Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 101-102 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utfodring (lantbruk)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

olika för olika djurslag och förhållanden. Hästen
bör sålunda på grund af sina matsmältningsorgans
ringa rymd och olägenheten att vid kraftansträngning
i hastig takt tyngas af mycket och vattenrikt foder
få mer koncentrerad öfvervägande torr föda samt den
dagliga fodermängden fördelad på ett
flertal utfodringar, som afpassas efter rasterna
mellan arbetet. Hans dagfoder bör vara lättuggadt,
för att dess förtäring må medhinnas på de korta
rasterna, groft stråfoder sålunda i form af hackelse,
rotfrukterna skurna och för arbetshästar kärnfodret
helst krossadt.

Utfodringsnormer för husdjur.
	Pr dag och 100 kg. lefvande vikt.
	Torrämne kg.	Smältbar ägghvita gr.	Foderenheter	Stärkelsevärde kg.
Arbetshästar:
underhållsfoder	1,5—2	70	0,90	0,63
tillskott vid lindrigt arbete	0,30	30	0,35	0,25
tillskott vid mycket strängt arbete	1,00	90	1,10	0,75
Dragoxar:
underhållsfoder	1,6—2	60	0,70	0,50
tillskott vid lindrigt arbete	0,23	30	0,50	0,35
tillskott vid mycket strängt arbete	1,00	80	1,10	0,80
Mjölkkor:
underhållsfoder	1,6—2,2	50—65	0,87	0,46
tillskott per 5 kg. mjölk, oberoende af lefvande vikten.	2,0	200	1,65	1,2
Ungnöt af mjölkboskap:
i 2—3 månaden	2,1—3,5	350	3,0	2,1
i 6—12 månaden	1,8—3,2	190	1,7	1,2
öfver 24 månaden	1,1—2,0	110	1,0	0,7
Gödboskap:
ungnöt 1—2 år	2,5—3,0	200	2,0	1,4
utvuxen nötboskap	2,4—3,0	150	2,0	1,4
Får:
afvelsfår	2,0—2,6	100—120	1,3	0,9
afvelsfår digifvande	2,5—3,3	220	2,0	1,4
gödfår	2,5—3,3	160	2,0	1,4
lamm 5—6 mån.	2,8—4,0	300	2,5	1,8
lamm omkr. 1 år	2,3—3,0	180	1,6	1,2
Svin:
modersuggor i sin	1,3—2,0	70—110	1,0—1,5	0,7—1,0
modersuggor digifvande	2,3—3,6	300—400	3—4	2,1—2,8
grisar för afvel: 15 kg. lefvande vikt	5,0	700	6,0	4,0
grisar för afvel: 40 kg. lefvande vikt	4,3	420	4,5	3,0
grisar för afvel: 90 kg. lefvande vikt	2,8	200	3,0	2,0
gödsvin 40 kg. lefvande vikt	3,5	475	4,8	3,0
gödsvin 90 kg. lefvande vikt	2,8	260	3,6	2,5

För idisslarna, nötboskapen, fåren och getterna, bör
innefodringen efterlikna foderupptagningen på bete,
utfodringen således fortgå, tills djuren fyllt sin
vom, hvarefter de böra lämnas i ro att idissla.
Åt de vuxna djuren fördelas fodringen därför lämpligen
på 2 mål om dagen, morgon- och eftermiddagsfoder,
det senare vanligen afslutadt med, att nattfoder af
halm lägges för djuren. Hvartdera af dessa dagfoder
bör bestå af olika efter hvarandra gifna foderslag,
af hvilka de saftiga ges före vattningen,
för att djuren ej må dricka mer än de
behöfva, och det minst smakliga, halmen, sist. Åt
svinen, som ha svag matsmältning och som få mycket
blött foder, bör detta ges i minst 3 gifvor och vara
af lättsmält beskaffenhet. Åt ungdjuren, föl, kalfvar,
lamm, killingar och grisar, hvilka i förhållande till
kroppsvikten kunna omsätta mer foder än de vuxna, ges
foder helst flera gånger på dagen.

Vid uppgörandet af de utfodringsnormer, enligt
hvilka den dagliga utfodringen bör vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>