- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
145-146

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utsaltning - Utsch-Turfan - Utseglad distans - Utsegla förtöjningen - Utsegra - Ut sementem feceris, ita metes - Utsire - Utsjoki - Utskifte - Utskog - Utskott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den fällande förmågan aftar efter följande serier
för kationer och anioner:

Kationer: Li, Na, K, NH4.

Anioner: SO4, HPO4, CH3CO2, Cl, NO3, Br, J, CNS.

Mycket intressant är, att, såsom Euler visat,
samma ordningsföljd gäller äfven för utsaltning af
verkligt lösta ämnen, t. ex. eter i vatten. – Någon
tillfredsställande allmän teori till förklaring af
utsaltningen har hittills ej kunnat framställas.
K. A. V-g.

Utsch-Turfan. Se Turfan 2.

Utseglad distans, sjöv., vanligen den "distans"
(enligt loggen), som fartyget tillryggalägger
mellan två pejlingar af samma föremål. Medelst
dessa kvantiteter kan man genom beräkning
eller genom konstruktion i sjökortet bestämma
fartygets ställe. Ett bland de vanligaste af
dessa s. k. landkänningsproblem benämnes
"två pejlingar och utseglad distans".
R. N.*

Utsegla förtöjningen. Se Förtöja.

Utsegra, metall. Se Kinstycken, sp. 128.

Ut sementem feceris, ita metes, lat. (Cicero,
"De oratore", 2,65), "som du sått, så skall du
skörda", en gammal sentens, som träffas bl. a. äfven
i N. T. (Galaterbr. 6, 7): "hvad en människa sår,
det skall hon ock skörda" (quæ seminaverit homo,
hæc et metet
).

Utsire, en 6,14 kvkm. omfattande kal ö n. v. om
Stavanger, Norge, med kustfyr af första
ordningen, som visar tre på hvarandra hastigt
följande blinkar i minuten, ljusstyrka 60,300
normalljus, ljusvidd 23 kvartmil. 384 inv. (1917).
K. G. G.

Utsjoki [o’ts-jåki], Finlands nordligaste socken,
hör under Lappmarkens domsaga och härad i Uleåborgs
län, pastorat af 3:e kl. i Lapska kontraktet och
Kuopio stift. 4,903 kvkm. 514 inv. (1918), lappar.
O. B-n.

Utskifte. Se Hemskifte, sp. 409.

Utskog. Se Fäbodeskog och Hemskog.

Utskott. 1. Statsr., i Sverige benämning på en
kommitté l. kommission (se dessa ord), om dennas
medlemmar måste tagas uteslutande ur den församling,
för hvars räkning den har att utreda eller å hvars
vägnar den har att besluta. Det är i synnerhet inom
representativa församlingar, som kommittéer af detta
slag förekomma. I utlandet brukas för dem vanligen ej
något särskildt namn, utan kallas äfven de kommittéer
(eng. committees) l. kommissioner. Undantag utgöra de
finska riksdagsutskotten, danska riksdagens udvalg och
tyska riksdagens och riksrådets (förut förbundsrådets)
ausschüsse. För de månghöfdade och mångsysslande
nationalrepresentationerna är arbetsfördelning genom
utskott så godt som oundviklig. Dessas ställning
till moderförsamlingen kan därvid vara ganska olika
– från en fullkomligt underordnad till en ledande,
ja t. o. m. själfständigt beslutande. Detta kan också
utöfva inflytande på regeringens och representationens
inbördes maktställning. Om ett starkt utveckladt
utskottsväsen behärskas af regeringen, blir denna
i stånd att skjuta riksförsamlingen i dess helhet
åt sidan. Fungerar ett sådant däremot oberoende
af regeringen, blir dennas möjlighet att inverka
på riksdagsarbetet liten eller ingen. Ett svagt
utveckladt utskottsväsen åter är alltid egnadt att
bereda regeringen en stark ställning
emot representationen, emedan i sådant fall det
måste bli regeringens uppgift att ge riktlinjer åt
dennas arbete.

I England ha alla tre typerna förekommit: den
första under Tudorerna, den andra under parlamentets
emancipationssträfvanden på 1600-talet och den tredje
efter genomförandet af parlamentarismen (se d. o.,
sp. 126). Då enligt denna kabinettet betraktades som
underhusmajoritetens eget förtroenderåd, fick det
vid behandlingen af alla ärenden, af (parti)politisk
vikt (ej minst regeringsförslag) utöfva ledningen af
husets arbete, och sådana ärenden underkastades ej
ens verklig utskottsberedning, ty de s. k. "utskott
af hela huset", hvari de preliminärt behandlades,
voro ej utskott, utan det genom sin mångtalighet till
effektiv detaljgranskning oförmögna och därför af
kabinettet behärskade underhuset i dess helhet,
blott diskuterande i friare former än i plena
(se Committee). Tillfälliga verkliga utskott,
select committees, tillsattes och tillsättas i
allmänhet endast för behandling af "private bills",
för parlamentariska undersökningar och för utredning
af politiskt oviktiga tekniska detaljer i biller
före dessas granskning i "utskott af hela huset"
(se Bill). Från 1880-talet ersattes emellertid numera
behandlingen i "utskott af hela huset" för en del
ärenden med behandling i ständiga verkliga utskott
(standing committees), till en början två à tre,
sedan 1907 fyra och sedan 1919 sex. Men dessa utskott
ha blott rätt att framställa förslag inom ramen
af de principer, som fastslagits af huset själft
(vid andra läsningen) eller som äro bestämmande för
regeringens budgetpolitik, och äfven på deras arbete
har ministären ett betydande inflytande (om också ej
fullt så stort som i hela-hus-utskotten). Öfverhusets
utskottsväsen är ännu mera outveckladt till följd af
husets ringa politiska betydelse. – I Nordamerikanska
kongressen
råder däremot alltjämt den andra af de
ofvannämnda typerna, och detta sammanhänger med,
att statsskicket ej är parlamentariskt i engelsk
mening, utan dualistiskt. De ärenden, som kongressen
har att behandla, äro aldrig regeringsförslag,
ty regeringen saknar initiativ; deras utredning
sker därför h. o. h. genom utskott från hvardera
huset, hvilka härigenom bli ett slags departement
vid sidan af regeringsdepartementen (se Committee,
sp. 606). Som ministrarna ej deltaga i kongressens
förhandlingar, saknar regeringen också tillfälle
att, åtminstone officiellt, inverka på själfva
besluten. Vanligen godtagas utskottens förslag utan
vidare i plena, i synnerhet i representanternas hus,
som därför nästan kan sägas vara blott ett underlag
för utskottsbildningen. Allt från 1790 tillsattes dess
utskott af talmannen (the speaker), och denna fick
härigenom till följd af utskottsinrättningens styrka
samma makt öfver huset, som utskottsinrättningens
svaghet i det engelska underhuset ger premiärministern
öfver detta. 1911 tog emellertid huset utskottsvalen
i sin egen hand (genom ett valutskott), men detta
ökade ej regeringens inflytande. – Ehuru den
nuv. franska republikens författning skall vara
parlamentarisk efter engelskt mönster, råder dock
i Frankrike ett det amerikanska liknande, om också
ej fullt så starkt utskottsväsen (se Commission),
och detta har utan tvifvel bidragit till den franska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free