Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 259-260 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vadstena - Vadstena adliga jungfrustift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

obetydlighet, blef staden ej heller längre hvad
den varit. Förut hade konungarna och rikets stormän
ofta hållit möten i V., och vid vissa tider på
året samlades mycket folk vid de stora kyrkliga
festerna. Annorlunda blef förhållandet efter
reformationen. Staden hade säkerligen gått sitt
slut till mötes, om ej Gustaf I genom slottets
anläggning 1545 hade skapat en ny utvecklingsmöjlighet
för staden. På ett riksmöte i Västerås
1544 beslöts, att V. skulle såsom en replipunkt för
krigsfolket i händelse af anfall genom Småland med
första möjliga befästas. Något annat befästande än
uppförandet af slottet blef dock ej af, oaktadt dels
konung Gustaf vid rådsmötet i V. 1559 uttryckte
önskan, att V:s "borgere och menige i Östergötland,
måtte hiälpe till stadens befästning", dels fogden
där s. å. befalldes påbörja stadsbefästningen.
Detta gjordes också, men arbetena härmed afstannade
snart. När slottet blef så pass färdigt, att konungen
med sitt hof kunde vistas där, uppstod en liflig
verksamhet i V. Särskildt under Johan III:s tid togo
handel och näringar ett efter tidens förhållanden
rätt betydligt uppsving, hvartill bidrogo de många
konstnärer och arbetare, som vistades i V. i och
för slottsbyggnaden. Johan III gaf också 1 dec.
1572 staden nya privilegier, som voro särdeles
förmånliga. Efter hans tid skedde dock en viss
nedgång i stadslifvet, ehuru V. rätt länge kunde mäta
sig med flertalet städer i landet. Under 1600-talet
gick den dock väsentligt tillbaka, men hölls i viss
mån uppe genom drottning Hedvig Eleonoras
vistelse där. Efter hennes död (1715) sjönk den
ned till en obetydlighet. Krigsmanshuset och hospitalet
voro dock två institutioner, som bidrogo till,
att orten ej alldeles aftynade. Sjöfarten var ringa,
men förbättrades, sedan Göta kanal öppnats för
trafik och staden 1849—51 fått en större hamn.
Järnvägen till Fågelsta och Ödeshög kom naturligtvis
också att få betydelse för staden. Nu är det
omsättningen på den kringliggande landsbygden
och hospitalets tillvaro, som i hufvudsak uppehålla
V. Rikedomen på forntidsminnen gör den till en af
turister gärna besökt ort. Följande mer märkliga
möten och riksdagar ha hållits i Vadstena: herremöte
1400, Engelbrekts möte med rådet 1434, herredag
i aug. 1521, då Gustaf Vasa blef förklarad för
rikets föreståndare, herredagar i okt. 1524 och jan.
1526, sommaren 1552, mars 1559, 1568, då
resningen mot konung Erik började där, riksdagarna
1587 och 1598. — Litt.: C. M. Kjellberg, "V. i
forntid och nutid" (1917).
C. M. K.

Fig. 6. Vadstena i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket. T. h. slottet, därnäst S:t Pers kyrka och t. v. klosterkyrkan.

Vadstena adliga jungfrustift. Vid 1734 års
riksdag väcktes af frih. C. V. Cederhielm förslag
om inrättande af ett adligt jungfrukloster. Till
detta ändamål upplät K. M:t 1738 Vadstena slott,
hvarefter ridderskapet och adeln anförtrodde åt en
direktion uppdraget att förverkliga den ifrågavarande
planen, som afsåg att inrätta ett stift "för
adelige jungfrur i Wadstena, hvarest the mot en
ringa stadgad inskrifningsafgift kunde niuta ej
allenast all nödig undervisning under uppfostringsåren,
utan ock sedermera i all then tid the lefva
oförsörgde, och vela i Stiftet förblifva, årligt underhåll
samt penningar till kläder ifrån sexhundrade
till tusende daler kopparmynt årligen". Direktionens
första omsorg blef att söka insamla nödiga
penningmedel för att dels sätta slottet i erforderligt
skick, dels anskaffa nödvändiga fonder för
anstaltens betryggande. Under tiden utarbetades
en utgiftsstat, som visar, hvilken betydelse man
ville ge den nya stiftelsen. Den var ämnad att
emottaga 9 "altfröknar" och 180 yngre fröknar,
hvilka skulle ställas under uppsikt af en abbedissa,
biträdd af ett större antal lärarinnor och lärare
samt en betydlig tjänstepersonal, tillsammans 328
personer, med en årlig kostnad af 318,160 dal.
kmt. Fröknarna skulle bära ordenskors med band
och en särskild klädedräkt. De första stiftskorsen
utdelades 1747 af kronprinsessan Lovisa Ulrika,
som hade tagit jungfrustiftet under sitt personliga
hägn. Oaktadt detta beskydd och ehuru den
ursprungliga stiftsplanen förenklades därhän, att
stiftet skulle emottaga endast ett mindre antal
fröknar och bereda dem husrum med möbler, ved,
lyse, kost och betjäning, måste snart nog tanken
öfverges att i Vadstena inrätta det adliga stiftet,
förnämligast på grund af bristande medel. Af
samma orsak kom icke heller till utförande något
af de förslag, som under de följande åren väcktes,
att upprätta en liknande anstalt vare sig å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>