Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urticales - Urticaria - Urticineæ - Urtikacéer - Urtikation - Urtima - Urtinktur - Urtivaara - Urtjufva - Uru - Uruapan del Progreso - Urubamba - Urubu - Uruguay, República Oriental del (Banda Oriental) - Befolkning - Näringsgrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Urticales, Urticineæ, Scabridæ, Nässelväxter,
bot., växtserie inom Archichlamydeæ. Blommorna
äro oftast aktinomorfa och enkönade, små och
oansenliga, ofta samlade i nystan. Hyllet är
homoioklamydeiskt, undersittande 4–6-taligt, med lika
många ståndare, motsatta hyllebladen. Fruktämnet
är vanligen enrummigt, frukten är nöt eller
stenfrukt. Hithörande växter äro örter eller vedväxter
med strödda eller motsatta, ofta sträfhåriga,
stipelförsedda blad, som ofta ha cystoliter. Serien
omfattar fam. Ulmaceæ, Moraceæ och Urticaceæ.
G. L—m.
Urticaria, med. Se Nässelfeber.
Urticineæ, bot. Se Urticales.
Urtikacéer, bot. Se Urticaceæ.
Urtikation. Se under Urtica.
Urtima, på annan tid än den i lag föreskrifna, i
motsats till lagtima (se d. o. samt Riksdag,
sp. 320–321, och Ting, sp. 99–100). – Om de
s. k. urtima löftena se Sverige, sp. 1232.
Urtinktur, med. Se Homeopati, sp. 1044.
Urtivaara [ortivara], fjäll. Se Maanselkä, sp. 330.
Urtjufva, jur. Att göra sig urtjufva betyder
att ådagalägga, att man icke är tjuf. Ordet
förekommer i § 16 mom. 5 af förordn. 16 febr. 1864
om Strafflagens införande. Lagrummet är hämtadt
från kap. 49 § 2 af Missgärningsb. i 1734 års
lag och är ordagrant lika därmed. Det stadgande,
i hvilket ordet förekommer, innehåller att, om
en innehafvare af stulet gods säger, att han
genom laga fång åtkommit godset, men ej kan visa
sådant fång, han skall utge godset och göra "sig
urtjufva med själf sins ed, om domaren det skäligt
pröfvar". "Gitter han ej eden gånga; stånde tjufsrätt".
E. K.
Uru, folkstam. Se Peru, sp. 604.
Uruapan del Progreso, stad i staten Michoacan,
Mexico, på södra sluttningen af Cerro Patamban
(3,750 m. ö. h.), öfver 11,000 inv. Ryktbart för sitt
förträffliga kaffe.
Urubamba, flod. Se Ucayali.
Urubu, flod. Se Tocantins.
Uruguay [orogß>a’j], officiellt República Oriental
del U. (förr äfven Banda Oriental), den minsta
republiken i Syd-Amerika, utgör ett slags halfö,
som i n. sammanhänger med Brasilien, i ö. och
s. gränsar till Atlanten och La Plata samt i v. af
floden U. skiljes från Argentina (se politiska kartan
öfver Syd-Amerika i bd I). Areal 186,926 kvkm. Landet
är beläget mellan 30° 5’ och 35° s. br., 53° 15’ och
58° 25’ v. lgd, har en längd i n.–s. af omkr. 550 km.,
en bredd i v.–ö. af omkr. 500 km. samt en totalomkrets
af 1,846 km., hvaraf 1,073 km. kustlinje. U. är utmed
hafvet till större delen slätt, men längre in kuperadt
och genomdraget af flera lägre bergskedjor. Mest
framträdande bland dessa äro två med nordöstlig
sträckning, Cuchilla grande i ö. och Cuchilla Haedo i n. v.
Högsta punkten inom landet är Cerro Aceguá,
620 m., vid gränsen mot Brasilien, v. om öfre loppet
af gränsfloden Yaguarón. Denna utmynnar i gränssjön
Laguna Merim l. Lagoa Mirim (se Mirimlagunen). Jämte
redan nämnda floder har landet många andra vattendrag,
de flesta tillflöden till U. Störst är den nordöstliga bifloden Rio
negro, som delar republiken i en större sydlig
del, omfattande 13 departement, och en af 6
departement bestående, från hafvet aflägsnare
nordlig del. Geologiskt ansluter sig U. till
Syd-Brasilien. Ofvanpå det af granit, skiffer och
sandsten sammansatta grundberget ligga tertiära
och kvartära aflagringar, som i allmänhet äro
odlingsdugliga och ganska fruktbara. Klimatet är
sundt, subtropiskt, med vår- och höstnederbörd från 90
till 110 cm. om året och en medeltemperatur (för de
befintliga meteorologiska stationerna) af om vintern
11,2°, våren 17,9°, sommaren 21,3°, hösten 13,9°
C. För Montevideo uppges årstemperaturen till 16,4°,
fallande till 10,5° i juli och stigande till 22,4°
i jan. Epidemier påstås alls icke förekomma. Skogar
finnas blott i nordligaste delen af U., med oblandade
bestånd af Araucaria brasiliensis eller samhällen
af Ilex paraguariensis m. m. Hela det öfriga landet
fylles af "pampas" trädlösa gräsmark.
Befolkning. Vid början af 1800-talet uppskattades
folkmängden i Montevideo och omgifvande distrikt till
30,000 pers. (däraf hälften i staden Montevideo),
men i denna summa var sannolikt ej inberäknadt
hvad som återstod af indianbefolkningen i n. och v.,
ehuru denna, innan jesuitmissionerna 1767 förstördes,
var ganska talrik. Nu har den alldeles försvunnit och
ersatts af halfblod, af hvilken klass "gauchos" (se
d. o.) mest rekryteras. Dessa ha alltmer undanträngts
af europeiska invandrare och deras afkomma. 1829,
oafhängighetsåret, anses folkmängden ha uppgått till
74,000 pers. och 1852, efter det stora kriget, till
132,000. 1882 hade antalet inv. stigit till 505,000,
1902 till 990,000 och 1917 till 1,407,247 eller 8 per
kvkm. Vid senaste folkräkning (1908) uppgingo de
infödde till 861,464 pers. och funnos i landet 181,222
inflyttade, bland hvilka 62,357 italienare, 54,885
spanjorer, 27,789 brasilianare, 18,600 argentinare,
8,341 fransmän, 1,324 engelsmän, 1,112 tyskar
och 1,109 från Österrike-Ungern. Året närmast
före Världskriget, 1913, tillförde folkmängden
ett födelseöfverskott af 24,941 pers. och
ett nettotillskott genom invandring af 28,504
pers. (261,148 anlända mot 232,644 afresta). –
Hufvudstaden Montevideo hade 1917 376,163 inv.;
därnäst i storlek kommo flodstäderna Paysandú
(20,953 inv.) och Salto (19,788 inv.). – Sedan
dec. 1916 har U. ej längre någon statsreligion;
förut var romersk-katolska kyrkan det. Fullständig
bekännelsefrihet råder. Vid folkräkningen 1908
funnos 430,095 katoliker, 12,232 protestanter, 45,470
tillhörde andra bekännelser, och öfriga invånare voro
icke klassificerade i religionsafseende. – Den primära
undervisningen är obligatorisk samt i de offentliga
folkskolorna (1,000 år 1917, med 100,412 lärjungar)
kostnadsfri. Äfven finnas privata primärskolor
(203 s. å., med 19,768 lärjungar). Gymnasier
(lyceer) finnas i departementens hufvudstäder. I
Montevideo ligger ett statsuniversitet med fakulteter
för juridik, medicin, matematik (ingenjörs- cch
arkitektutbildning) samt afdelningar för agronomiska
och kommersiella studier m. m. samt bibliotek. Ett
nationalbibliotek i Montevideo innehåller 50–60,000 bd.
Bland näringsgrenarna intar boskapsskötseln,
på grund af landets "pampasnatur" första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
