- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
277-278

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vadstena slott ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stiftandet af Sierra-Leone- och Bulama-kompanierna
samt genom att utge sitt största arbete, An essay
on colonization
(2 dlr, 1794—95). Det ekonomiska
betryck, hvari han råkat genom de dryga kostnaderna
för detta arbetes tryckning och genom misslyckandet
af hans industriella verksamhet, föranledde hans
öfverflyttning till Paris i dec. 1795. Där tillbragte
han återstoden af sitt lif under sträfvanden
för samma mål, som hufvudsakligen sysselsatt honom
alltifrån besöket i Afrika: han lyckades återupplifva
en redan 1789 stiftad "Société des amis des noirs
et des colonies"; han utgaf ånyo på franska en del
af sina i England tryckta arbeten och öfverhopade,
ehuru utan framgång, republikens regering med
åtskilliga framställningar, bl. a. om ersättning
för de förluster, som hans landsmän (Adam Afzelius
m. fl.) lidit vid Sierra Leones förstöring genom en
fransk eskader, om inrättandet af en åkerbruksbank,
om förändrade grunder för myntväsendet m. m. — W. var
en varmhjärtad, men fantastisk och föga praktiskt
anlagd natur. Åtskilliga legender om hans lif leda
sitt ursprung från en "parentation", som 14 dec. 1804
hölls öfver honom i Norrköpings trivialskola, till
hvilken han donerat sin boksamling, legender, hvilka,
klädda i poetisk form af K. A. Nicander (1827),
kritiklöst återgetts och utbroderats af senare
biografer. Särskildt betydelsen af hans verksamhet
för negerslafveriets bekämpande, hvarom han själf
yttrade sig mycket blygsamt, har blifvit i ej ringa
grad öfverskattad. Jfr B. v. Beskow, "Minne af
öfverdirektören C. B. W." (1861, i "Svenska akad:s
handlingar", d. 33), och Cecilia Bååth-Holmberg,
"Svensk och afrikan" (i "Från gammal tid och ny",
1916); en resonerande förteckning öfver skrifter af
och om W. är meddelad af E. W. Dahlgren i "Nordisk
tidskrift för bok- och biblioteksväsen" 1915.

2. Karl Gustaf W., den föregåendes brorson,
vitterlekare, f. 1788 i Norrköping, d. 10 april 1841
i Uppsala, tog i Uppsala examen till rättegångsverken
1807, blef kort tid därefter preses i kämnärsrätten
i Örebro och erhöll 1827 motsvarande befattning
(med häradshöfdings titel) i Uppsala. W. var i
studentåren medlem af sällskapet W. W. (Witterhetens
wänner) i Uppsala och skref under signaturen Tandem
i tidskrifter, kalendrar o. s. v. Han utgaf 1833
Några stunder vid lyran, bland hvilka dikter träffas
lifliga och behagliga naturskildringar i Bellmans
stil. W. verkställde äfven goda versifierade
öfversättningar ("Misantropen" af Molière, 1816, m. fl.).

illustration placeholder

3. Karl Bernhard W., den
föregåendes son, präst, skriftställare, samlare, f. 22
maj 1831 i Uppsala, d. 9 april 1918 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1848, ingick som e. o.
kanslist vid Ecklesiastikdepartementet 1854
och aflade prästexamen i Uppsala 1856. Han deltog
s. å. jämte K. O. Rosenius m. fl. i bildandet af
Evangeliska fosterlandsstiftelsen och blef då den ene
af dennas sekreterare. Prästvigd 1859, tjänstgjorde
W. som adjunkt i Klara m. fl. församlingar i
Stockholm till 1867, då en nervsjukdom för flera
år omöjliggjorde hans predikande i större kyrkor.
Han var sommaren 1864 brunnspredikant i Karlsbad och
1878—82 sommarpredikant hos prinsessan Eugenie på
Gottland samt utnämndes 1881 till komminister
i Klara församling i Stockholm. W. gjorde sig känd som
utgifvaxe af periodiska uppbyggelseskrifter. Bland
dessa märkas månadstidningen "Budbäraren" (se
d. o.), som han utgaf 1857—75, folkkalendern
"Frideborg" (1867—1917) och tidningen "Hemåt"
(1877—80). En i viss mån religiös prägel bar
äfven den illustrerade tidskriften "Förr och nu"
(se d. o.), hvilken W. utgaf och redigerade 1870—77
och 1886—91. 1878—83 var han redaktör af tidningen
"Väktaren". Bland hans publikationer må vidare nämnas
samlingsverken "Evangelisk skattkammare" (1858;
3:e uppl. 1865), "Pilgrimsharpan" (andliga sånger,
1861; 15 uppl.), "Nytt bibliotek för berättelser,
kultur- och reseskildringar" (1890—92) och Ur minnet
och dagboken. Anteckningar från åren 1848—1897

(3 bd, 1898—1902) förutom smärre religiösa
ströskrifter. W. hopbragte den antagligen största
enskilda samling af porträtt (kopparstick, stålstick,
träsnitt, handteckningar, fotografier m. m.),
som funnits i Sverige, öfver 100,000 blad; den
svensk-finska afd. af densamma (omkr. 36,000 blad)
såldes 1893 till Finland, återstoden inköptes efter
W:s död af Norrköpings stadsbibliotek för medel, som
1919 donerats af konsul K. Göhle och hans maka. W. var
fader till författarinnan Frida Stéenhoff (se denna).
1. E. W. D.

Wad Sus, flod i Marokko, upprinner på sydsidan af
Höga Atlas i Ifnisjön, flyter i sydvästlig riktning
parallellt med Atlas och utfaller ej långt från staden
Agadir i Atlantiska oceanen.
A. N—d.

Vadsö, stad i Finmark fylke (före 1919 Finmarkens
amt), Norge, vid Varanger fjord, på 70° 4’ n. br. 2,093
inv. (1918). Staden har sitt namn af den lilla ön
Vandö, strax s. om staden, där det fanns en numera
uttorkad källa. Där stod förr en kyrka och några
fiskarkojor. 1507 bodde där 7 skattebetalare. På
1640-talet anlades till ortens skydd en skans,
som emellertid snart lämnades åt sitt öde. V. blef
stad 1833. Till den egentliga staden sluta sig två
s. k. kvænbyar, hvilka bebos af inflyttade finnar
(no. kvæner). Vid staden uppförde 1867 Svend Foyn
en stor fabrik för att tillgodogöra hvalfångstens
utbyte. Verksamheten är numera nedlagd. V. är
sedan 1886 säte för (amt-) fylkesmannen, chefen
för Finmarks försvar, sorenskriveren i Varanger,
polismästaren i Östfinmark. I V. finnas högre allmänt
läroverk, fylkeskola, korpralskola och teknisk
aftonskola. V. väljer en stortingsman tillsammans med
de öfriga Finmarksstäderna. Utförseln består af fisk
och fiskvaror, tran, guano, vildt och skinn. Fisket
inbringade 1915 154,395 kr. Tullintraderna belöpte
sig s. å. till 21,800 kr. Liflig ångbåtsförbindelse
med det öfriga Norge och de ryska hamnarna vid
Hvita hafvet.
K. G. G.

Vaduz [fado’ts], hufvudstad i furstendömet
Liechtenstein, på högra sidan af Rhendalen och nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:31:09 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free