- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1295-1296

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppåkra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1295

Ur

1296

mån som fjäderns spänning och dragningskraft
försvagas, växa å andra sidan de haf stångsarmar,
med hvilka snäckan kringvrides; ty kedjan, som i
början afvecklades från den smalaste ändan af

Fig. 3. Snäcka och fjäderhus i ett
fickur, a fjäderhuset, ö snäckan, c kedjan,
d snäckhjulet.

snäckan, kringvrider denna slutligen vid den tjockaste
ändan, och på detta sätt åstadkommes samma verkan,
som om ständigt samma kraft utöfvade sin dragning på
en häfstångsarm af oföränderlig längd. Från det på
snäckans bom sittande snäckhjulet öfverföres rörelsen
till det öfriga urverket. Snäck-kedjeanordningen
är invecklad och ganska bräcklig samt duger ej
för flatbyggda ur, hvarför man sökt ersätta den
bl. a. genom att göra fjädern mycket lång, så att
endast dess mellersta vindlingar, hvilkas spänning
är likformig, behöfva vecklas ut. Detta tillämpas i
den enkla anordning, som kallas "tandadt fjäderhus"
och är vanlig i fickur. Fjäderhuset är där på ena
kanten försedt med tänder och utgör det första
hjulet i löp-verket. - När uret uppdrages, skulle
hela verket jämte visarna drifvas tillbaka, ifall
snäckhjulet (eller det tandade fjäderhuset) vore
fast på sin bom, kring hvars förlängning urnyckeln
anbringas. Men nu är snäckhjulet (liksom fjäderhuset)
vrid-bart, och endast det däröfver sittande, mindre
sparrhjulet är fast på bommen. Då uret är i gång,
trycker sig en på snäckhjulet befintlig spärrhake
medelst en fjäder in mot en af sparrhjulets sneda
tänder, och snäckhjulet deltar sålunda i omloppet,
som om det sutte fast på bommen. När däremot vid
uppdragningen bommen vrides åt motsatt håll, glider
spärrhaken på tändernas sluttande utsidor (hvarigenom
den välkända knarrningen uppkommer), och snäckhjulet
förblir stilla. (I ur med tandadt fjäderhus sitter
spärrhaken med sparrfjä-dern på fjäderhusbryggan.) På
samma sätt är i lodur vid uppdragningen hela verket
till följd af en sparrinrättnings verkan stadt i hvila
med undantag af upplindningsvalsen. - I urverk finnes
alltid ett hjul, som vrider sig rundt l gång på l
timme. Detta "centrumhjuls" tapp har en förlängning,
som går igenom urtaflan och uppbär minutvisaren (se
fig. 1). Genom förmedling af två par hjul och drifvar
meddelas från samma tapp en tolf gånger långsammare
rörelse åt ett kring tappen fritt sittande rör, på
hvars förlängning timvisaren har fäste. Sekundvisare
anbringas helt enkelt på den förlängda tappen till
ett hjul, hvilket går rundt en gång på hvarje minut. -
Det är genom sin konstanta svängningstid som pendeln
erbjuder ett verkligt tidmått (se Pendel). Pendeluren
gå endast, när pendeln kan svänga i ett lodrätt plan,
hvaremot det andra slaget af regu-

lator, oron 1. balansen, svänger obehindradty hvilket
läge dess axel än innehar. Fickur, kronometrar,
resur, marinur o. s. v. måste därför alltid
Anrättas med oro. Det af orons axel 1. bom uppburna
svänghjulet ger en viss framhärdighet åt den fram-
och tillbakavridande rörelse, som axeln medelst
en särskild gånginrättning (se nedan) mottager från
löpverkets sista hjul. Men på samma gång få orohjulets
svängningar (5 i sekunden, 18,000 i timmen) en viss
själfständighet genom den fina spiralfjäder af stål,
som är fäst med sin inre ända på svänghjulets axel
(se fig. 4). Yid

Fig. 4. Oro. (Svänghjul och spiralfjäder
samt öfver hjulet den schematiskt framställda
orobryggan.)

hjulets sidosvängning undergår nämligen denna
spänstiga fjäder en formförändring och sträfvar att
återta sin förra form, hvilket sker under svängningar,
som erbjuda motsvarighet till pendelns. Urets
gång kan göras långsammare eller hastigare (uret
"ruckas") därigenom, att man förlänger eller förkortar
spiralfjäderns svängande del, i det att fjädern nära
sin yttre fästpunkt hvilar i en klyka, som flyttar
sig åt ena eller andra sidan, alltefter som ruckarmen
röres. På pendelur regleras gången endast därigenom,
att pendelkulan skrufvas högre eller lägre. -
För gånginrättningen ha olika system kommit till
användning. Äldst är den s. k. spindelgången. I
de med sådan gång inrättade uren är sista hjulet i
löp verket, det s. k. steghjulet, kronformigt samt
vertikalt ställdt och orospindeln (axeln) försedd
med två utstående lappar, som under orons korta
svängningar växelvis gripa in i steghjulets tänder
(se fig. 1) och, fastän de stötas tillbaka, hvarje
gång åstadkomma ett ögonblicks uppehåll i hjulverkets
kringvridning. Denna "tillbakafallande" gånginrättning
verkar alltför stötvis, och uppfinningen af de
"hvilande" gångarna utgjorde därför en förbättring,
karakteriserad däraf, att gånghjulet (sista
hjulet i löpverket) kommer i fullständig hvila
under en del af regulatorns svängning. Till detta
slag hör den hos fickur mycket vanliga cylinder
g ang en. Orons bom bildar där en cylinder, i
sin mellersta del öppnande sig till en half-rund
ihålighet, hvari det af stål arbetade gånghjulets
tänder kunna inträda (se fig. 5). Dessa tänder,
som äro kilformiga och uppbäras af små pelare, ömsom
kvarhållas och frigöras vid balansens svängningar,
hvarjämte denna, genom de passerande tändernas
gnidning mot cylinderurholkningens kanter, får små
påstötningar till att fortsätta sin svängning. Å
ur med hakgång ingriper steghjulet i armarna på
ett ankarformigt föremål (hake), som svänger i
samband med regulatorn. Om den hvilande hakgången
(Grahamsgången) i pendelur (en förbättring af den
äldre tillbakafallande hakgången 1. släphaksgången)
se art.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free