Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utbud - Utby - Utbynäs - Utdelning i konkurs - Ut desint vires, tamen est laudanda voluntas - Utdraga - Utdragare - Utdragning på fot eller säte - Utdrifning - Utdrifningsmetoden, Utdrifningsrör - Utdöda djur och växter - Utdöendet af djurgrupper - Uteblifvande - Utegor - Utegångsfår - Utelöpare - Utenhovius, Johannes - Utensilier - Ute och hemma - Uterin - Uterinkolik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdepapper ("stora utbud gjordes i
de flesta industripapper").
Å. W:son M.
Utby, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Hasslerörs tingslag. 2,467 har. 437 inv. (1919). Annex
till Ekby (framdeles Ullervad), Skara stift,
Mariestads kontrakt.
Utbynäs, villasamhälle i Partille socken, Göteborgs
och Bohus län, n. om Säfveån, vid Alingsås–Göteborgs
järnväg, hufvudsakligen bebodt af arbetare vid Svenska
kullagerfabrikens verkstäder i Göteborg. I närheten
finnas en hällkista, en del rösen från bronsåldern
samt flera bautastenar. U. har en 1919 efter ritningar
af A. Bjerke byggd kyrka med freskomålningar af J. Sten.
E. A—t.
Utdelning i konkurs. Se Konkursutredning.
Ut desint vires, tamen est laudanda voluntas,
lat., "om ock krafterna svika, är dock viljan
berömvärd", en ofta citerad hexameter ur Ovidius’
"Epistolæ ex Ponto", III, 4: 79. Ordspråket är ett
slags motsats till "tro utan gärningar är död".
J. C.
Utdraga, mat. Att "utdraga n:te roten ur ett
tal a", eller att "radicera a med n", betyder i
algebran att finna ett tal, hvars n:te potens är
det ifrågavarande talet a. Det tal, hvarmed man
radicerar, kallas rotindex l. rotexponent. Se Rot 2.
B. L.
Utdragare, artill. Se Extraktor.
Utdragning på fot eller säte, obstetr. Se Vändning.
Utdrifning, skogsv. Se Drifning, sp. 861.
Utdrifningsmetoden, Utdrifningsrör. Se Repslageri, sp. 1438–39.
Utdöda djur och växter, Läran om. Se Paleontologi.
Utdöendet af djurgrupper, zool. Se Djur (i Suppl.).
Uteblifvande (parts), jur. Med parts uteblifvande i
rättegångsmål förstår man parts utevaro vid tillfälle,
då målet handlägges af domstolen. Uteblifven anses
den part vara, som icke är närvarande vare sig i
egen person eller genom behörig ställföreträdare,
för så vidt ställföreträdarskap är medgifvet. Det är
i tvistemål utan inskränkning tillåtet för part att
begagna sig af fullmäktig; dock att domstolen kan
ålägga part personlig inställelse, därest domstolen
finner sig böra höra honom själf. I brottmål är
parts rätt att låta sig företrädas af fullmäktig
begränsad så till vida, att tilltalad skall själf
svara i brottmål, där efter lag straffarbete å
brottet kan följa. Se ang. detta ämne kap. 15 § 1
Rättegångsbalken. Beträffande uteblifvandets betydelse
har man att skilja mellan brottmål och tvistemål,
och hvad angår de förra mellan brottmål, där talan
om ansvar föres, och brottmål, där talan om ansvar
ej föres. Vidare har man att göra skillnad emellan
uteblifvande vid första rättegångstillfället och
vid senare rättegångstillfälle. Om påföljd af parts
uteblifvande i brottmål, där talan om ansvar föres,
äro regler gifna i § 1 af lag 10 juli 1899. För
tvistemålens del stadgas i kap. 12 Rättegångsbalken
om "huru förfaras skall, när stämning försittes"
(se rubriken till kapitlet). Med försittande af
stämning förstår lagen uteblifvande vid första
rättegångstillfället, eller, närmare bestämdt,
uteblifvande från rätten
den dag, då målet enligt stämningen första gången
förekommer till handläggning. Det ges i kap. 12 regler
för tre olika fall: 1) båda parterna uteblifva; 2)
käranden uteblir, men svaranden kommer; 3) käranden
kommer, men svaranden uteblir. De delvis rätt dunkla
och omstridda reglerna för dessa fall skola ej här
göras till föremål för närmare omnämnande. Det må
blott beträffande fallet 3), hvarom är stadgadt i §
3 i kap. 12, framhållas, att den allmänna och enda
regeln härom ursprungligen var den, att domstolen
skulle döma i saken "efter ty, som sanning däri
utletas kan". Enligt mycket gammal och stadig praxis
har regeln tillämpats endast i skuldfordringsmål,
där krafvet grundas på skriftligt fordringsbevis. I
dessa mål har man i praxis meddelat s. k. tredskodom,
d. v. s. man har, utan afseende därå, att
svaranden ej yttrat sig i målet och utan att utsätta
målet att ytterligare förekomma till handläggning,
ålagt svaranden betalningsskyldighet. I andra mål
meddelade man i praxis uppskofsbeslut, ådömde
svaranden böter för uteblifvandet och förelade
honom inställelse vid vite. Denna praxis vann
lagstiftningens sanktion genom den ännu gällande
förordn. 6 okt. 1882 ang. böter för svarandeparts
uteblifvande från underrätt. Härtill må läggas,
att § 3 i kap. 12 genom lag 24 juli 1914 erhållit
ett tillägg. Enligt detta skall uppskofssystemet
jämlikt 1882 års förordn. ej vidare tillämpas i
det fall, att käranden gör gällande en fordran i
penningar, som ej afser skadestånd, samt grunden för
fordringen och tiden för dess tillkomst tydligt och
fullständigt angetts i stämningen eller i räkning,
som jämte stämningen delgetts svaranden; i detta
fall skall, ändå att bevisning ej blifvit förebragt,
dömas till betalning, så vidt ej det finnes uppenbart,
att kärandens anspråk icke är lagligen grundadt. –
Slutligen må nämnas, att enligt § 2 i lagen af 1899
i fråga om brottmål, där talan om ansvar ej föres,
skall tillämpas hvad i 1882 års förordn. är för
tvistemål stadgadt.
E. K.
Utegor. Se Inegor.
Utegångsfår, zool. Se Fårsläktet, sp. 204.
Utelöpare. Se Gårdfarihandel, sp. 817.
Utenhovius, Johannes, psalmförfattare under
1500-talet, synes ha varit tysk pastor i Holland,
hvarifrån han under hertigens af Alba förföljelser
mot protestanterna nödgades fly till England. Hans
lefnadsöden äro i öfrigt okända. I Amsterdamupplagan
(1669) af Lobwassers psaltare finnes en af
U. författad gudstjänstpsalm, O Gott, du unser
vater bist, som uppenbarligen gett uppslaget
till ps. 329 i 1819 års svenska psalmbok. Jfr
Wetzel, "Historische lebensbeschreibung der
berühmtesten liederdichter", bd III (1724).
E. N. S–g.
Utensilier (lat. utensilia, af uti, nyttja),
husgerådssaker, bohag; verktyg och redskap.
Ute och hemma, tidskrift för vår tids kulturlif,
var en från jan. 1889 till dec. 1894 af O. H. Dumrath
(se denne) utgifven publikation, af hvilken utkommo
8 häften om året. Innehållet utgjordes till ej ringa
del af öfversättningar och sammandrag från utländska revyer.
Uterin, med., som har afseende på lifmodern
(lat. uterus). Se t. ex. Hafvandeskap.
Uterinkolik, med., smärtsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
