- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
175-176

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utterdjur - Utterhielm, Erik - Utterklabbarna - Uttersberg - Uttersberg—Riddarhyttans järnväg - Uttersläktet (Fiskuttersläktet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudet är bredt, nedtryckt och att svansen är
konisk, stundom något utbredd åt sidorna. Hela
kroppsbyggnaden tillkännager alltså, att dithörande
former äro typiska vattendjur. Den stora knöltanden
och den starkt utbildade hälen hos roftanden
i öfverkäken skilja dem äfvenledes från de
egentliga vesslorna. Denna underfamilj innefattar
endast två släkten, nämligen hafsuttersläktet,
Enhydris (Enhydra, se d. o.) l. Latax, och
fiskuttersläktet (se Uttersläktet), Lutra.
L-e.

Utterhielm, Erik, målare, f. 1662, d. 1717,
tillhörde den krets af konstnärer och försökare, som
vid 1600-talets slut samlades kring änkedrottning
Hedvig Eleonora. Hon gaf honom flera, väl betalda
beställningar, rekommenderade honom som lärare
och kallar honom i ett bref af 6 sept. 1714 "vår
hofjunkare". Statens historiska museum eger af hans
hand en serie af fem ovala emaljmålningar på koppar,
Fottvagningen, Nattvarden, Bönen i Getsemane,
Korsbärningen
och Korsfästelsen (1689), dessutom
porträtt, bland dem Karl XI (1697, emaljmålning)
och Karl XII (1700, i olja på koppar). Senare
utförde U. för änkedrottningen och andra porträtt
af medlemmar af Vasa-, Pfalz-Zweibrückenska och
Holstein-gottorpska husen i miniatyr. Tre sådana
serier, ordnade som stamträd i hvar sin ram, finnas
i Gripsholmssamlingen, af hvilka två äro utförda 1704
och 1705. U:s arbeten — stundom signerade E. V. eller
E. V. H. — utmärkas genom sirlighet och klar, bjärt
färgbehandling, men vittna ej om djupare begåfning
eller individuell uppfattning. Han är som konstnär
underlägsen sina föregångare och äldre samtida Signac
och Brenner.
Upk.*

Utterklabbarna, små skär med fyr och båk s. ö. om Arkö
(se d. o.) i Östergötlands skär gård.
N. H—m.

Uttersberg. 1. Bruksegendom i Skinnskattebergs och
Heds socknar, Västmanlands län, vid Hedströmmen,
som där förr kallats Uttersbergsån, och vid
U. station å Köping—U:s och U.—Riddarhyttans
järnvägar. Till egendomen höra jordbruksfastigheter
af omkr. 7/10 mtl med en areal af omkr. 247 har
(skogsegendomarna frånsåldes till staten 1898 och
bilda nu U:s kronopark; se U. 2) och järnverk,
numera omfattande briketteringsverk, masugn (vid
Östanfors, byggd 1875), gjuteri och mekanisk verkstad,
kvarn och såg, allt taxeradt till 510,100 kr.,
hvaraf 81,700 kr. för jordbruksfastigheterna. Vid
järnverket tillverkas tackjärn och gjutgods,
normalt sammanlagdt omkr. 10,000 ton med ett värde
af omkr. 2,5 mill. kr., och sysselsättas omkr. 115
arbetare (1920). U. har bildats genom sammanslagning
af hammarverken vid Flodhammar (anlagdt 1590 af
bergsmän), Östanfors (anlagdt 1623 af Klas von
Horn) och Skärviken (urminnes, äldste kände egare
Magnus Brahe). Flodhammar och Östanfors förenades af
assessorn i Bergskollegium J. A. Utterklo (f. 1647,
d. 1682) omkr. 1680, och hufvudgården fick namnet
U. efter honom. Bruket innehades sedan än af enskilda,
t. ex. grefve Fr. Gyllenborg (sedan 1748), som
tillköpte Skärviken, än af bolag, näml. U. a.-b, (från
1873), U. nya a.-b. (från 1894), U. bruks a.-b. (från
1898) och Riddarhytte a.-b. (från 1920). U:s
bruks-a.-b. (aktiekapital 600,000 kr.) disponerar
fortfarande tills vidare industriområdet vid
Östanfors och drifver rörelsen där. Nuv. herrgården
uppfördes på 1830-talet. — 2. Kronopark i
Skinnskattebergs, Heds och Skedevi socknar,
Grönbo revir af Bergslagsdistriktet och
Västmanlands län, har bildats till hufvudsaklig
del af frälsesäterierna 1/4 mtl Uttersberg och
1 mtl Skärviken jämte kronoskattehemmanen Båren,
Grisnäs, Lerkulan, Masmästarbo, Mastorp, Torvallen,
Ytter-Uggelforsen, Ångsjön, Åmmesbo, Östanfors, Aspänge,
Flodhammar, Tomesbo, Tulinge, Sundsbron,
Enebo, Enebotorp, Kram och Brattfors, hvilka
samtliga enligt k. br. 19 aug. 1898 inköpts från
Uttersbergs bruks-a.-b. för 472,000 kr. Därjämte
ha senare inköpts dels enligt k. br. 25 nov. 1910
frälsehemmanen Kyrkbyn och Sillebo från Ferna bruk
för 130,000 kr., dels enligt k. br. 27 sept. 1912
hemmanen Ihre och Billingbo. Slutligen har enligt
k. br. 5 febr. 1915 civilbostället Laggarbo
tillagts kronoparken. Areal 9,214 har (1915).
2. S—r.

Uttersberg—Riddarhyttans järnväg. Se
Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg.

illustration placeholder
Vanliga fìskuttern.

Uttersläktet (Fiskuttersläktet), Lutra, zool.,
hör till underfam. utterdjur (se d. o.). Af
de två släkten, som bilda utterdjurens grupp,
är uttersläktet det, som minst afviker från
de öfriga vessleartade djuren. Det har mindre
fullständigt än hafsuttersläktet anpassat sig
för vattenlifvet. Sålunda äro baklemmarna ej så
fenlika som hos det senare släktet, utan, frånsedt
simhinnorna, byggda mera i öfverensstämmelse med
de på land lefvande vesslornas. Klorna kunna vara
förkrympta eller saknas hos några arter. Kroppsformen
är långsträckt, något plattad. Nosen är bred,
ögonen och öronen äro små. Svansen är lång och mot
spetsen afsmalnande. Framtänder finnas till det för
rofdjuren vanliga antalet (sex i mellan- och sex
i underkäken), medan hafsuttern har endast fyra
undre framtänder. Af de tre s. k. mellantänderna
är den främsta i öfverkäken mycket liten och
saknas hos somliga arter. Den öfre roftandens
häl är mycket stor; den öfre knöltanden är
fyrkantig, mera bred än lång. Kraniet är bredt och
nedtryckt, med kort ansiktsregion, som är mycket
skarpt afsatt från den långa och baktill breda
hjärnskålsdelen. Fiskutterarter förekomma i alla
djurgeografiska provinser utom i Australien. Arternas
antal är omkr. tio. Bland dessa är den till
Skandinaviens fauna hörande vanliga
fiskuttern,
L. lutra l. vulgaris (se fig.),
utbredd öfver större delen af Europa och Asien. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free