Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppvärmning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1287
Uppvärmning
1288
detta medium af den elektriska energien. Vid direkt
ofverföring af värme är mediet luft, vatten eller
ånga, som ledes i kanaler eller rör från en eller
flera centralpunkter till de lokaler, som skola
värmas.
Fig. l å sp. 1285-86 visar schematiskt det fall,
då luft används att öfverföra värme: medelst det
s. k. varmluftsystemet. För att emellertid visa
sambandet mellan den lokala och centrala uppvärmningen
är äfven å den med I betecknade skissan visadt, huru
den af en lokal eldstad föranledda luftcirkulationen
försiggår. Vid fallet II är eldstaden placerad i ett
närliggande rum och vid III i ett underliggande. Den
i III skisserade anordningen är icke o-vanlig vid
uppvärmning af kyrkor. Af fig. framgår emellertid, att
vid I-III ingen frisk luft tillföres utifrån, utan att
alltjämt samma luft får cirkulera under mottagande af
så mycket värme, som motsvarar värmeförlusterna genom
ledning och strålning. Uti IV visas, huru luften rör
sig, om den intages utifrån och efter att ha passerat
varmkammare och resp. uppvärmda rum får af gå till
det fria genom utsugningskanal. Luft, som en gång
passerat rummet, kommer alltså ej åter dit.
- Uti V och VI visas en kombination af de i III
och IV angifna principerna, hvarvid man
genom luckor (ventiler) kan låta luften (såsom i V) gå
i kretsgång (cirkulera) mellan varmkammare och
lokaler eller (såsom i VI) inkomma utifrån och
åter af gå till fria luften. Om det - såsom hygienen
kräfver, då människor vistas i rummen - är angeläget
att erhålla ren luft, måste anordningen vara
den sistnämnda. Uppvärmningskostnaderna bli dock
härvid af förut uppgifna skäl större.
Luftens uppvärmning i "varmkammaren" åstadkoms urspr,
medelst ugnar (kaloriferer), som af-gåfvo sitt värme
omedelbart till omgifvande luft. För att undvika
damm genom bränsle och aska eller os vid påeldning,
slaggning o. s. v. eldar man dessa ugnar från ett
angränsande rum (eldningsrummet), skildt med en vägg
från varmkammaren. Numera används emellertid dylik
direkt eldning endast vid sådana värmeledningar, där
det gäller att erhålla största möjliga prisbillighet
vid anläggning och drift. Luftens uppvärmning
kan emellertid åstadkommas äfven genom ång-eller
varmvattenelement (se nedan), hvarvid kanalsystem,
varmkamrar m. m. kunna i öfrigt vara sådana, som
ofvan beskrifvits.
I nu beskrifna varmluftsystem är luftens egen
"stigkraft" den motor, som sätter luften i rörelse
- ungefär analogt med rökens rörelse i en
skorsten. Man kan ock värma och framdrifva
luft på
annat sätt, nämligen medelst fläkt, hvarvid äfven
väsentligt större lufthastighet kan vinnas, något,
som i sin ordning medför åtskilliga fördelar: mindre
dammsamling å värmeapparaterna och i varmkammaren
och större värmemeddelning mellan värmeelementen
och luften. Hvarje ang- eller varmvattenelement
(släta rör, "kamflänsrör", "radiatorer" o. s. v.) kan
härvid användas.
Fig. 2 visar schematiskt en modern anordning, vid
hvilken det erforderliga utrymmet reducerats till det
minsta möjliga. Efter uppfinnaren benämnes densamma
jurikerselement 1. junkersbatteri och utgöres af ett
system af tunna lameller, som
mottaga värme från ang- eller vattenrör, hvilka
genomgå desamma och som afge värme till luft, som
pressas fram mellan lamellerna. - Med varmluftsystem
följa gärna vissa olägenheter. Gemen-
Fig. 2. Junkerselement med fläkt.
samma för alla system, där luft strömmar fram
genom särskilda kanaler, är svårigheten att undvika
drag. Vidare följer med luftströmmen damm, som i
sin ordning bidrar att smutsa ned väggar eller tak
i närheten af luftinloppet. Där fläkt ej används,
är systemet känsligt för rubbningar i luftens rörelse
genom vindtryck mot ytterväggarna, genom öppnande af
fönster o. s. v.
Används ånga till värmeöfverförande medium, erhålles
"ångvärmesystem". Numera används härvid så godt som
alltid ånga med lågt tryck (högst några tiondelar
af en atmosfär), antingen sålunda, att dylik ånga
genereras i särskilda pannor, eller ock sålunda,
att ånga af högt tryck alstras, hvarefter detta
tryck reduceras till lågtryck i särskilda apparater
(reduktionsventiler). - Körande härvid ifrågakommande
ångpannor, dessas säkerhetsanordningar m. m. se
Ångpanna. - Fig. 3 visar schematiskt en här i landet
vanlig konstruktion af ångvärmeledning. Från pannan
(P) utgår ångröret (ål,å^), som tillför ånga till
ångelementen ("radiatorerna", "ångkaminerna",
"värmeelementen", "värmarna") r1; r2, r3, r4,
r5, rG. Af dessa stå de 4 förstnämnda dessutom i
förbindelse med ett upptill öppet rör (v2), som nedåt
(v-J leder kondsnsvatten tillbaka till pannan. När
man upptill vid hvarje ångelement släpper in lagom
mycket ånga - hvilket sker genom en därtill afsedd
ventil ("precisionsventil") - kondenseras all ånga
i elementet till vatten, som nedtill af rinner till
röret v^-vlf Precisionsventilen är så justsrad, att
man vid det ångtryck, för hvilket den är beräknad,
icke kan få fram för mycket ånga (den skulle då
blåsa ut genom den öppna ändan af röret v2). Man
kan åter genom ventilen släppa fram huru litet ånga
som helst. Den nu antydda anordningen förutsätter
emellertid, att kondensvattnet kan rinna undan. Står
ett element (såsom r5 och r6) så lågt, att ångtrycket
pressar upp vatten i elementet, är detta tydligen ej
möjligt. Man kan dock äfven här hjälpa sig fram genom
att icke sätta elementet i förbindelse med yttre
luften, utan göra systemet "slutet". Vattennivån
når då ej högre i rör eller element än uti pannan;
och om således elementet står blott något högre än
pannans vattennivå, kan detsamma fylla sig med ånga
ur ångröret. Det förutsattes härvid, att ånga och
kondensvatten gå in, resp. ut, genom samma ventil,
hvilken alltså måste vara så vid, att detta blir
möjligt. Att ventilen härvid måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
