- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
55-56

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ursprunglig omöjlighet - Ursprungsbeteckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid uthyrning af ett hus, som brunnit ner, vid
utlofvande af ett arbete, som afgjordt öfverstiger
ens krafter, föreligger sålunda denna ursprungliga
omöjlighet. Motsatsen (då fartyget förolyckas efter
försäljningen, då huset brinner efter hyreskontraktets
undertecknande) kallas efterföljande omöjlighet. Den
ursprungliga omöjligheten ådrar gifvetvis gäldenären
ersättningsskyldighet i sådana fall, då han insett
omöjligheten, men likväl emot den godtroende
borgenären åtagit sig prestationen. Huruvida och i
hvilken utsträckning gäldenären äfven i andra fall
skall svara för den skada, som drabbar borgenären till
följd af dennes tillit till gäldenärens åtagande
af en prestation, som befinnes vara redan från
början omöjlig att fullgöra, är regleradt olika
och jämväl i rättsvetenskapen föremål för olika
åsikter. I vårt land är man mest benägen att låta
afgörandet bero på, om gäldenären kan anses ha
garanterat prestationens fullgörande eller ej.
C. G. Bj.

Ursprungsbeteckning, påskrift eller märke, angifvande
en varas ursprungsland. En vara, som direkt eller
på emballage, hvari den skall försäljas, är försedd
med beteckning, hvilken ger varan sken af att vara
frambragt eller tillverkad i Sverige, får icke,
enligt lag 3 juni 1913, införas till riket för att
försäljas där eller i utlandet. Är varan däremot
ämnad att införas för annat ändamål (t. ex. för
att begagnas af importören själf, för reparation
eller för att tjäna som prof), utgör alltså åsatt
sådan ursprungsbeteckning ej något hinder för
införseln. Ej heller eger förbudet tilllämpning,
när det ådagalägges, att varan verkligen är svensk
och förut exporterats, när den åsatta beteckningen
enligt handelsbruk endast tjänar att utmärka varans
art (generisk beteckning) eller när å varan finnes
jämte den svenska ursprungsbeteckningen angifvet på
ett tydligt, lätt i ögonen fallande och varaktigt
sätt, att varan är af utländskt ursprung. Denna
komplettering kan bestå af exempelvis någon af
beteckningarna "importerad", "utländsk tillverkning"
och "ej svenskt fabrikat"; förkortningen "imp." i
st. f. "importerad" anses böra godkännas endast i
det fall, att fråga är om särdeles små föremål, som
icke lämpligen kunna förses med annan neutraliserande
beteckning. Då tulltjänsteman anser, att öfverträdelse
af förbudet föreligger, beslagtar han varan och
öfversänder den till tullförvaltningen i orten
jämte rapport om beslaget. Tullförvaltningen
lämnar i sin tur ofördröjligen underrättelse om
beslaget dels till varans adressat, om denne är
känd för tullförvaltningen och ej personligen
varit närvarande vid beslagstillfället, dels till
Generaltullstyrelsen. Sedan därefter icke blott
varuegaren, utan äfven vederbörande tullfiskal
(se d. o.) och stundom beslagaren fått tillfälle
att särskildt yttra sig i anledning af beslaget,
har nämnda styrelse att som första instans pröfva,
om beslaget är lagligen grundadt eller icke. I förra
fallet bestämmer styrelsen alltefter omständigheterna,
än att varan ovillkorligen skall anses förbruten,
än att den skall utlämnas till egarens disposition,
därest vissa förelägganden behörigen fullgöras. Dessa
äro oskadliggörande inom viss tid och under
tullkontroll af den oriktiga beteckningen samt –
om det ej kan visas, att den obehöriga märkningen
skett mot varuegarens förbud – erläggande på
samma sätt, som gäller i fråga om tull, af en
s. k. straffafgift, motsvarande 10 proc. af
varans värde (dock minst 10 och högst 500 kr. för
allt med samma lägenhet till varuegaren ankommet
obehörigen märkt gods). Uppfylles ej föreläggandet
om oskadliggörandet, förklaras varan förbruten;
blir straffafgiften ej erlagd, förfares så
som vid underlåten tullikvid. Varan förklaras
ovillkorligt förbruten endast i det fall, att
den oriktiga beteckningen icke kan utplånas eller
neutraliseras, utan att varan därigenom förlorar
allt värde som handelsvara. Anser styrelsen åter
beslaget icke vara lagligen grundadt, förordnar
den om dess upphäfvande. Generaltullstyrelsens
beslut må i allmänhet öfverklagas hos konungen
af såväl tullfiskalen som varuegaren. Om varan
förklarats ovillkorligt förbruten, blir den sedermera
oskadliggjord genom fullständig förstöring; har den
annars blifvit förbruten, försäljes den i regel på
tullauktion, sedan den oriktiga ursprungsbeteckningen
utplånats eller neutraliserats. – Efter internationell
öfverenskommelse kunna flera af ofvanstående
bestämmelser bringas att gälla äfven beträffande
varor med oriktig utländsk ursprungsbeteckning. –
Mål ang. oriktig ursprungsbeteckning handlades före
1914 af domstol enligt en då gällande k. förordn. af
9 nov. 1888. Denna förordning var i flera afseenden
strängare än den nu gällande lagen i ämnet. –
Mot införsel i handelsafsikt af papper, i hvars
vattenstämpel förekomma orden "svenskt normal"
samt af bläck i flaska, som är försedd med sagda
beteckning på etiketten, äro särskilda förbud
stadgade i k. förordn. af 12 juli 1907. I fråga
om vissa andra slag af varor, som införas till
riket, ha likaledes utfärdats specialföreskrifter
i syfte att få varans utländska ursprung tydligt
utmärkt. Så är t. ex. bestämdt i k. kung. 1 maj 1896,
att införskrifna spelkort skola före utlämnandet
från tullverket på särskildt sätt märkas med
orden "utländsk tillverkning" samt i k. kung. 5
febr. 1909 och 4 april 1910, att vid införsel af frö
af rödklöfver, alsikeklöfver, humlesmäre, tall (dock
ej brödtall) eller gran varan skall inkomma i eller
här omstörtas i säckar, som äro eller på mottagarens
bekostnad bli före varans utlämning från tullverket
tydligt märkta med orden "utländskt frö", hvarjämte
varan, som i fakturor, konossement och dylika
handlingar måste uttryckligen anges som utländskt frö,
skall genom vederbörande tullmyndighets försorg före
utlämningen färgas med eosin, löst i sprit. – Om en
exporterad tullpliktig vara af svensk tillverkning
återinföres till Sverige oförändrad inom tio år,
utfås varan i allmänhet tullfritt från tullverket;
förekommer emellertid å varan eller å kärl eller
omslag, hvari den tydligen är afsedd att hållas
till salu, beteckning, angifvande varans svenska
ursprung, må enligt § 4 q) tulltaxeförordningen 9
juni 1911 tullfriheten åtnjutas af annan egare än
tillverkaren, endast för så vidt varuegaren antingen
företer tillverkarens förklaring, att denne icke har
något att erinra mot varans tullfria utlämning, eller
annorledes ger antagligt, att från tillverkarens
eller hans rättsinnehafvares sida icke skäligen
kan förutsättas något hinder i sådant hänseende.
T. J-n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free