Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uruguay, República Oriental del (Banda Oriental) - Författning - Vapen - Litt. - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år. Representanterna väljas för 3 år enligt
förhållandet 1: 12,000 myndiga män, som kunna läsa
och skrifva. Senatorerna skola vara 33 år fyllda,
medborgare sedan minst 7 år och egare af ett kapital
på minst 10,000 pesos eller däremot svarande inkomst,
representanterna 25 år fyllda, medborgare sedan minst
5 år och ega ett kapital på minst 4,000 pesos eller
motsvarande inkomst. Parlamentsledamöterna få icke
vara statstjänstemän. 1919 bestod parlamentet af
19 senatorer och 90 representanter. Verkställande
makten handhas af en direkt af folket för 4 år
vald president, som icke kan omedelbart omväljas,
samt ett "nationellt förvaltningsråd" på 9 medl.,
6 tillhörande parlamentets majoritetsparti och
3 dess största minoritetsparti. Det förnyas till
1/3 hvartannat år. Presidenten utnämner utrikes-,
krigs- och marin- samt inrikesministrarna och har
högsta kontrollen öfver deras förvaltning, öfriga
regeringsmedlemmar, ministrarna för finanserna,
allmänna arbeten, industri och undervisning, utnämnas
och kontrolleras af förvaltningsrådet. Rösträtt
tillkommer alla män, fyllda 18 år, och valen äro
hemliga efter proportionell metod. Förvaltning. Landet
är deladt i 19 departement, som åtnjuta vidsträckt
själfstyrelse, med hvar sitt förvaltningsråd (junta)
och folkrepresentation. Störst är Tacuarembó (21,015
kvkm., 59,940 inv. 1917), folkrikast hufvudstaden
Montevideo, som är eget dep., och Canelones (4,752
kvkm., 114,623 inv.), som också är tätast befolkadt,
25 inv. på 1 kvkm. Rättskipningen handhas i lägsta
instans af 214 fredsdomstolar, hvilkas områden äro
delade i distrikt med hvar sin alcalde som domare i
polisärenden, öfver dem stå departementsdomstolarna,
och i Montevideo finnas 3 civil-, 2 handels-,
1 administrativ, 2 brottmåls-, 1 korrektions- och 3
domstolar för undersökning i brottmål. 1907 inrättades
en högsta domstol med 5 domare, valda af parlamentet,
för konstitutionella, internationella och sjörättsmål,
tillika högsta vadeinstans. Sedan 1907 är dödsstraffet
afskaffadt i U.
Vapnet består af en i 4 fält delad och klufven sköld,
krönt af en till hälften synlig sol, med två ögon och
9 stjärnformigt utspringande flammor, samt på hvardera
sidan omgifven af nationalflaggan. 1:a fältet är blått
med en gyllene våg, 2:a fältet bär ett citadell på
silfverbotten, 3:e fältet en häst på silfverbotten och
4:e en oxe på blå botten. Nationalfärgerna äro hvitt
och blått. Om flaggan se pl. till art. Flagga.
E. A—t.
Litt.: "The U. republic, territory and conditions,
reprinted by order of the consul-general of
U." (London, 1888), E. van Bruyssel, "La république
de l’U." (1889), O. Araújo, "Compendia de la geográfia
nacional de la Republica Oriental del U." (Montevideo,
1894) och "Diccionario geográfico del U." (2:a uppl.,
Montevideo, 1912), "U. republic; its geography,
history, rural industries, commerce, etc." (1897),
O. Sole y Rodriguez, "U." (Berlin, 1906), C. Blixén,
"Deutschland in U." (1907), A. H. Keane, "Central and
South America", I (2:a uppl. 1909), V. Sampognaro,
"L’U. au commencement du XX:e siècle" (1910),
W. H. Koebel, "U." (London, 1911), och H. J. Gordon
Ross, "Argentina and U." (1917).
Historia. Den spanske upptäcktsfararen Juan Diaz de
Solis seglade 1512 in i La Plata-flodens
mynning och landsteg omkr. 100 km. ö. om den
nuv. staden Montevideo. Landet beboddes då af
indianer, bland hvilka charru-stammen var den rådande
(namnet lär på guaranispråket betyda "bråkmakare"
och hade getts stammen af dess fiender). Solis
stupade vid Colonia i strid mot dessa indianer
vid ett senare besök, 1515–16, och de besegrade
1527 Ramon, en underbefälhafvare till Sebastino
Cabot samt 1603 en ny spansk invasionsskara under
Saavedra. Landets verkliga eröfring började under
Filip III:s regering (1598–1621) af jesuitmissionerna
och fullbordades småningom genom portugisiska och
spanska nybyggare. De sistnämnde satte sig 1726 fast
i Montevideo, där guvernören i Buenos Aires don
Mauricio Zabala grundlade en stad och tillkallade
kolonister från Kanarieöarna; spanjorerna eröfrade
1777 det rivaliserande portugisiska nybygget i
Colonia. Montevideo utgjorde från 1776 en del af det
spanska vicekonungadömet Buenos Aires, och landet
kallades då vanligen Banda Oriental ("östkusten").
Den spanska makten vid La Plata började vid
1700-talets slut försvagas under återverkan
af Nordamerikanska frihetskriget och franska
revolutionen samt än mer genom de brittiska
angreppen mot Montevideo och Buenos Aires (1806–07)
under generalerna Auchmuty och Whitelocke. Redan
1808 upprättades i Montevideo en oberoende junta,
men under Buenos Aires’ frihetskrig blef staden
koncentrationspunkt för de spanska trupperna, hvilka
fördrefvos därifrån först 1814 af argentinska
trupper under general Alvear. Sedan följde en
period af täflan om makten i U. mellan Brasilien
och revolutionsregeringen i Buenos Aires, och
U. införlifvades 1821 som provinsen Cisplatina med
Brasilien. I striden mellan Brasilien och Argentina
uppträdde emellertid England som medlare, och genom
freden i Rio de Janeiro 27 aug. 1828 upphöjdes den
omstridda provinsen Montevideo till en oberoende
stat. Formligen konstituerades den nya republiken
18 juli 1830 under namnet Republica Oriental
del U. med general Fructuoso Rivera som förste
president. U. blef snart en tummelplats för inbördes
strider mellan de store jordegarna (estancieros)
och de mindre boskapsskötarna (gauchos). Som de
förres man öfvertog 1835 general Manuel Oribe
presidentposten, men han störtades 1838 af Rivera
med stöd af liberala gauchos. Riveras anhängare
kallades de röde (colorados), Oribes de hvite
(blancos l. blanquillos), och båda partierna sökte
stöd i Argentina, de hvite hos dess diktator Manuel
Rosas, med hvars hjälp Oribe i 8 år (1843–51) höll
Montevideo belägradt. Oribe nödgades (sept. 1851)
upphäfva belägringen, då trupper från Entre-Rios
och Brasilien anryckte till de rödes hjälp, och mot
dem led han (3 okt.) ett afgörande nederlag vid Las
Piedras. Rivera afled 1854, och den af hans anhängare
till president utsedde Benancio Flores (se d. o.) fick
snart att bekämpa såväl en missnöjd grupp röda som
den 1855 från landsflykt återkomne Oribe. Flores
nödgades (sept. s. å.) afgå, men återkom 1864 med
brasilianska trupper och tilltvang sig (febr. 1865)
högsta makten. Han förband sig med Brasilien och
Argentina mot diktatorn i Paraguay, Lopez, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
