Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 213-214 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaccination - Vaccinera - Vaccinioideæ - Vaccinium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dödade bakterier, som blifvit uppslammade i sina
resp. specifika sera, hvarefter bakterierna genom
centrifugering skiljas frän serum. De skyddande
ämnena i serum vidhäfta fortfarande bakterierna
och åstadkomma vid dessas införande i kroppen en
passiv immunitet under kortare tid, under hvilken
kroppen kan hinna att under inverkan af de insprutade
bakterierna bereda sig ett varaktigare ympskydd
(se Serumterapi, sp. 196). — Litt.: K. Sundberg,
"Medicinsk bakteriologi och immunitetslära"
(1915), samt A. Dieudonné och W. Weichardt,
"Immunität, schutzimpfung und serumtherapie" (1918).
G. Wrgn.

Vaccinera [vakksi-], med., företaga skyddsympning,
inympa vaccin (se d. o. och Vaccination). —
Vaccinatör, fem. vaccinatris, person, som vaccinerar.

Vaccinioideæ, Vacciniaceæ [vakksīn-], bot. Se
Ericaceæ.

Fig. 1. Lingonbuske (Vaccinium vitis idæa), 1 växten i blom, 2 gren med mognande bär, 3 blomma i längdsnitt, 4 ståndare.

Fig. 2. Blåbärsris (Vaccinium Myrtillus). 1 växtens öfre del med blommor och späda blad (maj månad), 2 blomma i längdsnitt med borttagen blomkrona, 3 ståndare, 4 bär och utbildade blad, 5 bär.

Vaccinium [vakks-] L., bot., ett formrikt växtsläkte
af omkr. 100 halfbuskar och buskar hörande till
fam. Ericaceæ, underfam. Vaccinioideæ med utbredning
i det norra halfklotets kalla, tempererade och
subtropiska trakter. Hyllet är öfversittande,
ståndarna äro 8—10, fruktämnet är femrummigt,
frukten bär. Blommorna sitta ensamma i bladvecken
eller i klasar. Släktet indelas i 5 undersläkten,
hvilka ofta uppfattas som egna släkten: Batodendron
i Mexico och Nord-Amerika, med öppet klocklik,
femklufven krona och knappt ätbara bär (hit hör
den ända till 8 m. höga V. arboreum), Cyanococcus
i Nord-Amerikas atlantiska stater med cylindriskt
krukformig, femtandad krona och
blåsvarta ätliga bär, Oxycoccus med fribladig krona
och röda ätliga bär, Eu-Vaccinium med krukformig,
tandad krona och blåsvarta eller röda, ätliga
bär (sektionerna Myrtillus med ensamma blommor i
bladvecken och Vitis idæa med blommor i klase)
och Epigynium med många, ofta epifytiskt växande arter
i Ostindien. I Sverige finnas 5 arter. Den viktigaste
af dessa är lingonbusken, V. vitis idæa L. (fig. 1),
som är en lågväxt, ofta något nedliggande buske med
12—15 cm. höga grenar, uppbärande spiralställda,
ständigt gröna (under vintern kvarsittande),
läderartade, omvändt äggrunda blad, hvilkas kanter
äro tillbakavikna och naggsågade. Öfre ytan är
mörkt grön och den undre blekgrön, med strödda små
hartspunkter, hvarigenom lingonbladen skiljas
från mjölonrisets i Sverige officinella blad
(se Arctostaphylos). Blommorna äro sambladiga,
klocklika, med vanligen 4 (stundom 5) tänder,
rödletta eller hvita, sammangyttrade i toppstående,
lutande klasar. Foderbrämet är likaledes vanligast
4-klufvet. Ståndarna äro 8 (sällan 10). Knapparna sakna horn. Lingonbusken
("lingonriset") växer allmänt i våra barrskogar
och har vidsträckt utbredning i norra halfklotets
kallare, tempererade skogbärande länder. De röda
(sällsynt hvita), runda bären, hvilka mogna i
slutet af aug. eller i början af sept., äro allmänt
begagnade i hushållen för sin behagligt sura smak
(af citronsyra), vanligen insyltade med socker eller
sirap. Om de helt enkelt endast inläggas i vatten,
kunna de på grund af sin halt af bensoesyra länge
bevaras nästan oförändrade, hvad den friska, sura
smaken beträffar. Lingon äro en stor utförselvara från
det sydliga Sverige, i synnerhet Småland. Lingonsylt
nyttjas ofta till stekt kött o. d.; utblandadt i
vatten, är det en törstsläckande feberdryck. Baccæ
vitis ideæ (lingonbär), syltade eller förvarade i
vatten, voro fördenskull förr officinella. Kransar
af lingonris nyttjas, som bekant, allmänt till
s. k. "grafkransar", antagligen emedan lingonbladen
länge bibehålla sin gröna färg. Jämte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>