- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1297-1298

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppåkra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1297

Ur

1298

Pendel, sp. 391 och fig. 4 där. En annan hvilande
gång är duplex g ang en. Där är gånghjulet försedt
med ett dubbelt antal tänder, af hvilka ena hälften
är riktad i hjulets plan och

Fig. 5. Cylindergång.

tjänstgör vid "hvilan", medan de andra stå
vinkelrätt mot hjulets plan och tjänstgöra vid
"häf-ningen", i det att de falla mot en på balansens
axel fäst haf arm och sålunda meddela ny impuls åt
balansen. Duplexgångenbör utföras med öfverlägsen
noggrannhet och har då stora företräden framför
cylindergången, som däremot är afgjordt att föredraga,
när det gäller ur af billigare kvalitet. De "fria
gångarna" utmärka sig därigenom, att balansen
fullbordar sin svängning fritt, oberoende

af tryck från löpver-

Fig. 6. Ankargång. A ankaret, ,, JTni
-,,, r, C gånghjulet, B liverrullen, i *et’
llU detta ^lag impulsstenen. hör
ankargangen (fig.

6), å hvilken gånghjulet ej står i omedelbar
förbindelse med balansaxeln, utan impulsen åt oron
meddelas genom förmedling af "gaffeln", som sitter
på samma axel som ankaret 1. haken och. slutar
med en klyka. På balansaxeln finnes en skifva
("liverrullen"), i hvilken är fäst en sten, som vid
hvarje svängning af balansen ett ögonblick griper in
i gaffelklykan. Ankargången används på bättre fickur
och lämnar utmärkta resul-7. Kronometer- tat. En
ännu fullkomligare gång. A gånghjulet, B fri gång
är kronometergången

<}är oron erhåller en

den fjädrande haf ar-

impulsstenen, nan svängning. Gånghjulets

hvila eger där rum emot en sten, som är fäst å en
fjädrande haf arm, och impulsen meddelas därigenom,
att hjulets spetsiga

tänder träffa en sten å impulsskifvan, som
sitter på oroaxeln. Af mindre betydelse blef den
s. k. komma-gången, där en på orons axel anbragt
kommaformad del fick en liten stöt af gånghjulets
tänder. - För att ett ur skall gå noggrant, måste
pendel- eller orosvängningarna vara af städse lika
varaktighet, och då denna beror på pendelns längd
samt balan-sons och spiralfjäderns diametrar, hvilka
ökas eller minskas vid växlingar i temperaturen eller
i lufttrycket, har man uppfunnit sätt för utjämning
däraf, kompensation, med tillhjälp af olika metallers
olika utvidgning. Om den kompenserade pendeln se
Pendel, sp. 391-392. Å de bästa ur med oro anbringas
äf-venledes kompensation, i det att balanshjulets
krans sammanlödes af två olika metallsorter (helst
mässing och stål), hvarjämte kransen är på två
ställen uppskuren och bildar två halfcirkelformigt
krökta armar, förenade endast genom en midt-skänkel
(fig. 8). Genom att flytta små skrufvar, som äro

Fig. 8. Kompensationsoro.

fästa på dessa

armar, fram och tillbaka kan man efter behag öka
eller minska kompensationens kraft. - Fickurens
ställ består vanligen af en bottenplatta med
iskrufvade __P"-formiga "klofvar" cch formiga
"bryggor". I dessa och i bottenplattan äro tapphålen
för urverkets olika axlar anbragta (se fig. 4 och
9). - Urta f l a n består oftast af tunn, emaljbelagd
kopparplåt. Fickursfodralet, boetten, bör vara af
guld eller silfver; s. k. jaktur 1. savonettur
ha boettbotten äfven öfver ur-taflans glas. -
Slagverk i ur ha egen drifkraft och eget hjulverk
samt sättas i gång från visar-verket på bestämda
tider. När slagverket kommer i gång, roterar med
ofantlig hastighet ett vindfång, hvilket tjänstgör
som dess regulator. På elastiska, af haf stänger
rörda skaft sitta hammare, som slå erforderligt antal
slag på en klocka eller fjäder. Repeterur upprepa
den senast slagna timmen, när slagverket sättes
i gång utifrån genom tryckning på en knapp e. d. -
Uppdragning af fickur kan i vissa fall ske annorledes
än med ur-nyckel. Remontoarur uppdragas nämligen
medelst vridning på en knapp (uppdragskronan), som
sitter inuti bygeln och som äfven kan göra tjänst
vid ställning af visarna. Väckarur äro ur, som på en
viss, genom visarnas ställande efter behag fastställd
tidpunkt afge ett skarpt rasslande eller ringande
läte för att väcka någon sofvande. Ur-

Fig. 9. Det inre af ett ankarur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:15 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0713.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free