Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utmätning - Utmätningsnamn - Utne, Lars - Utnämningsrätt - Utnäslöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke utmätas, förrän gäldenären är berättigad att
aflöningen eller pensionen lyfta. Dessutom länder
till efterrättelse hvad i lag eller särskild
författning är stadgadt om, att viss egendom ej
må utmätas, så ock af konungen för pensions- eller
lifränteanstalt meddeladt förordnande, att därifrån
utgående pension eller lifränta ej må tagas i mät. –
Då utmätning afser att bereda borgenären trygghet
för fordringens utbekommande genom det utmättas
realisation, måste de utmätta föremålen undandragas
gäldenärens fria förfogande. Detta sker på olika
sätt alltefter föremålens beskaffenhet. Utmätning
medför – därest icke inom en månad konkurs inträffar
– för borgenären förmånsrätt i det utmätta gentemot
andra borgenärer. Befinnes vid utmätningstillfället
gäldenären sakna full tillgång till fordringens
gäldande, eger borgenären – för att skaffa i dagen
tilläfventyrs undanhållna tillgångar – få honom
försatt i konkurs.
I. Afz. E. K.
Utmätningsman, underordnad exekutiv tjänsteman,
hvilken har att fullgöra, hvad öfverexekutor
förordnar, verkställa dom samt i vissa fall
utan föreskrift af annan myndighet förrätta
utmätning. Utmätningsman är å landet landsfiskal,
hvar inom sitt tjänstgöringsområde, och i stad
stadsfogde. Konungens befallningshafvande eger för
bestämdt fall eller inom visst område förordna lämplig
person att på eget ansvar i landsfiskals ställe vara
utmätningsman. I Stockholm så ock i annan stad,
där utmätningsmannabefattningen anses icke kunna
af en stadsfogde ensam fullgöras, må, om konungen
finner godt sådant medge, stadsfogde ega att för
bestämdt fall, med vissa undantag, i sitt ställe till
utmätningsman sätta annan man, som af öfverexekutor
är antagen.
E. K.
Utne, Lars, norsk skulptör, f. 1862 i Ullensvang, af
bondesläkt, började som barn skära i trä, studerade
vid Bergsliens teckningsskola i Kristiania och
därefter i Paris, Köpenhamn och Berlin. Han utförde
grupper och reliefer för offentliga byggnader i
Leipzig samt dekorativa figurer i Kristiania i
Nationalteatern, Historiska och Konstindustriella
museerna m. fl. U. är äfven porträttskulptör
och sedan 1906 öfverlärare vid Haandverks- og
kunstindustriskolen i Kristiania och sedan 1919
led. af Bildende kunstneres styre.
G—g N.
Utnämningsrätt innebär befogenhet att å statens eller
ett samhälles vägnar tillsätta innehafvare af viss
befattning. Sådan rätt tillkommer enligt R. F. § 28
K. M:t i fråga om de statens ämbeten och tjänster,
som K. M:t vill själf tillsätta, liksom enligt §§
29–30 i fråga om vissa kyrkliga ämbeten och enligt §
31 i fråga om borgmästare i städerna samt rådmans-
och magistratssekreterarsysslorna i Stockholm. I
öfrigt ha vederbörande rikscentrala myndigheter,
K. M:ts befallningshafvande, domkapitlen eller
andra chefsmyndigheter utnämningsrätt till
dem underlydande befattningar, som icke äro
kommunala förtroendeuppdrag, tillsatta genom
val. Utnämningsrätten innefattar tillika skyldighet
att nämna den för befattningen lämpligaste, utan all
hänsyn till enskildas anspråk; den befordringsrätt för
enskilda, som i äldre tid påstods och bl. a. genom
1756 års s. k. tjänstebetänkande delvis erkänts, är
i modern tid helt afskaffad, ehuru den kvarstår med
afseende å rätten att uppföras å förslag, där sådant
skall uppgöras efter befattnings ledigförklaring till
ansökan. Grundlagen föreskrifver som allmän och
enda utnämningsgrund skicklighet och förtjänst,
och denna bedömes vid förslags upprättande med
anledning af dittillsvarande tjänsteverksamhet och
utbildning, hvaremot den utnämnande myndigheten har
att vid tillsättningar främst öfverväga, om och i
hvad mån sådan verksamhet och utbildning göra det
antagligt, att den lediga befattningen skall kunna
af den ene eller andre sökanden eller ifrågasatta
personen på bästa sätt skötas. Sistnämnda synpunkt
gäller vid gifvande af s. k. förord oberoende af
förslag. Har underordnad myndighet utnämningsrätt,
kunna besvär öfver utnämningen föras, i sista
hand hos K. M:t. Men öfver K. M:ts utnämningar kan
ingen klagan föras, utan enda kontrollen bildar här
konstitutionsutskottets rätt och plikt att granska
statsrådsprotokollen och vidtaga de i R. F. §§ 106,
107 stadgade åtgärderna. Hvad särskildt K. M:ts
utnämningsrätt angår, gäller, att K. M:t icke är
bunden vid upprättadt förslag utom i fråga om biskopar
och borgmästare m. fl. enligt R. F. §§ 29, 31;
beträffande kyrkoherdar har K. M:t utnämningsrätt,
endast när fjärde profpredikant varit under
omröstning, och K. M:t kan gå utom förslaget endast
i de fall, då extra sökande ega rätt att anmäla sig
och sådan sökande anmälts.
Rld.
 |
| Minnesvården å Utnäslöt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
