Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dynamoborstfabrik och 1 elektrisk transformator.
Spetsknyppling förekommer sedan gammalt i rätt
stor utsträckning; dock är det i hög grad osäkert,
att den har sitt ursprung från klostertiden,
troligare från renässanstiden. Bland äldre industriella
anläggningar må nämnas en kammarduksfabrik
(linneväfveri), 1753—1830-talet (till en början förlagd
i slottet, då den sysselsatt 237 arb.), ett sockerbruk
(på 1870-talet) och en tobaksfabrik (med 32
arb.), som upphörde 1916. Hospitalet förser
medelst sin vattenledning staden med vatten; elektrisk
belysning infördes 1904; en mindre elitkår är
inrättad i och för eldsläckning. Hamnen, som
fullbordades 1855 och utgöres af slottets gamla
uppmuddrade vallgrafvar samt ett par hamnarmar,
hvartill slottsvallarna lämnat material,
besöktes 1919 af 430 ångare och fartyg m. m. Med
1920 upphör V. att vara stapelstad med egen
tullkammare. Sjöledes har staden förbindelse med
orterna vid Vättern och genom Göta kanalbolags
ångare med Stockholm och Göteborg samt de orter,
som ligga vid Göta kanal. En smalspårig järnväg
leder dels (sedan 1874) till Fågelsta, dels till
Ödeshög (sedan 1888), hvarigenom förbindelse
uppehålles med stambanenätet, östgötastäderna och
den rika landsbygden. Den för staden äfven i
ekonomiskt afseende mest betydelsefulla institutionen
är hospitalet med asylen (den senare för män),
som inrymmer omkr. 800 patienter med en betjäning
af 180 pers. Grunden till hospitalet lades
1519 af borgaren Mårten Skinnare, som stiftade
ett åt jungfru Maria Rosenkrans helgadt kapell
och en sjukstuga, hvilken Gustaf I 1532 lät förena
med helgeandshuset under ett hospital. Det var
urspr. endast till för fattiga och vanföra; i det
1750 tillbyggda hospitalet hystes 1760 100 pers.
och sedan 1757 i en särskild byggnad 12
sinnessjuka. 1826 uppläts det gamla nunneklostret
(f. d. krigsmanshuset) till hospitalets behof. 1893
blef asylen, belägen intill järnvägen, färdig.
Det forna munkklostret påbyggdes i midten af
1700-talet till krigsmanshusets behof, men efter
dess indragning (1783) uppläts det 1795 till
kurhus, sedan länslasarett, som flyttades
därifrån 1913 till det nya lasarettet, uppfördt ö.
om staden efter ritningar af E. Stenhammar. Det
gamla lasarettet inreddes sedan till Östergötlands
sjukhem. I staden finnas sparbank, afdelningskontor
af Östergötlands enskilda bank och a.-b.
Svenska landtmännens bank. En 6-klassig statens
samskola har efterträdt det gamla 5-klassiga
gossläroverket. Till V. är förlagdt (1899) Sveriges
första landsarkiv, med lokaler i slottet. I staden
utges tre gånger i veckan "Vadstena läns tidning"
och "Östgötabladet" från egna tryckerier. I kyrkligt
afseende bildar V. med annexen S:t Per och
Strå ett regalt pastorat. Staden utser riksdagsman
jämte den kringliggande landtvalkretsen. V:s vapen
framställer den heliga Birgitta, sittande vid ett
bord med en bok framför sig; bakom synes
bokstafven W, som kommit dit genom en misstolkning
af stolsryggen på det ursprungliga sigillet.
 |
| Fig. 5. Rådhuset. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
