- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
59-60

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ursula den heliga - Ursulinnorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Martyres. Vore denna gissning riktig, skulle antalet
reduceras till 11. Emellertid öfverensstämma flera
äldre martyrologier och helgonkrönikor i berättelsen
om ett af Attilas hunner vid Köln begånget massmord på
brittiska kvinnor, och en gammal kölnisk kyrkokalender
talar om "tusentals kvinnor, af hvilka 11, och
framför alla Ursula, voro af hög börd". Således
kan legenden ha en historisk grund. – U:s vanliga
attribut är en pil (någon gång äfven en korsfana,
ett skepp eller en dufva), och stundom afbildas hon
med sin kungliga mantel skyddande utbredd öfver en
skara små jungfrur. Köln räknar henne bland sina
skyddshelgon och har en (romansk) kyrka, som bär
hennes namn. Stadens vapen utgöres af 11 eldslågor
(flamman är en symbol af brinnande kärlek till
Gud). Om det s. k. Ursulaskrinet i Bruges se
fig. o. Memling. U:s och de elfvatusen
jungfrurnas dag är 21 okt. Legenden har kritiskt
behandlats af bl. a. O. Schade, "Die sage von der
heiligen Ursula und den elftausend jungfrauen"
(1854), och A. G. Stein, "Die heilige U. und ihre
gesellschaft" (1879).
(J. P.)
illustration placeholder
Den heliga Ursula. Målning af Memling på ena

gafveln af Ursulaskrinet i Bruges.


illustration placeholder
Ursulinna.

Ursulinnorna, en till den heliga Ursulas (se
d. o.) ära stiftad nunneorden för undervisning
af kvinnlig ungdom och för sjukas vård. Den
ursprungliga stiftarinnan var Angela Merici från
Desenzano vid Gardasjön, f. 1470, d. 1540 (af
påfven Pius VII kanoniserad 1807). Enligt hennes
plan skulle ursulinnorna icke bilda någon egentlig
nunneorden med gemensam dräkt, gemensamt boningshus
och klosterregler, utan utgöra ett slags fritt
systerskap af både gifta och ogifta
kvinnor, som i staden Brescia, där Angela bodde (hon
kallas därför Angela från Brescia), och dess omgifning
skulle verka i ofvan nämnda syften. Detta systerskap
stiftade hon i Brescia 1537. 1544, fyra år efter
hennes död, stadfästes hennes systerskap af påfven
Paul III, men förvandlades alltmer till ett strängare
regleradt ordenssällskap, som under protektion af
den bekante kardinal Borromeo (d. 1584) hastigt vann
betydande utveckling och redan i början af 1600-talet
hade spridt sig äfven utom Italien. Klosterorden
i egentlig mening blef denna orden dock först i
Frankrike, där en begåfvad änka, Madeleine de Sainte-Beuve,
i Paris 1611 upprättade ett moderkloster
för en ursulinnekongregation, som inom kort räknade
80 kloster. Fyra andra stora kongregationer uppstodo
i Frankrike, utom några smärre, och från den stora
Bordeaux-kongregationen kom orden öfver Belgien
in i Tyskland. På höjdpunkten af sin blomstring, i
början af 1700-talet, lär den ha bestått af omkr. 20
kongregationer med omkr. 350 kloster och omkr. 20,000
nunnor ("klosterfruar"). Innehållet i den genom
Madeleine de Sainte-Beuve tillkomna klosterregeln var
till väsentlig del hämtadt från "Augustinus’ regel",
med anslutning till Angelas regler och föreskrifter,
samt försedt med jesuitiska tillsatser. Jämte de tre
vanliga klosterlöftena skulle ursulinnenunnan afge
äfven ett fjärde, nämligen att undervisa den kvinnliga
ungdomen ("catéchisation des ignorantes").
Klosterdräkten (se fig.) består af en grå underklänning,
svart öfverklänning med ett läderbälte, svart mantel
och svart slöja. Utom dessa klosterursulinnor
finnas fortfarande, hufvudsakligen i Italien
och Schweiz, s. k. "kongregerade ursulinnor"
eller ursulinnetertiarinnor, som icke aflägga
klosterlöftena och ej bära slöjan, utan endast
svart dräkt. Under blomstringstiden i början af
1700-talet utgjorde dessa ett lika stort antal som
klosterursulinnorna. Bland dessa fria kongregationer
blef den af en fröken Bréchard i Chavagnes (i Vendée)
grundlagda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free