Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utprickningssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma förhållanden. Färg: bojar, som utmärka
styrbordssidan, skola vara målade med röd färg,
och bojar, angifvande babordssidan, med svart
färg. Bojar, hvilka utmärka grund, som kunna
passeras på båda sidor, böra målas med två
färger i horisontala fält. Form: När sjömärkenas
form används som kännetecknande egenskap, skall
farledens styrbordssida utmärkas med koniska bojar
och babordssidan medelst flata bojar. Topptecken:
I de länder, hvarest sjömärkenas form icke används
som kännetecknande egenskap, bör styrbordssidans bojar
förses med ett koniskt topptecken och babordssidans
med ett cylindriskt. Märkning: Siffror, bokstäfver
och namn må målas på sjömärkena, men de få aldrig
vara så stora, att de skymma märkets utmärkande
färg. Användas siffror och bokstäfver, skola bojarna
numreras i löpande ordning från sjön. Konferensen
höll före, att Sverige, Norge och Ryssland (Östersjön)
icke lämpligen kunde begagna sig af detta system. För
vinnande af möjlig öfverensstämmelse i utprickningen
dessa länder sinsemellan föreslog dock konferensen,
att grunden skulle på norra sidan utmärkas med en
svart eller hvit boj eller prick, på södra sidan
med en röd, på östra sidan med en till hälften
röd- och hvitmålad och på västra sidan med en till
hälften svart- och hvitmålad boj eller prick. Äfven
med hänsyn till vraks utprickning gjorde konferensen
ett betydelsefullt uttalande, som numera i hufvudsak
vunnit allmän tillämpning (se vidstående färgplansch
I, Sverige).
Vid internationella hydrografiska konferensen i
Petersburg 1912 behandlades äfvenledes frågan om
likhet i utprickningen, och konferensen anslöt sig i
hufvudsak till de af Washingtonkonferensen uttalade
önskemålen (se "Conférence internationale maritime",
1912). – 1919 års internationella hydrografiska
konferens i London underströk betydelsen
af likformighet i utprickningen.
Utprickning i olika länder.
Sverige: Farleder och grund i öppna sjön äro utmärkta
efter följande enhetliga system. Man
skiljer på sjömärken för farleder och sjömärken för
grund i öppna sjön.
A. Sjömärken för farleder. Utprickningen är alltid
beroende af, huruvida ledens hufvudriktning är
n.–s. eller ö.–v. I "Lotsstyrelsens kungörelse
ang. farledernas hufvudriktning med afseende på deras
utprickning" är angifvet, hvilken hufvudriktning
hvarje allmän farled skall anses ha. Ändamålet härmed
är, att samma slags prickar skola längs hela farleden
alltid vara på samma sida, oberoende af ledens
lokala slingringar. För utprickningen användas såväl
flytande som fasta sjömärken. De flytande äro antingen
prickar, remmare (större prickar) eller bojar. De
fasta utgöras af båkar, stänger, kummel och fasta
prickar. Som båkarnas, stängernas och kumlens form
och färg afpassas efter omgifningen och bakgrunden,
förefinnas växlande typer af dessa märken. I sjökorten
äfvonsom i resp. seglingsbeskrifningar ("Svensk
lots") finnes deras utseende närmare angifvet. De
"fasta prickarna", hvilkas form och färg äro af
Lotsstyrelsen fastställda, fästas till öfver- eller
undervattensgrund belägna i eller omedelbart intill
farled. Som topptecken å prickar och bojar användas
kvastar och ballonger i växlande antal, dock högst
tre å samma märke. Å prickar, som utmärka mindre
grund med farled på båda sidor, används ett röd-
och svartmåladt kryss eller en ballong. Topptecknen
å de fasta prickarna utgöras af kvastar och koner.
För utprickning af farled gäller följande allmänna
regel. Farledens nord- eller östsida utmärkes med
röda märken, som alltid äro försedda med en eller
flera kvastar: farledens syd- eller västsida anges
genom svart-hvita slätprickar utan topptecken eller
helsvarta märken med svarta ballonger. Därför befinna
sig i farleder med
Mindre grund med farled å båda sidor utmärkes
med svart-röda prickar med eller utan kryss eller
ballong (kryssprickar, kryssremmare) eller genom
till grundet fästa svart-röda prickar med två koner
(fasta kryssprickar). Kryssprickarna äro
Hufvud
n. - s. (s. -n)
riktning
ö.- v. (v.-ö.)
Sjömärken
Topptccken
på
östsidan
på
nordsidan
cS
.c .
. L ( kvastprickar prickar j
]3allongTemmarc
bojar /Pyramidbojar J \ järnbojar
fasta kvastprickar
Alltid kvast; dessutom ofta ballonger
{Kvast vänd uppåt och därunder en kon med spetsen
nedåt
Svart-hvita slätprickar
Intet topptecken
västsidan
sydsidan
i
*>
. 1 ( l»alloncrprickar prickar j
j,aiiOD^einmaro
l)ohr / Pyramidbojar bojar {järnbojar fasta
slütprickar
< Alltid med ballong1 < Med eller utan
ballong1 { Kon med spetsen uppåt
Tryckt den 9/s 20
31 b. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
