Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lägga hand på dess tillhörigheter. Klostret
bortförlänades till personer, som fingo i uppdrag att
söka utsläcka den katolska tron, och af domkapitlet
i Linköping infordrade konungen uppgift om någon
person, som kunde bibringa klosterfolket i Vadstena
reformatorernas lära. Munkarna utsändes i landet
som kyrkopräster, lärare eller läkare och äfven
som missionärer till Lappmarken. Nunnorna slutade i
allmänhet sina dagar i klostret, där några lefde kvar
ännu vid 1500-talets slut. Den katolska trosifver, som
åter lågade upp inom konungafamiljen, kom Vadstena
kloster till hjälp och fördröjde dess dödsdom
till riksdagen i Söderköping 1595, efter hvars
afslutande hertig Karl begaf sig till Vadstena i
afsikt att utsläcka katolicismens sista gnista. De
få återstående nunnorna fingo dock tillåtelse att
bli kvar där till sin död, och dem tillförsäkrades
underhåll. Den sista abbedissan, Katarina Olofsdotter,
lär ha begett sig till birgittinklostret vid
Danzig. (Se R. Geete, "De sista nunnorna i Vadstena",
i "Personhist. tidskr.", 1914.) Om klosterbyggnadernas
senare öden se Vadstena. Vadstena kloster synes ha
egt omkr. 800 gårdar vid tiden för konung Gustafs
reduktion. De kommo landets befriare väl till pass,
i synnerhet som klostret lagt sig vinn om att i
hög grad befordra jordbruk och därmed besläktade
näringar. Hvad det verkat för den andliga odlingen
kan ännu spåras särskildt i den mängd skrifter,
merendels öfversättningar, men äfven många
originalarbeten, som utgöra grundstommen för vår
medeltids litteratur. I klostret fördes anteckningar
öfver tidens viktigaste tilldragelser, särskildt
sådana, som rörde klostret. Sammanfattade under
titeln Diarium Vatzstenense (1344—1545) ha de två
gånger utgetts af trycket (1721, af E. Benzelius
d. y., och 1818, af E. Fant) och utgöra en af de
viktigaste källorna för kännedomen om vår yngre
medeltid. En svensk öfv., Vadstena klosters minnesbok
Diarium Vazstenense, af A. W. Lundberg, utgafs
1918. Viktiga bidrag till klostrets inre historia
ingå i samlingsverket "Småstycken på forn svenska",
ser. II, saml. af R. Geete (1900—16); bl. a. "Ordning
vid abbedisseval i V." (1904), "Ordning vid val af
confessor generalis i V." (1905), "Handlingar på
svenska rör. Vårfrupänningen till V:s byggnad och
underhåll" (1906), "Stadga af år 1443 för V:s ekonomi"
(1907), "Privilegie- och skyddsbref för V., utfärdade
af k. Kristofer 1442 och 1444" (1908), "Biskop Nils’
visitationsstadga jan. 1448" (1909), "Tvänne stadgar
rör. förbättrad observans inom V." (1910), "Nio
handlingar rör. V:s fridlysta område, dess inhägnad,
tomter och byggnad samt frihet från intrång" (1911),
"Fyra handlingar rör. V:s privilegier (1440 och 1458),
abbedissans årliga redovisning och klosterfolkets tarf
..." (1914) samt "Ceremonielet vid nunneinvigning i
V." (1916). — Genom nunnorna och munkarna i Vadstena
spreds den europeiska kulturen till och i Sverige
hastigare, än det hade kunnat ske dem förutan. —
Jfr C. Silfverstolpe, "Klostret i Vadstena" (i
"Hist. bibliotek", I, 1875) och "Klosterfolket i
Vadstena" (IV, 1898—99; i "Skrifter och handlingar
utg. genom Sv. autografsällsk."), "Vadstena klosters
jordebok 1500" (i "Hist. handl.", d. 16, 1897—98),
"Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok 1539—1570"
(i "Antikv. tidskr. för Sverige", d. 16, 1, 1895),
bägge utg. af C. Silfverstolpe, samt T. Höjer,
"Studier i Vadstena klosters och birgittinordens
historia intill midten af 1400-talet" (1905).
C. S—e. (R. G.)
Klosterkyrkan (fig. 4 o. 5), en af de intressantaste
kyrkobyggnaderna i Sverige, började byggas i slutet
af 1300-talet (den ersatte
då ett kapell af trä, som brunnit 1388) och var
sannolikt färdig 1430. Birgitta hade från Rom i
sina uppenbarelser gett noggranna och detaljerade
föreskrifter om dess byggnadssätt, storlek,
utseende, de olika byggnadernas användning
m. m. Kyrkan är en rektangulär hallkyrka — de
tre skeppen af samma höjd och samma bredd — med
ett kvadratiskt kor i väster. Den räknar 38 m. i
yttre längd, koret inräknadt, 8 åttkantiga pelare
uppbära enkla stjärnhvalf med tunna hvalf strålar,
liksom hvalfkapporna af tegel. Byggnadsmaterialet
är eljest kalksten. Birgitta föreskref den största
enkelhet, ingen fåfänglighet, inga öfverflödiga
prydnader skulle få finnas. "I mitt hus", skrifver
hon, "skall allt vara af slät gärning, ödmjuk och
stark". Kyrkan är imponerande genom sin storlek,
sin stränga fasthet och enkelhet i det hela liksom
i detaljerna. Uppslaget är i någon mån påverkadt
af cistercienskonsten, men är likväl själfständigt
och originellt. Anordningen af dess inre bestämdes
af dess säregna ändamål att utgöra en gemensam
gudstjänstlokal för munk- och nunneklostret. I v. låg
munkarnas kor, i ö. och n. en läktare med särskild
utgång för nunnorna; golfvets midtparti, omgärdadt
af ett skrank, var upplåtet åt allmänheten. Kyrkan
egde vid slutet af medeltiden ett 40-tal altaren och
rik bildprydnad. Efter stiftarinnans död tillkom den
höga takresningen med sin takryttare. Under nyare
tid undergick kyrkan betydande förändringar. Sedan
nunnorna blifvit fördrifna och kyrkan beröfvad en stor
del af sina inventarier, stod den i stort sedt utan
användning under största delen af 1600-talet. 1684
drog änkedrottning Hedvig Eleonora försorg om dess
reparation. Under 1700-talet underhölls kyrkan
af staten; dock förekom gudstjänst där endast i
undantagsfall. 1807
 |
| Fig. 4. Vadstena klosterkyrka i nutiden. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
