- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1291-1292

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppåkra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1291

Uppåkra-Ur

1292

åstadkommes därvid. Förloppet är ungefär lik-artadt
med blodomloppet hos en människa eller ett djur,
hos hvilket cirkulationen hålles i gång af hjärtat. -
Äfven i fråga om pumpvarmvatten-

Fig. 5. Pumpvarmvattenvärmelediiiiig.

värmeledningen medför cirkulationens afstannands
allvarsamma följder. Om nämligen förbränningen i
pannan ej därvid omedelbart minskas eller upphör,
hinner det där bildade värmet ej nog snabbt aflägsnas,
utan öfverkokning eller t. o. m. explosionsfara
kan då inträffa. Man använder därför flerehanda
säkerhetsanordningar, först och främst reservpump,
som genast kan sättas i gång, om den andra pumpen
mankerar; vidare användas ock automatiska anordningar
att minska förbränningen samt slutligen ett pålitligt
signalsystem, som anger, om temperaturen i pannan
är på väg att stiga för högt. Systemet erfordrar
emellertid - liksom fallet är med högtrycksångpannor
- oafbruten tillsyn, hvarför det ock kan ifrågakomma
endast vid så stora anläggningar, att dylik tillsyn
ändock är själffallen. En annan orsak att detta
system kan bära sig endast för större anläggningar
är den, att drif kraf ten för pumpen icke får
kosta så mycket, att den medför någon af sevärd
fördyring af driften. Men för större byggnader,
t. ex. Stockholms slott, nya Tekniska högskolan,,
rikets större sjukvårdsanstalter, innebär det i många
afseenden ovärderliga fördelar. K. S-n.

Uppåkra, socken. Se Stora Uppåkra.

Upravda skulle enligt uppgift af den apokryfiske
presbytern "Bogomil" (d. v. s. Teofilos) ha varit
kejsar Justinianus’ ursprungliga namn. Kejsaren skulle
nämligen enligt denna dunkla källa - troligen en
slavofil förfalskning - ha varit af slavisk börd och
haft till lärare ofvannämnde Bogomil. Jfr J. Bryce,
"Life of Justinian bv Theophilus" (i "English
historical review", 1887). J-C.

Upravitel. Se M o n t e n e g r o, sp. 996.

Upsala, stad. Se Uppsala.

Upsala, en sedan 1901 daglig, konservativ tidning
i Uppsala, som uppsattes af boktryckaren Per
Hanselli (se d. o.) 1845 som halfvecko-tidning,
1873 vardt hvarannandagstidning och 1894 -1900
utkom med fyra nummer i veckan. Den förfäktade
under 1850- och 1860-talen, då boktryckaren och
riksdagsmannen J. Sundvals-son var dess redaktör,
liberala tänkesätt, men tillhörde dock oppositionen
mot representationsreformen. Under K. Möllersvärds
långa redaktörstid (från 1874) räknade den bland
mera stadigvarande medarbetare lektor J. F. N y-ström
(politiska artiklar) cch prof. K. R. N y-

blom (musik- och konstartiklar 1878-98). Tidningen,
som utges äfven i en hvarannandagsupp-laga,
kostar på posten resp. 15 och 7,so kr. Re-daktör
är sedan 1911 filos. d:r E. N. S ö d er b e r g (sa
denne). Upplagans sammanlagda antal är omkr. 7,000 ex.

Upsala college [Vpsäle 1. apsä;b kå’lidj],
svensk-amerikanskt högre läroverk, grundlades 1893
som en "academy" och musikskola i Brooklyn, staten New
York, men flyttades 1898 till Kenilworth, staten New
Jersey, där det alltsedan varit förlagdt. Sedan 1901
har därmed varit förenad en handelsskola. 1905 blef
läroverket fullständigt college med fyra årsklasser. I
läroverket meddelas samundervisning, den enda skola
inom staten, där så sker. Antalet lärare är 11,
antalet lärjungar 95 (1918). O. A.L-r.

Upsala nya tidning, en sedan 1901 daglig,
radikal morgontidning i Uppsala, hvilken 1890
uppsattes af Yngve Svartengren (se denne) som
hvarannandagstidning och som 1899-1900 utkom med
fyra nummer i veckan. Bland tidningens medarbetare
har varit ett stort antal af universitetets
lärare och studenter; 1890-91 och 1897- 98 bidrog
äfven Gustaf Fröding. Kedaktör är sedan 1903
J. AxelJohansson(f. 1868). En landsupplaga utges
som hvarannandagstidning; prenumerationspriset på
posten är f. n. 15 kr. för den dagliga, 7,so kr. för
den mindre uppl.; inalles tryckas båda uppl. i
omkr. 12,000 ex.

Upstallsboom [-barn]. Se Aurich 2.

Up to date [a’p to déVt], eng., "ända till dags dato",
"fullt tidsenlig". Jfr Tip-top.

U7pupa, zool Se H är fåglar, sp. 140.

Upu^idee, zool. Se H är fåglar, sp. 139.

Upwards klorelement [Vpwods], fys. Se G al-va ni sk
t element, sp. 666.

U. R. (V. R.), förkortning för lat. uti rogas (såsom
du föreslår); urbs Roma (staden Rom).

Ur (af lat. höra, timme; ty. uhr, fr. horloge, tornur,
pendule, väggur, och montre, fickur, eng. dock,
pendelur, och watch, fickur), mekanisk inrättning
till tidens mätning och regelmässiga indelning genom
likformig rörelse. Det första medel människan fann
till att bestämma tiden var solens skenbara lopp på
himmelen; genom att iakttaga de af- och tilltagande
skuggornas kretsgång leddes man till uppfinningen af
solvisaren (se Solur). Vidare inrättade man vattenur,
bland hvilka de mera användbara grundade sig därpå,
att en vätska under ständigt lika tryck med lika
hastighet utflyter genom öppningen till ett kärl
(se Vattenur), och sanolur, i hvilka en sandmassa på
en viss bestämd tid rinner genom en smal öppning ned
ur ett glaskärl i ett annat (se T i m g l a s). I
mer egentlig bemärkelse förstås med ur en maskin,
som medelst ett hjulverk mäter tiden och anger den
genom visare på en urtafla. Den moderna tidens ur
(i dagligt tal äfven benämndt klocka) är en högligen
konstrik mekanism, som blifvit oumbärlig för det
borgerliga lifvets ordnande och som hjälpreda åt
astronomen, fysikern och sjöfararen.

Ett urs huvudbeståndsdelar äro drifkraften
(rörelseapparaten), hjulverket (löpverket),
gånginrättningen, regulatorn, urtaflan (med visarna)
och fodralet. Drifkraften utgöres af en långsamt
nedsjunkande vikt (lod) eller en spänd elastisk
fjäder, hvarifrån rörelsen utgår och underhålles.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free