- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1247-1248

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner - Akademiska sjukhuset och klinikerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nuv. andra professuren i samma ämne, hvilken antas
komma att ersättas af en laboratorsbefattning. –
Farmakologiska institutionen. Farmakologien har,
som nämnts, alltifrån Linnés tid till inrättandet af
professuren i med. och fysiologisk kemi hört till
medicinæ et botanices professuren. Grunden till
de farmakologiska samlingarna lades hufvudsakligen
genom Wahlenbergs till universitetet testamenterade
värdefulla drogsamling m. m., hvaråt 1861 lokal
(sedermera betydligt utvidgad) bereddes i den kemiska
byggnaden under närmaste vård af adjunkten i ämnet med
professorn i med. och fysiologisk kemi som prefekt. En
själfständig farmakologisk institution under egen
prefekt uppstod fr. o. m. 1878, sedan adjunkturen
i med. naturalhistoria och kemi (tillkommen 1858 i
st. f. den gamla botanices demonstrator-befattningen)
ombildats till en (e. o.) professur i farmakologi och
med. naturalhistoria, hvars förste innehafvare var
K. F. Fristedt, alltifrån början samlingarnas nitiske
vårdare och förkofrare. Professurens läroämnen äro
sedan 1893 "allmän och experimentell farmakodynamik
samt farmakognosi". Ett farmakodynamiskt laboratorium
finnes sedan 1900. Det akademiska apoteket inrättades,
enligt Sacklén, 1628 (genom kungl. privilegium
för Simon – ej Johan – Wolimhaus), enligt andra
senare. Sackléns uppgift torde vara riktig, enär
af konsistorieprotokollet 4 mars 1629 framgår,
att bl. a. apotekaren var "under Academiæ
privilegier". Den ofvannämnde Joh. Franck har
inlagt stor förtjänst om apoteksväsendet och skall
ha författat en "Apothekers ordning" jämte taxa,
hvilken anses vara Sveriges första farmakopé. –
Institutionen för hygien och bakteriologi. En
professur i hygien och bakteriologi, utbruten
ur den patologiska professuren, finnes sedan
1913. Ett bakteriologiskt laboratorium inreddes
1885 i Regnellianum, där den nya institutionen ock
f. n. har sin lokal. Egen byggnad för institutionen
är begärd. – Rasbiologiska institutionen är inrättad
1919 i förra folkskolseminariebyggnaden. – Om
Skytteanum se Skytteanska professuren. – En
pedagogisk öfningsskola i förening med seminariet
för pedagogik anordnades 1903; den åtnjuter sedan
1906 anslag af statsmedel och har 1919 inflyttat i
förra folkskolseminariebyggnaden. Till en professur
i pedagogik beviljades medel af 1907 års riksdag.
Psykologiska laboratoriet, det första i Sverige,
inreddes 1909 i fysiologiska byggnaden. Grunden
till apparatsamlingen lades genom donationer
omkr. 1900 af professor E. O. Burman, på tills.
öfver 3,000 kr. Laboratoriet har sedan 1915 anslag
af statsmedel. – Institutionen för allmän och
analytisk kemi.
Kemien nämnes i konstitutionerna
först 1655 och tillhörde då, såsom nämnts, den ena
med. professuren. O. Rudbeck d. ä. och andra inom
samma fakultet ha meddelat undervisning däri. I
konstitutionerna föreskrifna laborationsöfningar
ha väl ock hållits, åtminstone tidvis, i det
kemiska laboratorium, som på Rudbecks initiativ på
1660-talet inrättades för apoteket. Men först 1750
upprättades en professur i kemi, metallurgi och
farmaci, tillhörande den filosofiska fakulteten;
dess förste innehafvare blef den som grundläggare
af åkerbrukskemien och framstående mineralog bekante
med. adjunkten J. G. Wallerius,
hvilken 1767 efterträddes af den ryktbare
T. Bergman. Till laboratorium m. m. byggdes på
1750-talet det hus vid V. Ågatan, där akademiska
boktryckeriet senare varit inrymdt. Kostnaden för
institutionen uppgick till inemot 23,000 dal. kmt
af universitetets medel. Vid L. F. Svanbergs
tillträde till professuren (1853) var detta
gamla laboratorium så otillfredsställande, att
därjämte förhyrd lokal måste anlitas. Till en ny
institutionsbyggnad (det nu s. k. gamla kemikum)
anslog 1850–51 års riksdag 100,000 kr., hvarjämte
universitetet af egna medel bidrog med bortåt
35,000 kr., så att byggnaden (fig. 11) kunde
inrymma utom de allmänt kemiska, med. kemiska och
mineralogisk-geologiska institutionerna, äfven
den fysiska. Tomt af Carolinaparken uppläts af
staden. Laboratoriet för allmän och agrikulturkemi
öppnades där 1859, och i samma byggnad inrättades
1865 laboratoriet för analytisk kemi som särskild
institution (det mineral-analytiska laboratoriet
– se nedan – hade förut användts härför); 1875
förenades båda under benämningen Institutionen
för allmän och analytisk kemi. 1901–04 uppfördes
för denna ensam i den gamlas omedelbara närhet en
ny och fullt tidsenlig byggnad (fig. 12), hvartill
riksdagen beviljat 294,000 kr. (inkl. inredning och
instrumental utrustning). Genom den 1851 beviljade nya
professuren i kemi uppstodo i st. f. den förutvarande
en professur i teoretisk och agrikultur- (sedermera
allmän och åkerbruks-)kemi och en i mineralogi och
geologi. Sedan 1878 finnas två professurer i kemi, den
ena (e. o. till 1908 års reformering af professurerna)
utgången ur den 1757 inrättade laborators-
(adjunkts-) befattningen. Af 1912 års riksdag
beviljades en personlig professur i fysikalisk kemi
för Th. Svedberg, i sammanhang hvarmed en särskild
institutionsafdelning härför i byggnaden inrättades. –
Mineralogisk-geologiska institutionen. I mineralogi
har undervisats vid universitetet åtminstone från
1700-talets början af med adjunkterna M. Bromell och
J. G. Wallerius och särskildt af Linné. Med den 1750
inrättade professuren i kemi och metallurgi m. m. blef
mineralogien mera officiellt representerad bland
läroämnena, men först 1852 tillkom en särskild
professur i mineralogi och geologi (se ofvan). Ett
litet laboratorium för mineralanalys inrättades 1837
intill den dåv. kemiska byggnaden och kvarblef där,
tillhörande den mineralogiska professuren, till
1863 för att sedermera uppgå i det analytisk-kemiska
laboratoriet. A. von Svabs 1750 för 18,000 dal. kmt
inköpta rika mineralsamling, som 1770 af T. Bergman
inflyttades i den kemiska byggnaden, utgör tills.
med Bergmans egen stora samling grundstommen till
institutionens nu mycket betydande samlingar af
mineral, bergarter och fossil m. m., hvilka alltjämt
tillväxt icke minst genom donationer, bl. a. drottning
Lovisa Ulrikas samling (se nedan, sp. 1255). Först
sedan dessa 1858 förts till det nya kemikum, kunde
de ordnas, och sedan institutionen 1885 flyttats
till gamla konsistoriehuset vid domkyrkan, ha de
kommit fullt till sin rätt, hvarjämte institutionen
där under Hj. Sjögren erhållit modern organisation
och instrumental utrustning. För paleontologien
beviljade 1910 års riksdag en personlig professur
för K. Wiman. Åt en del af de paleontologiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free