Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsägning - Uppsägningsrätt - Uppsättare - Uppsättning - Uppsättningsmål - Upptackla - Upptagningsanstalter för sinnessjuka - Upptagsställning - Upptakt - Upptäckare - Upptäckt - Upptäckter, Geografiska och Upptäcktsresande - Upp underseglen - Uppvidinge - Uppväckelse, De dödes - Uppvärmande medel - Uppvärmning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spelar uppsägning en roll, nämligen
vid vapenstillestånd, handels- och
sjöfartstraktater etc. Jfr Hy res af t a
l, sp. 25 ff., och Legoaftal, sp. 51 ff.
A. W.*
Uppsägningsrätt, kam. Se Forslingsskyldighet, sp. 898.
Uppsättare kallas de arbetare, som vid masugnar
och andra schaktugnar uppsätta kol och smältgods på
ugnen. Jfr Masugn, sp. 1210. Benämningen uppsättare
används äfven för arbetare eller arbetsförmän, som
ha till uppgift att af färdigarbetade maskindelar
sammanfoga ("uppsätta") maskiner. Verkstadslokal,
där dylikt arbete förrättas, kallas ofta
uppsättarverkstad.
Fmn.
Uppsättning, .artill., urspr, skillnaden mellan
siktskårans och kornspetsens höjd öfver ett eldvapens
kärnlinje. Mellan uppsättning (u], visir-linje (1}
och skjutvinkel (o) råder enligt detta
begrepp relationen tg o = (se fig. till Riktning). I
början af 1900-talet inträffade vid artilleriet den
förändringen, att kornet bortföll såsom obehöfligt,
emedan riktinstrument med böjd uppsättningsstång
och optiska syftmedel (se Rik t-medel, sp. 406)
infördes. Begreppet uppsättning måste på grund däraf
modifieras och öfvergick till att vid sådana pjäser
bli ett omedelbart mått på skjutvinkeln i streck
(se d. o.). Detta innebar i själfva verket, att l
öfvergick till den böjda uppsättningsstångens radie
och u till den .mot skjutvinkeln svarande lagen
i st. f. tangenten. Vid äldre artilleripjäser
med bibehållet korn och vid handeldvapen, där
kornet äfven finnes kvar, innehar begreppet
uppsättning fortfarande sin ursprungliga
betydelse. Se vidare Inskjuta och Riktning.
G. af Wdt.
Uppsättningsmål. Se Masugn, sp. 1210.
Upptackla, sjöv. Se Tackling.
Upptagningsanstalter för sinnessjuka. Jämlikt
bestämmelse i gällande stadga ang. sinnessjuka och
lasarettsstadga skall inom hvarje landstingsområde
vid något af områdets lasarett finnas en afdelning
för sinnessjuka; sådan afdelning är afsedd att för
kortare tid upptaga, bereda vård af sinnessjuka,
hvilka äro i trängande behof af anstaltsvård,
men på grund af brist på plats å statsanstalt icke
omedelbart kunna vinna inträde där. F. n. (1920)
finnas dylika afdelningar anordnade vid 21 af rikets
lasarett med omkr. 300 platser. Med K. M:ts tillstånd
ha särskilda upptagningsanstalter anordnats fristående
från lasarett; dessa äro: Ulfsunda för Stockholms län
med plats för 40, Sandbyhof för Norrköpings stad med
plats för 84 samt Oskarsberg-Lyckebo vid Hälsingborg
för Malmöhus län med plats för 48. Dessutom har
Stockholms stad för tillfällig vård af sinnessjuka
uppfört Långbro sjukhus (se d. o.). Slutligen ha åt
vissa landsting medgetts rätt att på egen bekostnad
vid statshospital uppföra paviljonger för omskrifven
vård. Kostnaderna för de sjukes vård bestridas
af statsverket mot en f. n. till 2 kr. fastställd
dagafgift per patient. Dessa anstalter äro anordnade
vid följande statsanstalter: Uppsala hospital för
Uppsala län (24 platser), Nyköpings hospital för
Södermanlands län (20 platser), Växjö hospital för
Kronobergs och Blekinge län (40 platser), Västerviks
hospital för Kalmar län (30
platser), Lunds hospital för Malmöhus län (28
platser), Göteborgs hospital för Göteborgs stad
(75 platser), Vänersborgs hospital för Älfsborgs län
(30 platser), Kristinehamns hospital för Värmlands län
(20 platser), Säters hospital för Kopparbergs län (30
platser) och Härnösands hospital för Västernorrlands
län (24 platser).
Rd S.
Upptagsställning, krigsv., anordnas vanligen
i ställningskriget på lämplig plats bakom
hufvudställningen, i hvilken dock den afgörande
striden alltjämt bör afses att utkämpas, ehuru
ej alltid i dess främsta linje, utan vanligen i
en bakom denna utbyggd. Medger tiden, befästes
upptagsställningen, till hvilken förbindelserna
från hufvudställningen äfven böra vara på
förhand omsorgsfullt anordnade. Ehuruväl en
upptagsställning naturligtvis bör vara afsedd för
stridens återupptagande af dit vikande trupper,
är en annan hufvuduppgift för densamma att vara
lämplig utgångspunkt för motanfall och försök till
främre ställningens återtagande. I nutidens utdragna
ställningskrig anordnas den ena upptagsställningen
eller försvarslinjen bakom den andra för att dymedelst
hindra fientligt genombrott och upprullande af den
egna fronten. L. W:son M.
Upptakt. 1. Metr. Se Anakrus och Rytm. — 2. Mus.,
den skenbart ofullständiga takt, som ofta inleder
ett musikstycke. — 3. Språkv. Se Språktakt.
Upptäckare vid lås. Se Lås, sp. 157.
Upptäckt. Se Uppfinning.
Upptäckter, Geografiska, och Upptäcktsresande. Se
afd. upptäcktshistoria i art. Afrika, Amerika,
Asien och Australien och art. Polarexpeditioner samt
jfr Geografi, sp. 964–970. Litt.: J. F. Nyström,
"Geografiens och de geografiska upptäckternas historia
till början af 1800-talet" (1899).
Upp underseglen, sjöv., kommandoord för underseglens
bärgande, hvarvid halsar och skot lossas (uppstickas),
under det att gigtåg och gårdingar samtidigt halas.
R. N.*
Uppvidinge. 1. Härad i Kronobergs län, ingår i
Östra Värends domsaga och Uppvidinge fögderi samt
omfattar socknarna Åseda, Älghult, Hälleberga,
Algutsboda, Lenhofda, Ekeberga, Dädesjö, Herråkra,
Sjösås, Dref, Hornaryd, Nottebäck med Granhult. 2,235
kvkm. 25,917 inv. (1919). — 2. Kontrakt i Växjö stift,
sammanfallande med U. härad, omfattar (fr. o. m. 1
maj 1920) de åtta pastoraten Åseda; Algutsboda;
Älghult och Hälleberga; Nottebäck med Granhult (en
kyrksocken); Lenhofda; Ekeberga; Dädesjö och Herråkra;
Sjösås, Dref och Hornaryd.
Uppväckelse, De dödes. Se Uppståndelse.
Uppvärmande medel. Se Upphettande medel.
Uppvärmning. 1. Detsamma som upphettning (se d. o.). —
2. Vidmakthållande af viss temperatur, hvarvid
vanligen underförstås, att detta gäller rum eller
byggnader. Villkoret för att ett rum eller en byggnad
skall under kall väderlek bibehållas vid oförändrad
värmegrad är, att lika mycket värme tillföres som
det, hvilket af går. Värmets afgång (värmeförluster)
eger sin orsak dels i ledning och strålning genom
och från väggar, fönster, golf, tak o. s. v., dels
genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
