 1662 uppförde professor O. Rudbeck
d. ä. därå ett torn med kupol för sitt bekanta
ståtliga "theatrum anatomicum", och samtidigt
gjorde han en omfattande nyinredning af lokalerna,
allt för en kostnad af omkr. 8,500 dal. smt. 1687–91
höjdes öfvervåningen med 4 alnar för att emottaga
biblioteket, troligen efter af Rudbeck uppgjorda
ritningar; Karl XI anslog härtill 5,600 dal. smt
af statsmedel, biblioteket bidrog af egna medel med
2,300 dal. (Gustavianum är afbildadt å pl. I till art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
